Dagens rättsfall: När Selma Lagerlöf fick Nobelpriset

År 1909 fick Selma Lagerlöf Nobelpriset i litteratur. Lagerlöf tilldelades priset eftersom hon ”skrivit många goda böcker” och för att hon genom dem också gjort Sverige känt i världen. Lagerlöf var den första kvinna som tilldelats utmärkelsen. Prissumman som delades ut var ca 150 000 kr, och fråga uppkom huruvida Lagerlöf skulle skatta på prissumman. Målet drevs upp till Regeringsrätten år 1912, som bedömde att skatt inte skulle betalas på prispengarna. Detta i och med att det skulle strida mot syftet bakom Nobelstiftelsens skattefrihet, om beskattning inträffar när stiftelsen fullgör sina syften. Nobelpristagarna har inte heller gjort prestationen i syfte att få Nobelpriset. Priset utdelas även utan att vara en tävling, och det har i de flesta länder visat sig vara rättspolitiskt omöjligt att beskatta Nobelpristagarna, även om priset enligt den lokala skattelagstiftningen är skattepliktig.

Glamourbalkskommentar: Att skattskyldigheten ska falla med det argumentet att det inte fanns ett förvärvssyfte med den utförda prestationen håller inte längre. Sedan ett antal år tillbaka så skall nämligen även inkomster som förvärvas genom hobbyverksamhet inkomstbeskattas. Argumentet att det är rättspolitiskt omöjligt att beskatta någon från ett annat land borde också vara minst sagt svagt. Möjligtvis skulle skattfriheten kunna bestå med den motiveringen att någon prestation gentemot utgivaren inte har utförts, så som motiveringen lyder för regeln om stipendiers skattefrihet. Det vore bra intressant om frågan gick upp i rätten en gång till, nu nästan hundra år senare, för mycket har ju hänt på hundra år inom skatteområdet. Vem blir först med att dra Orhan Pamuk till rätten?

[Regeringsrättens Årsbok 1912 ref 145]