2005-11-30

Choklad på Make Up Store



Igår tisdag var det klubbkväll på Make Up Store. Det var choklad-kollektionen som skulle presenteras, och självklart var Glamourbloggen på plats! Med choklad som tema bjöds det självklart på lyxiga chokladpraliner med ett sött dessertvin till. Underbart gott! Det var den lyxiga chokladbutiken Chokladcafeet i Uppsala som stod för pralinerna. De var underbart goda och tillverkade utan essenser eller andra onödiga tillsatser.

Såklart fanns det massor med smink i butiken, och kunnig och trevlig personal gav allmänheten råd och tips. Efter att ha kladdat och provat i över en timme kan jag lova att jag gick därifrån som en glittrande clown.


Make Up Store har inte bara smink. Dessa broscher är helt underbara! En silverkräfta och en guldkrona. Oj vad det glittrar!


Väskorna nedan tillhör helt klart några av mina favoriter. En sådan ska jag absolut införskaffa. Men problemet ligger i att välja färg.



Här ser ni Anne-Lie Ljungberg från Uppsalabutiken med senate nummret av Make Up Stores glammiga magasin. Det är en tjock och härlig tidning fylld med sminktips, fina bilder och fina produkter. Det är fabulous med andra ord! Själv inhandlade jag en Twinkle Eyeshadow och ett glitterrouge. Det ska jag använda ikväll när jag ska på min första NOVA-träff. Det ska bli mycket spännande att se vad det är för folk som är där. Kanske kommer det en rapport. Vi får se.
---> Tack Make Up Store för en trevlig kväll! Jag ser redan fram emot nästa.

Mumingodis på Japanska!

Märkliga seminarieuppgifter

På juristprogrammet i Uppsala har vi så kallad problem-baserad inlärning. Det går ut på att vi ska göra rätts-utredningar utifrån verklighetstrogna scenarier. Ibland är det ganska märkliga berättelser. Antagligen för att skapa ett riktigt knivigt akademiskt problem att tampas med. En del scenarier är jättelånga med väldigt många omständigheter och beskrivningar, och ibland är det bara några rader. Väldigt ofta är det folk som dör hit och dit och på olika sätt, och är det inte dödsfall det handlar om så är det en massa våld. Speciellt om man läser straffrätt. Annars är det nog bara inom arvsrätten som väldigt många dör i uppgifterna. Gårdagens seminarium handlade om täckningsprincipen i det så kallade brottsbegreppet. Då fick vi en uppgift som var så här:

”A skjuter B i syfte att döda denna. Kulan missar sitt mål och träffar C:s bildäck. Till följd av detta kör C in i en betongmur och avlider.”

Och på ett seminarium som handlade om oaktsamhet inom brotts-begreppet så fick vi denna uppgift. Det handlar om en man som ska backa ut ur ett garage.

”Cay tittar sig omkring först och ropar åt barnet att hålla sig långt ifrån den farliga bilen som snart ska komma att köra ut. Dessutom ställer Cay varningstrianglar på trottoaren och tutar hela tiden under backningen för att varna alla i närheten. All denna aktivitet gjorde att barnet smög sig fram för att titta närmare på vad det förbjudna kunde vara för något spännande, och så gick det som det gick i de förra exemplen [dvs att barnet dog].”
Jag förstår inte vart lärarna får alla sina idéer ifrån? Det sjukaste jag fått som uppgift handlade om en kille som utnyttjade en tax som färdmedel för att komma hem från krogen. Men det var ett stavfel såklart. Det var en taxi han tog.

Mattias Blomberg till OS!

Min gamla kollega och kompis Mattias Blom-berg från Falun har kommit med i OS-truppen! Han är en riktig stjärna på snowboard och ska tävla i grenen snowboardcross. Tidigare har han "bara" varit med i det svenska snowboard-landslaget. För att få tävla OS måste man både kvalificera sig genom bra resultat i tävlingar, och bli uttagen av den svenska olympiska kommittén. OS invigs den 10 februari 2006, och tävlingen går av stapeln i den italienska staden Turin. Oj vad glad jag blir! Mattias har åkt snowboard så länge jag kan minnas, och han lägger ner otroligt mycket tid på denna sport. Han far och flyger över hela världen. Men innan han började sin snowboardkarriär så tränade vi gymnastik i samma förening, Gymnos GF. Sen har vi även arbetat ihop på nattklubben Harrys i Falun.



