Det präktiga paret ska äntligen skiljas

”Vi är mycket ledsna över att behöva meddela att Reese och Ryan har bestämt sig för att separera. De är ännu samlade i familjen och vi önskar att ni just nu respekterar deras privatliv och barnens säkerhet.”

Det perfekta och präktiga Hollywoodparet Reese Witherspoon och Ryan Philippe ska äntligen skilja sig. Det var på tiden! Som jag har väntat på denna dag. Den som har följt min blogg vet att jag knappast är någon beundrare av Reese Witherspoon. Hon är präktigaste mesen i Hollywoods historia, och jag förvånas över att hon lyckats så bra i den tuffa filmbranschen trots sin mjäkighet och lama karaktär. Fröken Witherspoon är varken sexig eller cool heller. Nej, inte någonstans, hon är bara söt och så präktig att man blir illamående. Och detta i kombination med hennes ringa ålder och alla hennes patetiska vuxenpoäng så blir hon bara för mycket.

Reese har nämligen alla vuxenpoäng som går att få. Hon har både hus, bil, barn, hund, tvättmaskin, diskmaskin, barnvagn, tork-tumlare, vattenkanna osv. Till och med en äkta man hade hon fram tills nu. Det blir bara för mycket, jag står inte ut med hennes ordnade tillvaro och perfekta karaktär. Inte en enda skandal har hon i bagaget heller, det är riktigt mesigt för att vara en Hollywoodstjärna. Själv har jag inte ett endaste vuxenpoäng, nej jag har inte ens en vattenkanna. Blommorna vattnar jag med en sportflaska från Advokatfirman Fylgia som jag har fått på Uppsalajuristernas Kontaktdag. Jag dricker i och för sig kaffe med mjölk och har ett VISA-kort, men det fick jag förklarat för mig att det inte gills. Kaffe och VISA kan tydligen var och varannan tonåring skryta med idag. Så var det inte på min tid. Men jag har varvat Super Mario Bros 1 och 3 hur många gånger som helst, och dessutom har jag områdets coolaste surroundsystem, en baslåda under skrivbordet och en riktigt fet MP3-samling, och det tror jag knappast att lilla präktiga Reese har. Och nu har hon ingen man heller, stackars henne. Hon kan få långa mitt Nintendo om det känns ensamt.

Bilder från Famousbabes.

Blodiga människor v.s Gulliga djur

Nyheterna på TV4 hade idag ett långt inslag om följderna efter kriget i Irak. Bengt Magnusson informerade om det ökade trycket från asylsökande irakier och bilder visades från migrationsverket i Solna. Från ett blodigt sjukhus i Irak visades även blodiga bilder på skadade krigsoffer. En hade ingen näsa, en annan hade inget öra, och alla var blodiga och sårade i både kropp och själ.

Den enda chansen för mig att hinna se en nyhetssändning är att synkronisera middagen med nyheterna. Då vill jag inte se blodiga människor! Detta var andra gången på väldigt kort tid som jag, trots en hunger värre än Larry Kubiacs, tappat matlusten och gått och slängt maten i soporna. Det är respektlöst av nyheterna att visa blod och bedrövelse i rutan. Det finns faktiskt känsliga människor, och som dessutom äter. Jag vill se snygga politiker, vassa jurister och söta djur på nyheterna, inte krigsoffer på ett blodigt sjukhus! Självklart har jag absolut ingenting emot blodiga krigsoffer, det är fruktansvärt synd om dem, men jag vill inte ha dem i min mat. Det ska väl gå att se på en nyhetssändning utan att behöva fly från kriget?

Varför det till slut bara blev huvudet kvar

Bild från Funpic.

Lassbo i direktsändning och länktoppen

Jag fick en upplysning om att min blogg är den tredje mest länkade bloggen i Sverige just nu, här finns en automatisk lista. Och tydligen så omfattas inte permanenta länkar i höger- respektive vänsterspalt, utan det är bara länkar i löpande blogg som räknas. Det betyder alltså att Glamourbloggen är den tredje mest omskrivna bloggen i Sverige? Coolt! Tydligen så är även mitt inlägg om Halloween det tredje mest länkade blogginlägget just nu. Det är ganska tragiskt faktiskt, för jag har skrivit så många mycket bättre inlägg än det. Tycker jag i alla fall.

I morgon onsdag kan alla som bor i Stockholm se mig i direktsändning i Kanal Lokal. Klockan 18.50 ska jag vara med i TV-programmet ”Rock n’ Roll TV”. Det är nervöst med direktsändning, då går det inte att ångra sina uttalanden. Det får jag göra här i bloggen i efterhand istället.

Nej, detta är ingen modeblogg

”En glamourprinsessas dagbok” har aldrig någonsin legat i kategorin ”mode”, vare sig på Bloggtoppen, Bloggportalen eller Bloggrankers. Jag har heller aldrig någonsin påstått att jag skriver en modeblogg, snarare tvärt om. Jag har just nu skrivit 1 819 inlägg i denna blogg, och endast 259 av dem handlar om kläder. Det är alltså under 14,5 % av inläggen som på något sätt har med kläder att göra. Ändå påstår vissa människor att jag skriver en modeblogg! Hur många gånger ska jag behöva förklara att detta inte är en modeblogg? Jag är så förbannat trött på att hela tiden få rätta folk som påstår att jag har en ”modeblogg på Internet”. Det här är ett exempel på en bra modeblogg, och det här och det här. Men min blogg är ingen modeblogg!

Tidningen Bon har tryckt ut en elitlista i sitt senaste nummer, och ”Glamourprinsessan” står nämnd under ”Blogg: Modebloggen”. Jag tackar verkligen för omnämnandet, det känns hedrande att bli nämnd, men detta är som sagt ingen modeblogg! Om jag verkligen måste kategorisera bloggen i någon förbannad form av kategori, så som folk i allmänhet verkar vilja göra med allt de ser och hör, så är det snarare en liv- och livsstilsdagbok. Här kommer nu lite mode från La Redoute, i form av varma koftor. Och nästa människa som slänger upp ordet modeblogg i ansiktet på mig har jag god lust att göra något brottsligt med.

Bilder från La Redoute.

Nobelmatematik

En av mina högsta drömmar i livet är att få gå på nobelfesten. Varje år har jag köpt 3-4 lotter i nobellotteriet som administreras av Stockholms studentkår. Det är 75 studenter som vinner en parbiljett till nobelfesten, och varje lott kostar 50 kr. Jag har alltid blivit väldigt, väldigt ledsen när jag får mailet som informerar mig om att jag tyvärr inte har vunnit, men har alltid kunnat trösta mig med att jag får en ny chans nästa år. Eftersom jag inte längre är student nästa år så är detta min sista chans i livet att få gå på nobelfesten. I år har jag därför köpt 26 stycken lotter. Inom några dagar så meddelas det vilka som har vunnit, och jag vet att jag kommer att bryta ihop totalt om jag inte vinner. Det är helt klart på gråt- och apatinivå.

Här kommer en matematikövning: Det är totalt 2621 lotter sålda i årets lotteri, och som ovan nämnts så är det 75 parbiljetter som lottas ut. Vinstchansen är alltså 2,86% på varje lott. I och med att jag har köpt 26 lotter, så har jag lagt beslag på 0,991% av alla sålda lotter. Varje person kan endast vinna en parbiljett, oavsett hur många lotter som personen i fråga har köpt, och om varje person i medeltal har köpt 3,5 lotter, hur stor vinstchans har jag?

A little old conversation?