En till Falukille är också OS-klar. Det är Stefan Karlsson. Han ska tävla i halfpipe. Även Stefan har jag tränat gymnastik ihop med. Stefan tränade för övrigt i samma grupp som Björn af Kleen på före detta Diagnos. Stefan är killen till vänster på bilden nedan, och Mattias står till höger. Mattias har även en snygg hemsida med massor av bilder, den finns här.


---> Stort Grattis till er båda, jag är så stolt och glad!

Ett mycket obehagligt telefonsamtal

I förrgår kväll ringde det vid halv nio på min hemtelefon. Det var en inspelad kvinnoröst som sa någonting på engelska som jag inte hann uppfatta. Hon pratade väldigt fort och det sprakade och knastrade i luren. Sen sa hon ”Press nine”, ”Press nine” flera gånger om. Jag tryckte på nio.

Då kom jag till en mänsklig varelse, en trevlig kille. Det lät som han pratade med amerikansk LA-dialekt. Han frågade hur gammal jag var och ifall jag gillade att åka på kryssning. "Yes of course", sa jag. Killen berättade att han arbetade för ett amerikanskt kryssningsfartyg och att de nu lottade ut 20 gratiskryssningar inom Sverige i marknads-föringssyfte. De ville ha mer skandinaver på de amerikanska båtarna. Tio kryssningar skulle till Stockholm, och tio stycken till övriga Sverige. Kryssningarna lottades ut bland alla som hade VISA-kort, och jag var nu en av vinnarna.

Självklart sa jag till honom att detta inte lät trovärdigt, och ifall han ville ha ut mig på kryssning så fick han faktiskt skicka ett brev med biljetter och bekräftelse på vinst. Mannen blev förnärmad och sa att om jag inte ville ta emot kryssningen så kunde han ju inte tvinga mig. Han kunde i så fall ge kryssningen till någon annan. Jag frågade vad det var jag skulle göra för att få min vinst, för någon hake måste det väl ändå vara. Han förklarade att jag absolut inte behövde göra någonting, inte mer än att uppge min giltighetskod på mitt VISA-kort, så att de kunde registrera biljetterna med hjälp av koden. När jag vägrade lämna ut koden blev han riktigt arg. Om jag inte uppgav koden så skulle jag minsann få betala för telefonsamtalet eftersom jag hade tryckt på nio för att komma fram, och det skulle stå mig dyrt förklarade han. Det skulle tydligen debiteras automatiskt på nästa telefonräkning. Jag frågade killen ifall han verkligen på allvar trodde att jag var så korkad att jag skulle lämna ut min giltighetskod över telefon till en främmande man i USA. Då blev han ännu argare och fräste och skrek, varpå han slängde på luren rakt i örat på mig.

Jag ringde till telia, och efter tjugo minuter i telefonkö så fick jag prata med en handläggare. Hon sa ”Åh nej, är han igång nu igen!”. Telia förklarade att samma man hade terroriserat svenskar i våras. Det hela var polisanmält men han var svår att komma åt, och hon garanterade att samtalet inte skulle debiteras på min telefonräkning.

2005-11-29

Ett plagg, flera möjligheter

Det är underbart med tubtoppar. Inte bara för att det är snyggt, det går även att variera in i det oändliga med hjälp av olika accessoarer. Här är ett exempel. Toppen kommer från Oki-ni.




Bilderna kommer från Oki-ni.

Glamourbloggens bunnyluciatävling: Kandidat nr 4



Namn: Konrad Kanin
Ålder: 2,5 år
Sysselsättning: Vardagsforskare
Kommer från: Borlänge, men är uppvuxen i Falun. Bor i Uppsala.

Varför vill du bli Glamourbloggens lucia?
Jag har gott öra för luciasånger. Mina öron är väldigt långa, så jag har ett väldigt bra gehör.

Vad betyder luciatraditionen för dig?
Att få gnaga pepparkaka.

Vad är det bästa med det svenska luciafirandet?
Att man krafsar fram många glada skutt inför en hoppfull jul. Men de andra kandidaterna verkar inte vara några gnagare direkt va! De verkar inte ha tass för det där med lucia. De ska minsann få se på en kandidat som kan bitas.

Vad är ditt syfte med att kandidera till lucia?
Jag vill införa lite nya traditioner. Det är liksom inget klös i spektaklet. Det skulle behöva rivas upp en aning. Takten i sångerna måste stampas upp, och lite nytt krubb skulle inte vara fel. Pellets och hö är ett mycket bättre alternativ än det vanliga slasket. Lussekatter är inget att gnaga på direkt.

Hur kommer det sig att du anmälde dig till luciatävlingen?
Det var inte jag som anmälde mig, det var min matte.

Finest Swiss Milk Chocolate

Gissa vilken sång nr 7

När denna låt drar igång på min slumpmässiga playlist blir jag så glad att jag nästan flyger upp i sängen och börjar hoppa. Tyvärr har jag aldrig stått på något dansgolv när låten spelats, men det kanske bara är tur. Antagligen handlar det bara om fördomar, men jag tror faktiskt inte att någon person över 35 år kan knäcka den här sången. Det gäller att lista ut vilken artist som sjunger och vad låten heter. Ursprungstexten är på engelska.

Okej gänget,
Jag är en DJ-kille
Försök inte att ändra mina planer
Okej?

Singla det där myntet, se vad du får
Det är MC Dave som hörs i etern
Vänster, höger, vänster, höger
Skjut upp mikrofonen
Fyra, tre, stå din ledighet
Vänd om fyrtiofem grader
Jag gör det för massorna
Jag gör det för gruppen
Kommer att få dig att hoppa
och skutta runt som en känguru.

Ta dem, ta dem
när jag är vid mikrofonen.
När jag är vid mikrofonen
sköljer jag ut rytm.
Ta dem, ta dem
när jag är vid mikrofonen.

Ta tillbaka takten!

2005-11-28

Från födelse till förfall


Britney Spears i början av sin karriär.


Britney Spears på toppen av sin karriär.


Sen...

…gick...

...det…

….bara…

…utför…

…och…


…nedför…

…ända…

…till…

…botten.

Och för en månad sen: Botten var nådd.

Vart tog den söta lilla flickan vägen?


Bilderna kommer från Primenova.

Finn 47 fel

Det är någonting konstigt med den här bilden. Har man verkligen så där många kort på hand när man spelar poker? Räcker det inte med fem, fyra eller tre kort? Det ser ut som hon har en hel kortlek i handen. Det är 47 kort för mycket det.

Gud vad han härjar, den där Jan Guillou!

Nej nu är han igång igen, den där Jan Guillou. Hans senaste kolumn handlar om folkpartiet, främlingsfientlighet, Palestinakonflikten och vad DN’s kolumnist Per Ahlmark har skrivit i sina kolumner. Även terroristlagarna drar han åter igen upp. De är tydligen svårt för Guillou att släppa terroristdebatten. Snart är han som en batteriladdad papegoja på repeat.

Men det finns dock en hel del ljusglimtar i hans kolumn. Stycken som han får till väldigt bra. Så här skriver han om folkpartiet:

”Att folkpartisterna därutöver fiskar en och annan rasiströst i det kommande valet kan de ju inte uppfatta som en nackdel. Dessa liberaler tycks ju verkligen tro så mycket på sin svart-vita världsbild att de är beredda att gå i krig för den. Därför har folkpartiet blivit främlingsfientligt i all sin renhetssträvan.”

Men terrorismen kändes som sagt lite överflödig. Jag skulle nog kunna hjälpa Guillou att komma över terroristlag-nojan ifall han vill. Lite glamourterapi och sen är hans hjärnspöken borta.

---> Läs hela kolumnen här.
Bilden på Jan kommer från Piratförlaget.

Barbafamiljen på IKEA

Egentligen var det julprydnader jag skulle titta efter på IKEA, men jag hittade hela barbafamiljen för endast 149 kr. Ni kanske tror att det är en multikulturell version av den ryska gumman, men det tror inte jag. Tolkningen och motivet ligger ju faktiskt i betraktarens ögon.

Den rosa är klart snyggast, det måste vara barbaskön. Men vad är det för konstig röd punktofs som barbamamma har på huvudet? Och vad mörk barbapappa har blivit i huden. Antingen har han legat för länge i solariet, eller så har han varit utomlands, för färgad var han då inte när jag var barn. Men coola är dom!


Bilden kommer från IKEA.

2005-11-27

10-års jubileum för Sveriges sämsta kärleksliv

Kille nr 1: Islänningen
Nej han var inte från Island, utan från Stockholm, men hade ett ganska isländskt namn. Jag var 15 år gammal och hittade honom på en finlandskryssning.
Relationens längd: 4 månader.
Därför tog det slut: För jobbigt och dyrt att pendla Falun-Stockholm varje eller varannan helg när man är 15 år.

Kille nummer 2: Raggaren
Såg ut som en korsning mellan en rockstjärna och Jason i Beverly Hills.
Relationens längd: 7 veckor.
Därför tog det slut: Han ville hellre festa med sina polare än att träffa mig och gjorde därför slut. Han ångrade sig dock tre dagar senare, men då hade jag redan gått vidare till nummer tre.