Being Bingo på MSN

Eftersom min hotmailadress är karolinalassbo, så är det inte speciellt svårt att lista ut att det även är den adressen som jag har på msn. Var och varannan dag är det okända namn och emailadresser som försöker adda mig, och på fredag och lördagsnätter så kommer det alltid några addförsök från dryga idioter till nattsuddare. Ibland är det kända namn som nattsuddarna har olovligen har tagit sig. Micke Persbrandt, Curt Cobain, Ronaldinho, Ljungberg, Zlatan, Hugh Heffner, Tom Cruise och Bingo Rimér är inte ovanliga att de poppar upp. Eftersom jag knappast varken har tid eller väldigt gärna vill sitta och chatta med jobbiga främlingar så klickar jag bara bort rutorna när de kommer. I fredags vid tvåtiden på natten så kom en addförfrågan från någon som kallade sig för Bingo Rimér. Mailadressen var en gratisadress. Detta var fjärde gången som någon som hette Bingo eller Rimér försökte adda mig.

Eftersom jag inte hade något speciellt för mig just då och var less på administrativa pliktsysslor för den dagen, så accepterade jag människan och började chatta. Människan försökte få mig att tro att han var Bingo Rimér och att han behövde min adress, för han skulle skicka en festinbjudan. Jag skrev att han först fick bevisa att han var den riktiga Bingo, hur han nu skulle lyckas med det? Jag förklarade att bevisbördan låg på honom, att beviskravet var högt ställt och att det inte fanns några som helst indicier genom vare sig konversationen eller mailadressen som kunde styrka hans identitet. Det är faktiskt brottsligt att utge sig för att vara någon annan.

Bingo och min kompis Jenny på Miss Scandal Beauty 2006. Jenny är inte jurist, hon är ekonom. Jurister och ekonomer har i Uppsala alltid haft elaka skämt om varandra. Men trots att Jenny är ekonom, så går det faktiskt att umgås med henne. Fast det är nog bara för att hon har läst handelsrätt på ekonomprogrammet.

Efter ett tags chattande skrev jag att han fick bevisa sin identitet genom att skicka ett mail till mig från någon av sina riktiga mailadresser, och gratisadresser var inte godkända. Han som påstod sig vara Bingo ville inte skicka något mail, han sa att jag fick lita på min intuition. Men efter ett tag, när jag började lessna på konversationen, så skrev Bingo: Nu skickar jag! Och inom loppet av tio sekunder så hade jag fem nya mail i inkorgen. Mailen var från Bingos adress på Lejon, Moore, Sexy och Rimér. Även hans dotter Novas adress fick jag ett mail ifrån. Det där var ganska roligt gjort faktiskt, och minst sagt kaxigt. Han verkar vara en ganska rolig och kreativ filur den där Bingo, det är respekt.

Carmen Electra fotograferar och jag ska fotas

Jag vet inte varför, men Carmen Electra har fotograferat en serie bilder med playboymodellen Jennifer Walcott. ”Playboy celebrity guest shoot” hette uppdraget som hon tackade ja till. Klicka absolut inte här om du är under 18 år eller surfar på arbetstid. På bilderna syns det att Carmen instruerar modellen hur hon ska stå. Det borde vara en klar fördel att fotografen har erfarenhet i branschen. Jag ska också fotograferas snart, men knappast i underkläder. Det är fotografen Tony Klintasp i Falun som ska fota nya pressbilder och ny bildbyline åt mig. De gamla har varit med i 15 olika tidningar snart, så de känns lite uttjatade. Jag håller på för fullt och letar kläder, det är ganska jobbigt. Fem olika ombyten med accessoarer och skor måste jag fixa, och allt jag har hemma vill jag antingen inte fotas i eller så har de kläderna redan varit med i andra sammanhang. Det hade varit så mycket enklare, och besparat mig så mycket tid, om jag bara kunde klicka hem några snygga och läckra set från Nelly att posera i. Men nu är det ju knappast några halvnakna bilder som ska tas. Alla outfits ska kombineras med kavajer.



Bilder via City Rag.

Trädgårdsmöbler fram eller tillbaka?

Idag är det vintertid. Enligt förordning (2001:127) om sommartid så förskjuts tideräkningen en timme, men det är nog ingen som kan tvinga någon att ställa om klockan. Det står nämligen ingenstans i förordning (1979:988) om svensk normaltid att det på något sätt är brottligt, sanktionsbelagt eller förenat med vite att inte följa den tideräkning som riksdagen har bestämt. Jag kanske vill ställa tillbaka min klocka 17 timmar? Eller fram tre timmar? Det vore ganska skoj att ligga före sin tid, men det kan bli en hel del praktiska problem med att inte leva i samma tid som alla andra. Om det är svårt att komma ihåg om klockan ska fram eller tillbaka så kan man tänka på trädgårdsmöbler. När trädgårdsmöblerna tas in skall klockan dras tillbaka, och när trädgårdsmöblerna tas fram skall klockan dras fram.

Halloweenfest med blodiga fingrar och rullstol

Igår kväll var det stor och traditionsenlig Halloweenfest i hos min kompis före detta arbetskompis, som jag nog även kan säga är min kompis vid det här laget. Inför festen försökte jag förtvivlat att hitta en ny bunnykorsett på stan, men det var omöjligt. Det fanns inte speciellt många att välja på, och de som kanske skulle ha funkat kunde jag inte hitta i min storlek. Jag fick lov att ta en gammal korsett till bunnydräkten, en som jag i och för sig aldrig har haft på Halloween tidigare, men det kändes lite trist att inte ha en ny. Ungefär som att gå ut och äta på restaurang och beställa in begagnad mat. Men för att få lite variation så hade jag i alla fall en rosa peruk på huvudet, guldhalsband, guldskor och ett par rosa balhandskar.

Kvällens snacks: Kakor i form av blodiga fingrar, med en skållad mandel som nagel.
Kvällens åkattraktion: Det fanns en rullstol i huset som alla turades om att köra runt varandra i.
Kvällens signaturmelodi: Introt till Familjen Adams.
Kvällens dansgolvsdänga: David Hasselhoff – Jump in my car.
Kvällens hightec: Musikvideos på väggen istället för bara musik.
Kvällens succé: Fiskedam med godispåsar och alkohol.
Kvällens irritationsmoment: Våningen var dränkt i spindelväv som fastnade precis överallt. I håret, i drinken och i klackarna. Men varför gnälla? Det är så det ska vara när det är Halloween.
Kvällens lögn: Värdinnans 20-åriga lillebror bor i andra änden av det stora huset. Han hade också fest. En korridor sammanbinder de olika bostäderna, och jag råkade glida dit och säga att jag var 22. Men svaret blev rakt och enkelt: ”Alltså, vi har läst din blogg. Vi vet att du är 26”. Hur sjutton kunde de känna igen mig? Jag som var så bra maskerad.
Kvällens utklädnader: Gravida änglar, tre identiskt lika troll, djävulens advokat, Scream-skriet, pirat, fallen ängel, svart ängel, sexig värdinna med Hitlermustasch, liemannen i kimono, spindelmannen och en massa djävlar.

Många dekoratioer i form av spöken, djävlar och äkta och lysande pumpor fanns på plats, och snacksbordet med både häxbål och andra godsaker kan ni se lite av hos Ida på Legally Blonde.

Den eviga förbannelsen

Det händer ungefär två gånger per år att jag träffar någon kille som jag verkligen faller för, eller som jag i alla fall skulle kunna tänka mig att dejta mer seriöst. Alltid när det händer så känns det som att jag är beredd att släppa eller offra precis allt om det skulle krävas, både skola, blogg, arbete, familj och vänner, bara för att få vara med den människan. Tyvärr, eller som tur är, så går det aldrig så långt så att jag rycks upp med rötterna och landar på månen, för det är alltid ett hinder i vägen. Och då menar jag verkligen alltid. Jag har nog en förbannelse över mig tror jag, för varenda gång, när jag för en gångs skull har träffat en kille som jag faktiskt gillar, så är problemen något av följande.