Kille nummer 3: Lejonet
En populär och äldre kille som gick på gymnasiet.
Relationens längd: 6 veckor.
Därför tog det slut: Killen åkte iväg på festival och lade sig ganska fort i fel tält. Falun är litet och rykten går fort. Jag dumpade fort.

Kille nummer 4: Friidrottaren
En stilig och vältränad kille i kavaj och jag föll pladask.
Relationens längd: 3 månader.
Därför tog det slut: Han utvecklades inte i skolan och situationen blev invecklad. Han fick lov att frånveckla sig ifrån staden. Långdistans är inte min grej så det var bara att avveckla.

Kille nummer 5: Matematikern
Söt discokille ifrån grannstaden.
Relationens längd: 3 veckor.
Därför tog det slut: Jag var inte så intresserad, inte ens från början. Men jag tyckte det var coolt att hans mamma var astrolog.

Kille nummer 6: Mr Photoshop
Efter att ha spanat in honom i skolkatalogen varje vecka i tre månaders tid, så råkade jag träffa på honom på ett gymnasiedisco.
Relationens längd: 2,5 månader.
Därför tog det slut: Det rann ut i sanden.

Kille nummer 7: Störtförälskelsen
Killen som visste hur man behandlar en kvinna. Jag fick honom i present på min 18-års dag. Molnen var rosa och livet var frid och fröjd. Jag svävade på sockervadd.
Relationens längd: 3 månader.
Därför tog det slut: Killen visste även hur man behandlar andra kvinnor. Störtförälskelsen blev störtkrossaren.

Kille nummer 8: Socialdemokraten
Stort lockigt hår och ett intellektuellt inre gjorde honom mystisk och poetisk.
Relationens längd: 3 veckor.
Därför tog det slut: Vi trasslade ganska mycket. Men han behövde nog först trassla ut sig själv innan han kunde trassla med mig.

Kille nummer 9: Postmannen
Vi åt på samma tallrik och sov på samma kudde. Men att erkänna mig som närvarande flickvän var tydligen omöjligt. Med respekt för frånvarande flickvän, såklart.
Relationens längd: 3,5 månader.
Därför tog det slut: Ekvationen att vara flickan i första rummet, går inte ihop med att samtidigt vara i andra rummet. Jag drog. Han grät.

Kille nummer 10: Rockstjärnan
Killen åkte bil fram och tillbaka hela tiden. Relativt lång bilväg var det alltid också. Han hade VIP-kort i min dörr kan man säga.
Relationens längd: 1 månad.
Därför tog det slut: En dag slutade jag att öppna dörren. Men han kom aldrig och ryckte i den heller.

Kille nummer 11: Galningen
Den manliga motsvarigheten till Regina Lund. En sådan personlighet kan bli lite för mycket för en 22-åring. Speciellt när han själv var 33, men envisas med att säga 29, även fast jag stod med både hans pass och personbevis i handen.
Relationens längd: Enligt mig så var det ingen relation. Men okej då, 3 veckor kanske.
Därför tog det slut: Jag vägrade ta initiativ till ett värdigt slut, för enligt mig fanns det inget att avsluta. Han blev nog ganska arg.

Kille nummer 12: Soffpotatisen
Mannen utan ambitioner. Inget jobb och inga planer. 32 år gammal läste han halvtidskurser på halvfart för att fundera ut vad han vill jobba med i resten av sitt halva liv. Jag insåg ganska snabbt att han nog helst inte ville jobba över huvud taget.
Relationens längd: Två halva månader, dvs en månad totalt.
Därför tog det slut: Med en halv man kan ingen bli hel.

Kille nummer 13: Herr Triangel
I fin rock och blanka skor gav han dubbelmoralen i PK-träsket ett ansikte.
Relationens längd: 2,5 veckor.
Därför tog det slut: Han slutade helt plötsligt att höra av sig, jag vet inte varför. Det känns som det kvittar, men lite synd var det. Det verkade vara en bra kille.

Kille nummer 14: Entreprenören
Oj vad kär jag var. Oj vad mindre kär han var. Ärligt talat så var han nog inte kär i mig alls, för vi var inte ens ihop. Men han kunde tydligen inte sluta träffa mig.
Relationens längd: 2,5 månader.
Därför tog det slut: Han träffade en tjej som han faktiskt blev kär i.