1. Han har fel civilstånd eftersom han är gift, har sambo eller stadig flickvän.
2. Han har totalt fel ålder, bor i fel del av Sverige eller ska snart flytta utomlands.
3. Han har fel inställning till mig, eftersom han verkar vara totalt ointresserad och fruktansvärt likgiltig inför att över huvud taget lära känna mig.

Jag har länge funderat över vilken av dessa situationer som är värst, vad som är jobbigast att behöva erkänna för sig själv och acceptera? Den gifta mannen är riktigt svår eftersom han oftast mer än gärna verkar vilja träffa mig. Han slutar inte att höra av sig även om han vet att jag vet att han redan har någon form av käleksrelation, och han vet att jag inte vill "låna" någon annans äkta man eller sambo. Där ligger oftast disciplinen på mig, att det är jag som måste tvingas bryta även fast jag helst av allt skulle vilja gifta mig med människan.

Killar i grupp två är också svåra, för då har det tyvärr ofta varit så, att känslorna och attraktionen är ömsesidig, men vi båda vet att det absolut inte kommer att fungera eftersom situationen är som den är. Detta är bittert, och det är grymt tungt att försöka gå vidare och radera en hel människa från den inre kretsen av nära och kära. Speciellt när man nyss har byggt upp någon form av relation och lärt känna varandra ganska bra.

Killar i grupp tre vet jag inte om jag ska skratta eller gråta över, för de är extremt svåra. Det är verkligen skrattretande, när jag skulle kunna offra ett lillfinger för att få dejta människan, samtidigt som han inte ens verkar tycka att jag är trevlig eller rolig att ha att göra med som kompis. Att jag på något sätt skulle vara attraktiv verkar dessa killar inte heller tycka, och en så enkel och vardaglig sak som en lunch verkar inte vara någon idé att ens försöka styra upp, för han verkar som sagt vara mer än totalt ointresserad. Mina små tafatta försök till att charma människan känns som slag i luften. Eller rättare sagt, det hade varit enklare att få Vera Bengtsson från Rederiet på fall.

En gång gick jag till en spåkvinna. Jag frågade när jag skulle hitta kärleken i mitt liv. Det var lite över fyra år sedan jag var där, och vad spåkvinnan sa fick jag inte berätta för någon. Men jag skrev ner det som spåkvinnan hade sagt så att jag skulle ha det återgiver ordagrant. Senast när jag var hem till Falun så kom jag på att jag skulle titta i boken. Hur jag nu ska avsluta detta blogginlägg vet jag inte riktigt, jag tror jag har målat in mig i ett hörn, eller i en vägg? Men det jag ville få fram som jag funderar över är, vad jag ska göra om jag till exempel, rent hypotetiskt alltså, någon gång skulle råka träffa en fabulous kille som stämmer in på spådomen, men som tillhör någon av mina ständigt återkommande och förbannade kategorier av förbannelser?

Dr Bombay har slagit som Carlito i Japan

I korridorsköket så frågade jag idag den japanska utbytesstudenten om vilka svenska artister hon kände till innan hon kom till Sverige. Hon svarade Abba och en artist som hon inte kom på vad han hette. Hon berättade att det var en svensk man som sjöng discolåtar och ingen hade någonsin sett honom utan solglasögon och huvudbonader. Han blev extremt populär och gick upp på alla topplistor ca 2-3 veckor innan hon åkte till Sverige, dvs i september i år. Jag tänkte direkt på Dr Bombay med det lät märkligt. Det var ju åtta år sedan som Dr Bombay var het i Sverige. Jag skyndade in på rummet och satte på ”Rice & Curry” på högsta volym. Japanskan började hoppa och skrika av glädje ute i köket, men hon kände inte igen namnet Dr Bombay, och inte heller texten till Rice & Curry. Efter att hon letat upp artistens officiella hemsida så såg vi att han kallar sig Carlito i Japan. Det här videoklippet är från japansk TV i september i år. Nu går därför Dr Bombay, eller Carlito som han numera heter, på högvarv här i min korridor. Alla sjunger med i ”Go go go Carlito” medan kökssysslorna utförs.

UPDTAE: På Carlitos japanska sajt står det att han är stor i Sverige, ligger på topplistorna och turnerar. Det är väl ändå lite felaktikt? Åtta år sedan ska det vara!

Jonny Jakobsen som Dr Bombay och Jonny Jakobsen som Carlito. Han är född 1963 och kommer från Malmö, men är dansk medborgare. Jonny började sin karriär som countrysångare under artistnamnet Johnny Moonshine. Fakta från denna sida.

Bilder från Dr Bombays inofficiella hemsida.

Glamour-TV: Regler i studentkorridoren

Här är den tredje filmen som jag har spelat in. Det handlar om korridors-regler. Som ni vet så var jag väldigt förkyld vid inspelningstillfället, så jag låter förskräckligt sjuk. Men jag är inte så sjuk på riktigt, det är bara min humor som är sjuk i vanliga fall.

Medier v.s Exorcister

Den amerikanska illusionisten James Randis delar ut en miljon kronor till den som under noga kontrollerade former kan bevisa att företeelser som strider mot vedertagna naturlagar faktiskt fungerar. Det gäller alltså för medium att bevisa att de har övernaturliga krafter och att de har kontakt med andevärlden. Ingen har hittills klarat testet, men den svenska Carina Landin försökte i tisdags.

Det första momentet gick ut på att hålla i numera avlidna personers dagböcker och avgöra om det var en man eller kvinna som boken hade tillhört. Carina skulle klara 16 av 20 böcker för att gå vidare till nästa moment, men hon klarade bara tolv. Det var synd. Jag vill också ha det bevisat att spiritism inte är konstiga vanföreställningar eller bluff. Det vore coolt. Förresten så är nog medium lite diskriminerade och nervärderade i jämförelse med exorcister. Varje katolsk kyrka ska tydligen ha tillgång till en exorcist, och hur dessa utses har jag ingen aning om, men jag tror knappast de kan bevisa att de kan driva djävulen ur folk. Exorcisterna kan därför anses som mer accepterade eller trovärdiga än medierna. Det är orättvist.

När all ledig tid är helig datatid

Jessica Simpson har börjat med dejting på nätet. Med ett fejkat namn och ett foto som inte visar hela ansiktet så försöker hon knyta kontakter och lära känna killar på MySpace. Simpson säger att hon vill att någon ska uppskatta henne för hennes personlighet, och lära känna henne som person innan de får veta att hon är en världskändis. En anonym källa säger att Jessica utger sig för att vara en ”shy Texan girl”. Kanske börjar Jessica bli en aning desperat efter uppbrotten med först Nick Lachey, och sen John Mayer? En källa säger även att fröken Simpson sitter uppkopplad vid sin dator all ledig tid hon är innanför hemmets väggar, hon är helt besatt. Det låter ju precis som mig. Så säger mina vänner om mig också, men jag hänger knappast på dejtingsajter. Tänk om jag skulle börja spendera alla mina heliga blogg- och datatimmar på en dejtingsajt och dejter istället, vilket annorlunda liv jag förmodligen skulle få.

Bilder från Famousbabes.

Först stormen och sen jag

På morgontåget till Stockholm sitter alla pendlare och läser i sina Metrotidningar, och idag var inget undantag. Mitt emot mig rakt över bordet satt två herrar. De läste i tidningen, sen tittade de på mig. Sen läste de i tidningen igen för att åter igen titta på mig. ”Är det du som är Glamourprinsessan?”, frågade den ena av dem lite försynt. ”Ja”, svarade jag. Då tittade alla andra som satt i närheten också upp ur sina Metrotidningar och vände sina huvuden mot mig. Det var duktigt av männen att känna igen mig. Jag såg nämligen inte direkt ut som på bilden i dagens Metroartikel om Glamourprinsessan. Idag var mitt hår bakåtslickat i en stram tofs och jag hade svarta rektangulära glasögon på näsan. Till det hade jag en grå kavaj med matchande byxor. Lite senare på dagen fick jag mail från Metros webbtekniker som berättade att artikeln om Glamourprinsessan var den näst mest lästa på dagens webbupplaga. Det var bara stormen som tog mig.

Bernadotte v.s Lassbo

Konungariken Sverige har fått en ny prinsessa. I alla fall som det registrerade varumärket Glamourprinsessan, ställt på Karolina Lassbo. Det tog faktiskt ganska lång tid att få varumärket på papper efter det att ”inga hinder hade påträffats för registrering”. Men nu så, nu har jag det. Jag undrar om mina två konkurrenter fortfarande är giltiga som prinsessor? Det tror jag inte. Självklart är deras prinsesstitel giltig enligt folkbokföringen, men är de därmed värda mer än mig, jag som är ett prinsessvarumärke? Victoria och Madeleine är inte ens registrerade som varumärken, ingen av dem innehar på något sätt varumärket ”prinsessa”. Och jag är inte ens säker på att det står i deras personbevis att de är prinsessor? Det kanske bara är i det Bernadottska släktträdet som kungaprinsessorna är prinsessor, och att de därför har att rätta sig efter successionsordningen? Och vad har störst dignitet? Ett registrerat varumärke eller ett led i ett släktträd? Som byråkrat, affärskvinna och jurist tycker jag självklart att varumärket är värt mer. Det andra är bara trams. Jag som är Glamourprinsessan borde alltså vara den riktiga prinsessan, och de andra två är bara folkbokförda låtsasprinsessor. Det är Patent- och registreringsverkets generaldirektör Gun Hellsvik som har skrivit under mitt prinsessbevis. Tack Gun!

Mary av Danmark döms av glamourjuristen

Att kungligheter får sina kläder betygsatta har alltid varit roliga inslag i tidningar. Det tycker jag i alla fall. Jag har för mig att Camilla Thulin många gånger har recenserat kungligheter i Aftonbladet, och likaså Sofi Fahrman förstås. Men idag är det faktiskt jag som recenserar Prinsessan Marys klänningar i Aftonbladet. Mary har haft en del olika stilar genom åren, hon har gått från sunkig fritidsbohem till en chic trendprinsessa. Förresten så väntar hon barn igen. Kronprins Frederik har gjort henne gravid, om det nu är Frederik som är far till barnet? Det får vi hoppas. Apropå kronprins Frederik så var jag på The Plaza Club samma kväll som honom i höstas. Det var skoj. Min helhetsbedömning om Marys kläder var i alla fall att hon måste sluta upp med att leka vita frun. Att både ha kläder och alla accessoarer i samma färg, det blir inte bra. Speciellt inte om kläderna är vita och prinsessan är extremt ljudhyad. Det var bara fem bilder som kom med i tidningen, men jag uttalade mig om åtta, och det var samma sak med flera andra outfits.

Lassbo till salu för 54 000 kronor

Snart går det att köpa mig och hänga mig på väggen. Idag kom jag och den djur- och naturfanatiske konstnären Markus Andresson överens om att tavlan som jag är med i är färdig. Det är bara en detalj kvar, och den fick Markus förtroende att måla dit på egen hand, utan mitt godkännande. Om ca en vecka skickas tavlan på inramning för att få en bred och handjord ram i bladguld, och i januari ska tavlan ställas ut för första gången. Jag och Markus har tre förslag på lämpliga gallerier, men vi behöver fler förslag! Är det någon som har något tips? Det ska helst vara ett ställe runt Uppsala eller Stockholm.

Det är mycket roligt att se folks reaktioner när de ser tavlan. De som hittills har sett den står konfunderat och tittar på den i några minuter innan de kan få fram ett endaste ord. Hela Stureplans nattklubbsliv finns med i målningen, men för att se det krävs att man tänker till en aning. Det är endast en person av de ca tio som fram tills idag har fått se tavlan som har knäckt alla Stureplansskildringar utan ledtrådar. På vernissaget i januari kommer vi att berätta om motivet, men det är lite tid kvar till dess. Målningens utgångspris är satt till 54 000 kr, och det är faktiskt lite läskigt att jag nu har fått ett pris på min kropp.

I konstnären Markus Anderssons ateljé är det färg och burkar överallt. I galleriet som också finns på gården är det betydligt mer ordningsamt.

UPDATE: Varför vi inte ställer ut tavlan tidigare är för att vi måste vänta på Christer. Ja, Christer Pettersson alltså. Han är i Norge men kommer hem till jul. Christer ska också vara med på vernissaget.

Mer populär än Mupparna

När jag fick veta att den första av mina filmer på Bubblare hade glidit över Mupparna på topplistan så blev jag riktigt glad. Att filmen skulle bli mer populär än Mupparna, det trodde jag aldrig. Men det är illa att filmen med fjädrarna är mer sedd än filmen med catwalk. För den andra filmen är ju så mycket bättre. Det kommer en tredje film snart, men i väntan på den så får ni titta på en riktig klassiker. Det är när Prince först dricker cream-soda och slickar grädde på tågstationens café, och sen missar han nästan tåget. Men sen kör ensemblen igång.

Konsten att alltid vara efterbliven

Jag kan erkänna att jag har lite svårt för att ta till mig den där byxtrenden som går just nu. Att ha ett par smala shorts eller knälånga kavajbyxor med höga stövlar och stumpbyxor till. Jag brukar alltid ligga långt efter med de extrema trenderna, om jag ens tar de till mig. När något har varit modernt i ett halvår ungefär, något som jag inte alls gillade från början, då kan jag kanske tänka mig att testa. Ja, i lagom tid tills trenden har försvunnit alltså. Här är några saker som jag av någon anledning stannade upp och tittade lite extra på.

• Korta kapribyxor från La Redoute.
• Boxerkalsong från Balafre. Tyvärr var kalsongerna ingen höjdare, men det gör inget.
• Fin tröja med underliga ärmar från Trend a Porter.
• En konstig byxkjol från Cote Femme.
• Vintershorts från Trend a Porter.

När moppen blev ståendes

Bild från Funpic.

När barnen anfaller

Barn brukar dras till mig som flugor dras till skit. Om ett barn är i närheten av mig i kollektivtrafiken, i väntrum eller på andra ställen där människor vistas, så blir jag alltid, alltid offer för någon frågvis liten varelse som har tusen frågor. Och har de inte tusen frågor så vill de att jag leker med dem, eller så vill de göra frisyr i mitt hår. Igår blev jag anfallen av en unge på tåget. Hon var kanske i 6-års åldern. Flickan satt mitt emot mig och ställe intelligenta frågor inför alla andra passagerare. De andra var såklart knäpptysta och satt med böcker eller tidningar. Men det är faktiskt ganska roligt med barn, om jag bara är på humör för dem.