Kille nummer 15: Isglassen
Vem skulle inte ha smält? En så söt och trevlig kille. Jag smälte som en isglass. Det gjorde även andra tjejer.
Relationens längd: 3 veckor.
Därför tog det slut: Han var nog inte redo för en relation. Det var inte jag heller.

Kille nummer 16: Bobs Hund
Ett snyggt ess som jag fick gratis på tombola. Jag kände på mig att jag spelade löst, men han spelade högt. Jag såg rakt igenom korten att han spelade lågt. Jag var 24 år, och han var nästan 10 år äldre. Men det märktes inte.
Relationens längd: 3 veckor.
Därför tog det slut: På en enda dag kan tydligen mycket hända. Tur att jag inte han bli dödskär, för i så fall vore jag nog dödskrossad. Vilket även han borde ha blivit. Av mig alltså.

Kille nummer 17: Big Spender
Lyx, flärd och glamour för en Glamourprinsessa.
Relationens längd: 1,5 månader.
Därför tog det slut: Vi var nog helt enkelt inte kära i varandra. Men om jag hade varit, så hade jag nog gråtit floder.

Kille nummer 18: Lyxlägenhetsmannen
Aldrig har väl någon skällt så mycket, på en tjej som hört av sig så litet.
Relationens längd: 2 månader.
Därför tog det slut: Jag vet faktiskt inte, men jag tyckte att jag skötte mig i alla fall.


Denna vecka är det inte bara 10-års jubileum för Sveriges sämsta kärleksliv, jag har även varit singel i ungefär 7 månader. Oj vad snabbt tiden går. Och klockan fortsätter att ticka. Så även den biologiska. Men än är inte tiden ur led. Det är bara klockan som går och går, och själv kommer jag aldrig till dörren.

Partyväskor som glimmar

Ofast är svart det självklara valet, i alla fall för min del. Men ibland krävs det en brun eller vit. Partyväskor i andra färger har jag inte så många av, men jag skulle gärna vilja ha någon av dessa. Att matcha blir en annan sak, men det löser sig. Jag får väl skaffa partytoppar eller skor efter väskans färg helt enkelt.



Alla väskor finns att köpa på Monsoon, där även bilderna är hämtade ifrån.

Personlig vardagsdagbok?

Nästan 50% av er som deltagit i En glamourprinsessas enkät uppger att ni vill läsa en personlig vardagsdagbok på min blogg. What? Jag vet faktiskt inte själv varför jag tog med ett sådant alternativ i enkäten, för min vardag är inte speciellt spännande.
Och vad innebär personlig vardagsdagsdagbok egentligen? För begreppet kan nog tolkas på olika sätt. Menar ni mingelreportage från glamourösa tillställningar och fester som jag varit på? Eller menar ni att jag ska skriva vad jag gör i vardagen rent allmänt?
Att någon verkligen skulle vilja läsa om vad jag gör i vardagen rent allmänt tvivlar jag starkt på. Min vardag är som sagt väldigt enformig och ganska tråkig. Läsvärdet är i alla fall inte speciellt högt.

Frukost
Plugga
Kaffe
Blogga
Plugga*
Lunch
Plugga
Blogga
Kaffe
Plugga
Blogga
Träning**
Middag
Möte***
Blogga
Plugga
Blogga
*Ibland har jag undervisning på förmiddagen, då kan jag inte blogga efter morgonkaffet. **Träning kan betyda allt ifrån en långpromenad till en dansstep på SATS. ***Möte kan innebära allt ifrån styrelsemöte med protokoll till telefonmöte över R3. Är det inte någon studentförening eller stiftelse det handlar om så är det något annat.
Kanske går det att kombinera vardagsrapporterna med det faktum att 26% av er vill se mer av Lassbo i bunnykläder. Ifall jag är Bunny till vardags och sen skriver om det på bloggen så uppfyller jag ju två kriterier på en och samma gång. Jag undrar bara vad min klass skulle säga i såna fall? Jag skulle nog bli portad ifrån seminariet. Men det finns ju faktiskt ingen dresscode på juridicum när jag väl tänker efter.

2005-11-26

Emma Andersson till salu

Robinsonvinnaren och programledaren Emma Andersson säjer sig på ebay. Men det är inte så hemskt som det låter. Det är en dejt som säljs, till förmån för bröstcancer-forskningen. Idag ligger högsta bud på 23 200 kr. Dejten består av en middag på en retaurang i Stockholm, och även någon aktivitet under dagen utlovas. Ett spabesök nämns som exempel i annonsen.
---> Läs objektsbeskrivningen och lägg ditt bud här.
Bilden kommer från Ebay.