Ungen: Varför har du så långt hår?
Lassbo svarar: För att jag sparar på hår, det är min samling.
Ungen: Hur gammal är du?
Lassbo svarar: Jag är 26.
Ungen: Är man vuxen då?
Lassbo svarar: Nej.
Ungen: Jag tycker du ser ganska vuxen ut, du har vuxenkläder på dig.
Lassbo svarar: Nej, det är juristkläder.
Ungen: Vad är en jurist? Arbetar man med djur då?
Lassbo: Inte nödvändigtvis, men många jurister är djur.
Ungen: Varför har du så fula glasögon?
Ungens mamma: Men så får du inte säga! Vad har vi sagt om såna där saker?!
Ungen: Varför har du så fina glasögon?
Lassbo svarar: För att glasögonfabriken har tillverkat så fina glasögon, och för att jag har så bra smak att jag väljer ut dem hos optikern.
Ungen: Har du några barn?
Lassbo svarar: Nej, jag sa ju nyss att jag själv var barn.
Ungen: Har du någon kille?
Lassbo svarar: Nej, men jag har en massa lagböcker och en blogg på Internet.
Ungen: Men han då! (Flickan pekar på killen som sitter bredvid mig. Det är en smal liten kille i 13-års åldern som sitter med en ipod och påminner om Nicole Richie)
Lassbo svarar: Ja, han kan säkert bli min kille om han vill det.
Ungen: Jag tycker att du ska ha en snygg kille istället, någon som ser ut som kungen. Tror du på Gud och den helige anden?
Lassbo svarar: Det vet jag inte om jag gör, men jag tror på något som heter rättsväsendet.
Ungen: Vad är rättsväsendet? Är det ett spöke?
Lassbo svarar: Ja, just det. Ett spöke som bor i huvudet på alla jurister.

Den franska drottningen på film

Efter att ha blivit road av den otäcka chefredaktören i Djävulen bär Prada så är det bara att vänta på nästa stora filmhändelse. Det jag nu ser fram emot är premiären av Sofia Coppolas film om Marie Antoinette. Det är Kirsten Dunst som spelar självaste drottningen, och rollen som Louis XVI gör Jason Schwartzman. Om det som står på denna sajt stämmer så har filmen svensk premiär den 17 november. Filmen visades på filmfestivalen i Cannes i maj i år, och tyvärr har den fått kritik för ett ”ointressant manus”. Men vadå ointressant? Filmen handlar om Marie Antoinettes liv, och då går det faktiskt inte att ändra på manuset hur mycket som helst. Visst går det kanske att både spexa och spetsa scenerna, men det måste faktiskt vara verklighetstroget. Filmen skildrar den franska drottningikonens liv. Från det att hon föds, till det att hon som femtonåring gifter sig med Louis XVI, regerar som drottning och dör vid 38 års ålder. Är det så ointressant? Förresten så är det inte storyn i den här filmen som är mest fascinerande. Det är faktiskt kläderna, fotot och rekvisitan. Detta är helt klart en kostymfilm där miljön och alla ytliga ting är det mest relevanta. Det är därför jag ser fram emot att få se filmen, inget annat. Vad som händer i Marie Antoinettes liv går ju att läsa i vilken historiebok som helst.

Bilder från Idontlikeyouinthatway.

Vinterns hårtrender enligt Corinne & Friends

Hår- och skönhetskedjan Corinne & Friends har fotat några av vinterns hårtrender. Jag har aldrig besökt Corinne & Friends och jag har aldrig riktigt förstått deras koncept. Tror jag i alla fall? Enligt deras hemsida är det nämligen meningen att man ska kunna gå dit och både fixa håret, shoppa, fika och hänga. Finns det folk som gör så alltså? Ja kanske, och det kanske till och med är roligt att hänga där? Själv hänger jag mest över propositioner, direktiv och lagtext, och det är också ganska roligt. Men det förstås, det är aldrig någon som samtidigt fixar håret på mig.

Bilder från Corinne & Friends.

Kitty och hemligheten på Rosenbad

B. Wahlströms bokförlag gav ut de populära detektivböckerna om Kitty. Tillsammans med sina vänner Bess och George så löste Kitty den ena gåtan efter den andra. I en av böckerna firar Kitty jul som gäst i ett stort hus. En dag går hon upp på vinden och hittar en kista som innehåller mystiska brev. När hon anar att allt inte står rätt till i huset, och hon flera kvällar i rad hör mystiska män som smyger på vinden, så gör hon allt för att lösa gåtan. Mystiken trappas upp ytterligare när det uppdagas att någon har försökt att sätta eld på breven och därmed hela huset.

När Reinfeldt hittade den hemliga lagringen av elektronisk kommunikation i ett låst rum på Rosenbad, så visste han inte att mystiska chefstjänstemän från den förra regeringen hade försökt att radera upptagningarna. Varför var rummet låst? Vad innehåller upptagningarna? Varför skulle banden raderas? Vad hände egentligen den där julhelgen år 2004? Kalle Anka och hans vänner löste aldrig några gåtor, men Fredrik Reinfeldt och hans vänner verkar gilla mysterium. Om de behöver förstärkning så kan de alltid ringa till Kitty. Hon och hennes vänner vill säkert lösa ännu ett mysterium. Läs den spännande fortsättningen i Kitty och hemligheten på Rosenbad. Vill du läsa mer? Läs även böckerna om mysteriet med de försvunna TV-licenserna, samt hemligheten med den svarta barnflickan. Och vem har skrivit böckerna? Är det Reinfeldt som är författaren? Nej, han har bara skapat karaktärerna, sen är det media som står för dramatiken.

Bokomslag från Kitty och Julmysteriet som säljs på Bokus.

Dallas

En tand som blev en kryssning

Tidigt i morse stod jag med gråten i halsen och hängde på låset till tandläkaren. Jag skulle egentligen dit för att laga ett litet, litet hål i en tand, men jag visste att något annat var fel. Eller rättare sagt, jag kände att något var helgalet. Och visst hade jag rätt. En tand hade spruckit mitt itu. Det kan tydligen hända att tänder spricker, speciellt om det finns en lagning i den. Tandläkaren sa att hon kunde slipa ner den spruckna tanden en bit efter att vi lagat det lilla hålet, och sen skulle jag få en ny tid för att fixa den spruckna tanden. Eftersom jag vet att all bedövning brukar sitta i extremt länge på mig och jag blir helt sned i munnen, så tackade jag nej till bedövning.

När jag var liten fick jag alltid ett bokmärke av tandläkaren när jag varit duktig, men idag fick jag en kryssning med Silja Line. Det är fabulous! Jag ska på kryssning! Inte för att jag på något sätt blev extra premierad på grund av dagens ingrepp, men tandläkaren hade fått presentkort av Silja Line att dela ut till patienterna. Nu återstår bara det stora socialpsykologiska projektet som går ut på att undersöka vilka av mina tjejkompisar som kan slita sig från sina förbannade pojkvänner en hel helg? Jag blir så less på de där killarna. De förstör min umgängesrätt till mina vänner. En vacker dag ska jag helt klart lagstifta bort det där med pojkvänner, och det ska stå i självaste grundlagen. Eller nej förresten, jag bli parlamentariker och skicka ut ett EU-direktiv över hela Europa. Kanske kan jag redan i morgon ställa mig utanför Rosenbad och demonstrera? Men det är nog ingen bra idé. Både psykolog och polis hade nog tagit hand om mig ganska fort. Förresten, poliserna kanske vill åka på kryssning?

Det finns många kopior, men bara ett original

Bild från Funpic.

Fenomenet Maria Borelius

Min nya idol heter Maria Borelius. Förr var det Anne Ramberg på Advokatsamfundet och Ebba Lindsö, f d VD på Svenskt näringsliv som var de stora idolerna, men Borelius lyser över dem båda. Enligt min popularitetstävling mellan Reinfeldts första uppställning av ministrar så ligger hon faktiskt trea. Kvinnan är populär trots det hatiska mediadrev som hon nyss har fått stå ut med. Vad är det då som är så beundransvärt med Maria Borelius? Ja, det är svårt att inte bli avundsjuk på kvinnan. Hon har tre bostäder i olika delar av världen, och har dragit in flera miljoner de senaste åren. Hennes karriär har i stort sett hela tiden haft snurr och flyt. Först var hon biolog, för att sedan bli journalist, programledare och författare. Även styrelseproffs, bolagskvinna, step-up instruktör och minister kan hon sätta på sitt CV.

Inte nog med Borelius fantastiska framfart och bredd i karriären. Rikedomen som kommer med den är välförtjänt och beundransvärd. Hennes man tjänar också bra, och tillsammans har de självklart råd med både barnflicka, städhjälp och en jurist som viskar i deras öra hur inkomsterna ska placeras och skatteplaneras. Det enda brottsliga och klandervärda som hittills har uppdagats är att hon inte har betalat TV-licensen och gett en barnflicka svarta pengar. Men vem gör inte det i hennes glammiga umgängeskrets? Det är nog mer regel än undantag. I dagsläget har Borelius flytt tillbaka till London med familjen. Det var dumt gjort, för Sverige hade behövt henne. Trots att hon har blivit lite kantstött av media den senaste tiden, så tror jag att hennes varumärke är starkare än någonsin.

Det är knappast några allvarliga brott som Borelius har begått, och alla vet vem hon är. En fabulous kvinna med ett starkt CV och en stark personlighet, det behöver Sverige. Hon hade säkert blivit grym som handelsminister, men nu har media skrämt iväg henne, och jag vill klandra media för deras idioti. Vad var de så rädda för? Att hon skulle ta över världen? Yes, det hade hon gjort, men till Sveriges fördel. Det är svårt att inte bli avundsjuk som sagt, för likt Maria så vill jag också sitta i bolagsstyrelser, leda ett eget TV-program och ha en städerska i alla mina lyxhus. Precis som Maria vill jag också bli utvald som minister, äga några aktiebolag och ha en man som tjänar miljoner. Jag skulle även vilja vara step-up-instruktör och heta Borelius i efternamn. Det hade varit fabulus, och jag vet att jag skulle klara av det. Jag hade faktiskt även fixat att leda ett salsapass eller jazzdans. Truppgymnastik och en bartenderskola likaså.

Hur går det för Dallas egentligen?

Den gamla TV-såpan Dallas ska bli film, men det verkar inte gå så bra. Inspelningen var tänkt att börja nu i november, men jag undrar om det verkligen går att starta då? Det är fortfarande intriger och tjafs kring rollerna. John Travolta är klar som J.R Ewing, och enligt rykten så ska Katie Cassidy troligtvis spela Lucy Ewing. Hon står i alla fall nämn i rollistan på IMDB, och på filmens sajt så bekräftas uppgiften. Jennifer Garner sa nej till rollen som Pam Ewing, eftersom hon på grund av privata kärleksintriger inte ville medverka i samma film som Jennifer Lopez, som skulle spela Sue Ellen. Sedan en tid tillbaka har dock Jennifer Lopez hoppat av projektet utan någon närmare förklaring varför. Meg Ryan blev då erbjuden att ersätta Jennifer Lopez och tackade ja, men hoppade av samtidigt som Shirley MacLaine, som skulle ha spelat Miss Ellie, också hoppade av.

Enligt rykten har nu Paris Hilton blivit erbjuden rollen som Lucy Ewing, och Marcia Cross från Deperate Housewives ska spela Pamela Barnes Ewing. Men detta var bara rykten, för på filmens hemsida så dementeras dessa fakta. Ett annat rykte är att Luke Wilson, som också hade en roll i Desperate Housewives, ska spela Bobby Ewing. Detta dementeras inte någonstans på sajten, men enligt BBC News så blev han erbjuden rollen som Bobby men tackade nej efter mycket om och men. Allt detta tjafs blev nog för mycket för filmens producent Michael Costigan, för han klev bestämt ut ur projektet. Istället har Bend It Like Beckham- producenten Gurinder Chadha tagit över. Samtidigt som filmen fick en ny producent så hoppade Shirley MacLaine på igen. Hon ska spela Miss Ellie.

Luke Wilson och Shirley MacLaine.

Jag ifrågasätter nu starkt om det verkligen är nödvändigt att spela in en Dallas-film? Alla dessa intriger, rykten och maktkamper kring rollerna är faktiskt intressantare än filmens manus. Borde inte Gurinder Chadha istället göra en film om inspelningen av filmen Dallas? Då kan alla de som hoppat av och på i projektet få spela sig själva. Här är en karta över släkten Ewing om det känns rörigt.

En uppställning med några av Dallas-skådespelarna från 1981.

Bilder från Ultimate Dallas.

En ny Bunnydräkt till Halloween

På lördag ska jag på Halloweenfest. Det ska bli riktigt skoj, och självklart ska jag hålla på min tradition att komma utklädd till Bunny. Förra året var jag en Bunny i guldkorsett, och jag har tidigare år både varit en ljus- och mörkrosa Bunny samt en svart. Öron och svans har jag sedan tidigare, jag köpte nya öron förra året eftersom de gamla var så smutsiga. Det är svårt att tvätta plysch utan att det blir tufsigt. I år ska jag inte ha ett par traditionella nätstrumpbyxor. Jag ska istället ha ett par andra svarta strumpbyxor med mönster. Pumpsens färg får jag anpassa efter korsetten, och det svåra blir nu att hitta en snygg korsett med matchande trosor som inte är string. Jag måste nämligen kunna sy fast svansen på trosorna. På La Redoute finns det visserligen snygga underkläder, men tyvärr ingenting som funkar som en Bunny-outfit.

Bilder från La Redoute.

En flicka med fyra föräldrar

Den före detta julvärdinnan Lotta Brommé har fått en dotter. Lotta lever ihop med sin flickvän Jessica Karlsson, och barnet kommer att betraktas som deras. Tydligen så är det Voxpop-Henrik Olsson som är far till barnet. Han och Lotta har sedan länge varit nära vänner. Henrik Olsson lever ihop med sin pojkvän Richard Lindh, och enligt Henrik kommer han och Lotta att ha gemensam vårdnad om barnet. Flickan kommer alltså att växa upp med fyra föräldrar som alla är homosexuella.

Jag tror inte att det är någon nackdel faktiskt. Det kan bli riktigt bra. Flickan kommer att ha många vuxna omkring sig som förhoppningsvis ställer upp för henne. Hur befruktningen sen gick till rent praktiskt vill jag helst inte veta, men det är näst intill omöjligt att inte börja tänka på saken. Skedde det på ett naturligt eller onaturligt sätt? Jag hoppas verkligen att det var det senare alternativet, för det finns en gyllene regel, och den regeln är guld: Don’t fuck your friends and don’t fuck your business. Och denna produktion var väl både och?

Reklam för Sun Trip

En tråkig och arbetsam helg

Usch vilket tråligt liv jag har. Även denna helg består bara av arbete. Både fredag kväll, hela lördagen och i morgon söndag måste jag sitta instängd och fixa en massa saker. Praktiska sysslor som städa, tvätta och handla mat måste varvas med administrativt arbete, både kring bloggen och andra projekt. Sådant som jag inte hinner i veckorna. Fredagskvällen spenderade jag på Bolagsverkets sajt, och ikväll ska jag skriva avtal, fakturor och läsa dokument från olika myndigheter och stiftelser som jag har laddat hem. Det blir knappast något party för min del. Jag önskar att jag hade några Doozar att delegera arbete till. Så här ser det ut på min balkong när det är mörkt, och så här ser det ut när det är ljust.