Tidernas catfajt: Moonshadow v.s Catwoman

Pegasus mail var ett program som min gymnasieskola hade på sin server. I mailprogrammet fanns det en anslagstavla och ett forum som hette Notice Boards. Vi var ett 50-tal elever på skolan som satt och skrev varenda rast. Diskussionerna och personangreppen gick heta. Men nästan allt var med humor och glimten i ögat. Rubrikerna det gick att göra inlägg under ändrades allt eftersom. Men det var allt ifrån ”Matlagning” och ”Politik” till ”Vem är bäst?” Programmet var inte så avancerat som dagens forum, fast det var fruktansvärt roligt ändå. Det fanns egentligen bara två funktioner, antingen att skapa ett nytt inlägg under en rubrik, eller svara på någon annans inlägg. Och en snygg layout i html-kod var det inte tal om. Det såg mer ut som någonting i DOS.

Alla hade sina alias som var flitigt inarbetade och av högsta rennomé. Jag var Catwoman under hela gymnasietiden. Jag inarbetade mitt nick redan på högstadiet. Sex års tid som aktiv kattkvinna. Jag undrar vad de gör nu? Moonshadow och Stekpanna, Mago och Lager? Och gudarna på Skello, vart tog de vägen? Jag saknar nog Moonshadow allra mest, för det var min ärkefiende och största rival. Vi bråkade väldigt mycket hon och jag. Vi bråkade faktiskt hela tiden. Det ena personangreppet värre än det andra. Jag blev väldigt duktig på sylvassa kommentarer. Det var en förutsättning för att kunna överleva på Notice Boards. Och jag ansträngde mig ganska mycket för att spetsa till kommentarerna, speciellt om det var Moonshadow som de riktades mot. Men hon var lika duktig hon. Catwoman v.s Moonshadow, en catfajt utan dess like. Vissa personer var bara med och skrev i någon månad eller två, men jag och Moonshadow skrev under alla tre gymnasieår. Vi är nog legendariska både i skolan och på Pegasus, med tanke på den uppmärksamhet vi fick.

Här är i alla fall en bild på en underbar Pegasus ifrån Stockholm horse show. Jag skulle också vilja ha en vit häst och änglavingar. Men allra helst skulle jag vilja att Moonshadow läste min blogg. Tänk ifall hon började kommentera. Det skulle nog bli en ordentlig catfajt. Precis som på den gamla goda tiden.

Glamourbloggens bunnyluciatävling: Kandidat nr 3



Namn: Kristina Ketchup
Ålder: 26 år
Sysselsättning: Arbetar på korvfabrik
Kommer från: Köttkvarna

Varför vill du bli Glamourbloggens lucia?
Det vore roligt att få mala ner lite pepparkakor i folk. När det gäller lussekatter är det viktigt att bjuda på rätt längd och tjocklek, ingen vill väl känna sig korvstoppad efter luciafikat. Skinn på chokladen ska jag försöka stoppa.

Vad betyder luciatraditionen för dig?
Att få grillas under en varm luciakrona.

Vad är det bästa med det svenska luciafirandet?
Att stämningen kokas upp så här innan jul. Hoppas bara att inte lucialinnet korvar sig kring benen.

Vad är ditt syfte med att kandidera till lucia?
Jag vill vinna så klart! Och saken är biff, de andra kandidaterna får fläska på sig. Förresten så beter sig de andra flickorna som grisar. De är sviniga allihop. Men jag tänker göra slarvsylta av dem. Tugga ner dem totalt. Räkna med köttfärs!

Hur kommer det sig att du anmälde dig till luciatävlingen?
Jag vill krydda min tillvaro genom att se lite nytt kött så att säga.

The dress of my dreams

Jag har hittat den perfekta julbordsklänningen på Flare. Red sequin holiday dress, en röd dröm i paljett. Finare klänning har jag sällan skådat. Det här var verkligen kärlek vid första ögonkastet. Synd bara att den kostar pengar.


Röd paljettklänning från Betsey Johnsson. 4 750 kr.

Bilden kommer från Flare.

Inlägg i Glamourbloggen blev en pappersartikel

Att vissa reportrar på min hembygds tidning Falu Kuriren läser Glamourbloggen, det var inget nyhet direkt. Men nu har ett inlägg på bloggen lett till en artikel i papperstidningen. Reportern Kenneth Westerlund tog tag i Cecilia Lönn och Josefin Midander som var målsägande i kvoteringsmålet som jag skrev om i detta inlägg.

---> Läs Falu Kurirens nätversion här.

2005-11-25

Världens bästa Justitiedepartement!