Tyra Banks på väckelsemöte

I filmen Coyote Ugly spelade supermodellen Tyra Banks en bartender som började studera juridik. Efter det har hon bland annat lett tävlingen om att få bli Americas next top model. Numera har hon en egen TV-show, The Tyra Banks Show. Tyvärr börjar hon spåra ur en aning. Jag vet inte vad showen egentligen går ut på, men det börjar likna ett väckelsemöte. Se denna film för bevis. Det visar en religiös sekt som leder trendsvaga fashionistas till extas när de får en burk skönhetsmedel i handen. Jag som tyckte att Carola spårade ur på detta väckelsemöte, men Tyra Banks som sektledare tar verkligen priset. I alla fall för denna gång.

Fragglarna blir långfilm och böcker

Jag har alltid varit en Dooz. När jag såg Fragglarna som liten så ville andra barn vara Wembley, Mokey, Boober eller Red, men jag insåg redan då att jag var en Dooz. Det var dessa varelser som jag kunde identifiera mig med. En Dooz är en liten sak som bara arbetar och arbetar. Det finns inget stopp på produktionen, och han själv vet inte varför han bygger. Andra varelser drar dock nytta av det som Doozarna bygger upp. Fragglarna äter till exempel de byggställningar som tillverkas. TV-serien Fragglarna sändes från 1983 och fem säsonger framåt, och nu ska de gamla karaktärerna dammas av och bli en långfilm. Det är produktionsbolaget Jim Henson Company som i samarbete med Ahmed Zappa ska göra Fragglarna levande igen. I filmen ska Fragglarna gå ut ur Fraggelberget och träffa människor. Böcker är visst också planerade. Det vore riktigt skoj om fraggelfrisyrer blev inne igen. Jag själv får väl kopiera Doozarnas stil.

Bilder från Hollywood Rag och Jim Henson Company.

Därför är feminister så arga och glada

En fredag en gång i månaden kommer tidningen Macho ut. Det är en feministisk tidning som följer med som bilaga till Klick, som i sin tur är en bilaga till Aftonbladet. Idag finns Macho i Aftonbladet, och på sidan 4-5 så får ni veta varför feminister både är arga och glada. Jag är tydligen en feminist, för jag är intervjuad på båda sidorna. Apropå tidningar så har jag idag fått korrekturläsa en artikel som ska in i Cosmopolitan. Det är alltid lite nervöst att läsa sina egna citat, hur journalisten i talstreck efter talstreck har buntat ihop tio meningar till en. Men det var en fin artikel, den var helt okej.

Jag tror det är i nästa nummer av Amelia som det också kommer att finnas en artikel om mig, och det är lite läskigt, för det var så längesen som jag gjorde den intervjun, så jag har ingen aning om vad jag har sagt. På måndag ska jag intervjuas av TV7, det är Aftonbladets TV-kanal. Problemet är bara att jag ännu inte riktigt vet vad jag ska säga eller få för frågor, och det verkar inte journalisten heller veta. Men det löser sig, jag kan prata om vad som helst. Speciellt efter några glas vin. Om TV7 inte kommer på några frågor att ta med till inspelningen så kan de ta med sig en vinare istället. Det går minst lika bra.

En mossig stad

Bild från Funpic.

Modström, Moströms eller Bodström?

Jag sökte på Internet för att hitta kläder från det danska modeföretaget Modstöms, men det jag först hittade var en insektsodling som heter Moströms Reptilfoder. När jag insåg att jag helt felaktigt hade lagt till ett s på slutet i företagsnamnet, så sökte jag istället på Modström. Då frågade sökmotorn om jag inte egentligen sökte efter Bodström? Om jag fick välja mellan en kväll med Bodström och en kväll i Modström så vet jag faktiskt inte vad jag skulle välja? Den där insektsodlingen låter ju också intressant, men reptilfoder är ingenting för mig. Jag är faktiskt demivegetarian, så jag skulle varken äta av Moströms reptilfoder eller Bodström om jag fick chansen. Några av Modströms plagg hittade jag dock på Nelly. Det fanns både klänningar och toppar med söta prickar, riktigt snyggt! Här är även ett coolt underklädesset och ett sexigt set. Undrar vad Bodström skulle föredra?

Bilder från Nelly.

Dagens rättsfall: Kirurgen som köpte likdelar

En kirurg i USA har sedan några år tillbaka drivit företaget Biomedical Tissue Services, som helt legalt har distribuerarat mänsklig vävnad till den amerikanska sjukvården. När en nyanställd på begravningsbyrån George & Son skulle förbereda ett lik så upptäckte hon att benen på liket endast innehöll plaströr. Det visade sig att den amerikanske kirurgen mutat begravningsbyråer för att få tillgång till sådan mänsklig vävnad som är attraktiv på marknaden. Till attraktiva kroppsdelar hör ben, hud, vener och hjärtan. Hur många kroppar som har skändats är oklart, men verksamheten har pågått i över fem år. Kroppsdelarna har smugglats ut till kirurgen via hisschakt på begravningsbyråerna, och kirurgen har betalat upp emot 3 000 kr för varje kroppsdel. Åklagarmyndigheten i Brooklyn, New York har väckt åtal mot kirurgen och tre begravningsentreprenörer för illegal organhandel.

Glamourbalkskommentar: Jag hade för en gångs skull ansträngt mig och faktiskt lagat egen mat. Jag hade stekt pannkakor och satt framför TV:n i köket och skulle precis sätta kniven i mina välstekta och svarta mästerverk. Det var bara att börja skära och stoppa in sotkakorna i munnen. Då kom denna nyhet på TV:n. Jag tappade matlusten, och detta är kirurgens fel. Jag hoppas att han får ett oerhört långt straff, och jag hoppas att hans pannkakor på anstalten är lika äckliga som mina.

Hiltons nya film: National Lampoon's Pledge This!

På Youtube finns det i dagsläget tre scener ur Paris Hiltons nya film. Ni ser en bit av trailern ovan, här finns det en något längre scen och här också.

Katter som diggar till musik

Jag får ibland länkar i min inkorg. Det är människor som vill tipsa mig om olika saker. Idag fick jag tips om en rolig sajt som innehåller animerade katter som har hörlurar på huvudet och diggar till musik. Gå till den här sajten och klicka på en katt. Katterna går även att ladda ner till mobilen. Snart är det dags för Mobilgalan. Det är en tillställning där olika mobiltelefoner får pris i olika kategorier. Det går att rösta här. Själv har röstat på Yoursongs.se som den bästa mobilmusiksajten. Jag var tveksam till om LG Chocolat skulle få min röst i bästa kameramobil, men det fick garanterat min röst i årets designmobil.

Hilton på universitetet bland nakna kvinnobröst

Paris Hilton har enligt egen utsago haft två sexpartners i hela sitt liv. Trots en relativt låg frekvens av sexpartners, har hon ändå lyckats medverka i pornografisk film med 50% av den totala omsättningen av partners. Visst var det inte helt frivilligt från Hiltons sida, men faktum är att ”One night in Paris” har sålts i över 700 000 exemplar. Hennes debutalbum ”Paris” har inte ens sålt en tredjedel av det. Hennes nya film ”National Lampoon's Pledge This!” har premiärfest den 28 oktober, men Hilton verkar ta avstånd från filmen. Först skulle festen ha varit den 11 oktober i Chicago, men Hilton ställde in med motiveringen att hon skulle promota sitt album. När premiären blev framflyttad till den 28 oktober gick först ryktet att hon inte tänkte dyka upp på festen, men efter påtryckningar meddelade Paris att hon visst tänker närvara på premiären. Filmen utspelar sig på South Beach University och Paris spelar presidenten i en kvinnlig studentförening. Filmen har redan bedömts bli en stor flopp, och det faktum att det förekommer många nakna kvinnobröst i filmen kan vara en anledning till varför Paris nu vill ta avstånd från den. Filmens manliga stjärna Simon Rex är inte helt främmande i porrbranschen, och enligt källor vill Paris distansera sig så mycket som möjligt från den världen.