Dagens föreläsning på Justitiedepartementet började klock-rent. Föreläsaren citerade Glamourbloggen och beklagade att Thomas Bodström inte kunde närvara. Jag älskar Justitie-departementet! Ni är fabulous! Synd bara att Bodström inte hade möjlighet att träffas. Det hade varit trevligt att ta en fika med honom på hans arbetsrum eller nåt.
Men Bodströms frånvaro gjorde inte så mycket, för han skickade sin look-alike istället. Mattias Larsson heter han. Larsson är rättssakkunnig på straffrättsenheten och arbetar bl a med korruption och terrorism. Ja i teorin alltså, inte i praktiken. Han höll en mycket uppskattad föreläsning om lagstiftningsprocessen, med genetisk integritet som exempel. Väldigt lärorikt även fast vi läste lagberedning på statsrätten. En repetition och fördjupning var ju inte helt fel.


Jag och Mattias Larsson som i grunden är hovrättsassessor. Just nu är han rättssakkunnig på Justitiedepartementet.

Larsson och Bodström är faktiskt ganska lika. Kanske rent av oerhört lika. Men jag är ledsen Bodström, kopian är i såna fall bättre än originalet. Du åker ner ett steg.

---> Thomas! Bättre lycka nästa gång, men bara ifall du bjuder på fika på ditt arbetsrum.

Gå och lägg er, USA!

”Jag är ledsen, men jag kan inte prata i telefon just nu, jag måste hinna lägga upp lite bilder innan USA vaknar.”

Det är nästan omöjligt att redigera bilder i blogger medan de är vakna i USA. Belastningen på blogspot verkar vara extra hård när de har eftermiddag och kväll. När USA vaknar är min bloggdag förstörd. Då kan jag nästan bara skriva texter i word och förbereda kommande inlägg. Men så fort USA har gått och lagt sig så lättar trycket och det går hur lätt som helst att redigera bilder. Men då sover oftast jag. Det är tur att jag har en hel del att plugga så att jag kan sysselsätta mig medan de amerikanska invånarna sitter och pular med sina bloggar. Jag önskar att USA kunde ta och sova lite mer. Gå och lägg er!
Bilderna kommer från Oneposter.

Intervjun med Tingsnotarien

Jag har intervjuat Tingsnotarien från Obygden till Juridiska föreningens tidskrift Press Judicata. Jag har även lovat att lägga ut reportaget på bloggen så fort tidningen landat i brevlådorna. Här kommer nu därför hela intervjun. Om någon vecka borde det även gå att läsa reportaget med layout och allt som pdf på Juridiska föreningens hemsida.

Den hemliga Tingsnotarien bloggar om livet på tingsrätten

Fenomenet bloggar har slagit igenom i Sverige. En blogg är som en hemsida där bloggaren kan lägga upp texter, länkar och bilder. Idag finns det över 2300 registrerade bloggar, och antalet oregistrerade borde vara minst lika många. En hel del jurister har också fallit för fenomenet. En av dem är ”Tingsnotarien” som under största anonymitet skriver från ”Obygdens tingsrätt”. Jag lyckades få en intervju med en av Sveriges mest anonyma bloggare.

Hur kom du på idén att börja blogga om livet på en tingsrätt?
Jag läste en artikel om en kvinna i USA som bloggade om förhållandena på sin arbetsplats. Jag tyckte att det lät som en utmärkt idé, tingsrätten är en mycket tacksam arbetsplats att skriva om. Dessutom finns det inte så mycket annat att göra i Obygden på kvällarna. Kvinnan i USA fick visst sparken, jag hoppas att jag slipper gå samma öde till mötes.
Vad är det du skriver om?
Jag skriver om vardagen som notarie vid en tingsrätt i en svensk småstad.
Hur ofta gör du nya inlägg?
Någon gång i veckan.
Många jurister verkar läsa din blogg. Hur känns det?
Chockartat och skitkul. Jag trodde verkligen inte att bloggen skulle få så pass stor spridning. Nu har den 300 – 400 unika besökare varje dag. Jag är väldigt stolt!
Du får väldigt många kommentarer på bloggen angående det du skriver om. Det måste väl vara skoj?
Kommentarerna är det roligaste med bloggen. Det är tur att jag är anonym, annars skulle hela min omgivning få lida av den hybris jag håller på att utveckla efter all positiv kritik jag har fått. Tackar, bockar och bugar!
Bloggen har börjat fungera som ett diskussionsforum, där man kan spy lite anonym galla över notarietjänstgöringen och diskutera allehanda spörsmål. Eftersom jag före tinget praktiskt taget enbart hade hört positiva utlåtanden om notarietjänstgöringen, undrade jag om jag verkligen hade kommit rätt när jag upptäckte att jag i princip uteslutande skulle arbeta med sekreterarsysslor i ett superhierarkiskt system som hör hemma 50 år tillbaka i tiden. Inläggen på kommentarsidorna visar att det inte bara är jag som är av den uppfattningen. Man får hoppas att Domstolsverket och somliga domare runt om i landet läser och tar åt sig av kritiken.
Är du inte rädd för att bli avslöjad?
Jo, det är jag. Inte bara för att jag är rädd att få dåliga betyg från tingsrätten (det kommer jag att få ändå, är nämligen världens sämsta sekreterare), jag har även funderat mycket på hur framtida arbetsgivare kommer att se på mig efter bloggen om min identitet blir känd. Jag kanske är helt rökt på arbetsmarknaden, vem vet?
Vad jag vet så har länkar till din blogg skickats runt på domstolsverkets server. Någon person i varje domstol borde ha läst bloggen. Vet du ifall de som arbetar på din tingsrätt har läst bloggen?
Har det? Det kände jag inte till. Ja, jag tror att de flesta av juristerna på tingsrätten har läst delar av bloggen.
Har någon på din tingsrätt någonsin kommenterat i bloggen under ett inlägg?
Inte vad jag känner till, men det är inte omöjligt.
Har du någon gång fått uppfattningen att någon misstänker att du är den bloggande Tingsnotarien?
På tingsrätten: Ja. Men jag har inte blivit direkt tillfrågad om så är fallet.
I övrigt: Jag har flera vänner som känner till att det är jag som skriver bloggen. I övrigt tror jag inte att någon har misstänkt mig, jag deltar ivrigt i spekulationer om huruvida tingsnotarien är kille eller tjej och var vederbörande sitter och vad som är sant och inte om bloggen kommer på tal i något sammanhang. Fast det är oerhört svårt att hålla masken ibland.
Du har hittat på väldigt roliga pseudonymer för dina kollegor på tingsrätten. En person kallar du för Fetto, en annan heter Järnladyn och några andra kallar du för Tvillingarna. Tror du att personerna på din tingsrätt skulle känna igen sig ifall de läste bloggen?
Nej, ingen har känt igen sig. Mikael och Mårten känner dock till att de är beskrivna i bloggen. Eftersom de är mina vänner har de förärats med riktiga förnamn.
Hur länge tänker du fortsätta att blogga? Har du någon gång funderat på att sluta? Kommer du att sluta ifall du blir avslöjad?
Om jag blir avslöjad så antar jag att man kommer kräva att jag slutar. Annars tänker jag fortsätta ett litet tag till, jag får se hur länge.


Utdrag ur Tingsnotariens blogg

Tisdag 20 september 2005
”Varje gång jag lämnar in något jag har skrivit till rådmännen får jag en lätt känsla av obehag i kroppen. När jag satt på Fettos rotel var orsaken till oron att jag visste att det jag producerat skulle sågas med fogsvans, och att kritiken inte direkt skulle levereras slipad med ettans sandpapper. Snarare ser Fetto till att rugga upp tadlet så att det gör lika stor skada som en dum-dumkula. Jag är faktiskt förvånad över att jag inte har tagit till lipen, och jag har sett en av Tvillingarna komma ut rödgråten från toaletten vid ett flertal tillfällen sedan hon flyttades till Fettos rotel. ”

Onsdag 14 september
”Väl tillbaka på tingsrätten och på dagens sista fikarast var allt som vanligt. Förstenotarien satt oombedd och föredrog något NJA-fall som han ansåg lämpligt att servera till kaffet. Lagmannen nickade nöjt åt Förstenotariens besser-wissrande. Fetto satt och halvdåsade i ett soffhörn och Rassen jäste i ett annat. Notarierna satt tysta och Surtanterna har av någon (förklarlig) anledning börjat fika för sig själva i ett annat rum.”


Läs hela bloggen! Tingnotarien – Dagbok från Obygdens tingsrätt:

Svenska bloggregistreringssajter:
[Tidigare publicerad i Press Judicata nr 5/2005]

Glammiga örhängen på Accessora

Jag blir alltid så glad över att se alla glamourösa örhängen som finns på Accessora. Det glittrar och glänser om många saker på den sajten. Här är några underbara örhängen.


Rossana Designs

SOT

Trish Becker

Alla bilder är hämtade från Accessora.