Bilder från Dlisted.

Den bloggreglerande bloggcensuren

1. En riktigt bra bloggidé kläcks.
2. Vad skulle mina föräldrar säga om jag skrev och publicerade det inlägget?
3. Vad skulle mina släktingar, vänner och bekanta säga om jag lade ut inlägget?
4. Vad skulle de personer som omfattas av blogginlägget tycka om att jag publicerade det?
5. Kränker eller sårar jag någon annan genom att lägga ut blogginlägget?
6. Är det etiskt och moraliskt godtagbart att publicera inlägget?
7. Gör jag mig skyldig till förtal, förolämpning eller hets mot folkgrupp genom blogginlägget?
8. Är inlägget på något annat sätt icke juridiskt godtagbart?
9. Lämnar jag ut för många personuppgifter i inlägget?
10. Följer blogginlägget god publicistisk sed?
11. Lämnar jag ut för mycket av mig själv genom att publicera inlägget?
12. Handlar blogginlägget om sex eller porr på något sätt?
13. Kan blogginlägget få konsekvenser i min framtida karriär?
14. Innehåller blogginlägget svordomar eller för grova och fula ord?
15. Kan inlägget uppfattas på något politisk sätt som inte stämmer överens med mina ideologier eller åsikter?
16. Kan inlägget uppfattas som att jag hånar någon minoritet?
17. Kan blogginlägget tolkas som att jag är drogliberal?
18. Kan inlägget på något sätt uppfattas eller tolkas som rasistiskt?
19. Kan blogginlägget leda till att jag som person uppfattas som en korkad och obegåvad människa?
20. Är blogginlägget allt för patetiskt eller ytligt?
21. Förstår verkligen läsarna eventuell ironi eller att jag inte menar allvar?
22. Vad skulle mina före detta lärare säga om detta inlägg?
23. Vad skulle Uppsala universitet säga om detta inlägg?
24. Finns det några anda skäl till att blogginlägget är olämpligt att publicera?
25. Fungerar blogger just nu?
26. Blogginlägget skrivs och läggs ut.

Jag så förbannat och äckligt fruktansvärt trött på punkt 2-24 i listan. Någon av dessa punkter saboterar alltid mina blogginlägg. Eller rättare sagt, kanske ca 85% av alla bloggidéer som kommer upp i mitt huvud får skrotas på grund av min förbannade censurlista. Punkt 25 ligger utanför min kontroll, det kan jag inte styra över själv, men den punkten är jag också förbannat less på. Ibland har jag god lust att bara strunta i alla de punkter som förstör min blogg genom att begränsa min kreativitet. Att enbart tillämpa punkt 1 och 26 skulle göra bloggen så mycket roligare. Både när det gäller att skriva den och att läsa den.

En flicka lika trött som jag

Bild från Funpic.

Ett lunchmöte och ett bloggmöte

Ett av Sveriges absolut största media-medium ville ha hjälp med att utveckla och kläcka idéer när det gäller bloggar och bloggverktyg. Därför kontaktade de Glamourprinsessan, det var skoj. Eftersom jag praktiserar just nu och är strängt upptagen på dagarna så träffas jag endast över lunchtimmen. Det är lunchtimmen eller ingen timme alls som gäller, så därför blev det ett minst sagt fabulous lunchmöte med mediet. Efter arbetsdagens slut har jag druckit alkohol med ett gäng glada bloggare som träffades på Akkurat. Eftersom jag lovat mig själv att aldrig mer blogga med alkohol i kroppen så ska jag nog inte skriva så mycket mer idag. Det är nog bäst att sova istället.

Glamour-TV: Corridor Catwalk

Det är riktigt otäckt och jobbigt att se sig själv på film. När jag såg den här filmen så visste jag först inte om jag skulle skratta eller gråta, men andra gången jag såg den så skrattade jag hejdlöst. Jag är inte riktigt klok.

UPDATE: Sången jag går till heter "Cream" och är gjord av artiseten som både förut och numera kallar sig för Prince.

Lassbo i Legally Prepared

Legally Yours är ett glammigt livsstilsmagasin för jurister. Tidningens lillasyster heter Legally Prepared och når alla juriststudenter i hela norden. I det senaste numret finns det ett kombinerat reportage om mig och Tingsnotarien från Obygden. Eftersom tingsnotarien skriver anonymt så är det bara bilder på mig i reportaget. Några tecknade court clercs pryder dock sidorna, men utan att överdriva kan jag säga att det är jag som syns, om man säger så. Det känns faktiskt ganska skumt att läsa om sig själv på engelska i ett internationellt magasin för jurister. Vart tog flickan från landet vägen?

Faximil ur Legally Prepared.

När gräset snart är vitt

La Redoutes stora höst- och vinterkatalog går att beställa gratis på deras sajt. Jag vet inte hur många designers det är som säljer sina kläder via La Redoute, men många är det. Säkert hundra. Som lättfrusen går det inte att ha tunna blusar på sig. Inte om det inte är sommar. Nu är det inte sommar, och jag är lättfrusen. Egentligen är det stickade tjocktröjor jag borde spana efter, men gräset är som bekant alltid grönare på andra sidan. Ja, på andra sidan jordklotet alltså. Här är några blusar som trots tunt tyg borde funka under kavaj, även om gräset är vitt.

Bilder från La Redoute.

En spontan bloggdrink för vem som helst

Eftersom att Niclas på Deepedition listade mig som en av de bloggare som han gärna skulle vilja träffa i verkligheten, så försökte vi faktiskt få ihop en lunch. Men det var lättare sagt än gjort. Istället försökte vi hitta tid till en after-work, och det var enklare. Men sen kom vi på att andra bloggare kanske också ville vara med och dricka alkohol? Vi bjuder därför in samtliga bloggare till en spontan bloggdrink i morgon onsdag klockan 18.00 i Stockholm. Niclas föreslog Akkurat på Hornsgatan 18 som en bra bar, och jag frågade vad det var för fel på Sturehof helt plötsligt? Men jag gav mig faktiskt. Det blir Akkurat. Så alla som känner för att umgås lite med mig, Niclas samt eventuella andra bloggare, ni får infinna er klockan 18.00 i morgon onsdag på Akkurat.

Ps: Det går säkert även bra att dricka alkoholfritt för den som vill det. Själv kollade jag in barens sortiment, och insåg att whiskysorterna var det enda som föll mig i smaken. I morgon byter jag alltså namn till Whisky-prinsessan.

Eva Longoria slapp moralpaniken

Eva Longoria från Desperate Housewives orsakade en del skatt här om dagen. Hon skulle signera affischer inför en kväll som värdinna på nattklubben Pure i Las Vegas. Longoria tittade på affischen och konstaterade ”I look wet. No, I am wet”. Tänk vilken tur att Longoria inte är minister i Sverige. Även om det inte finns en endaste paragraf i brottsbalken som förbjuder offentliga sexskämt, så vet vilket dagisbarn som helst att sexhumor är så politiskt inkorrekt som det bara kan bli. Det slår kanske till och med obetalda TV-licenser. Oj vilket liv det hade blivit om Longoria varit minister i Sverige och sagt så där. Varenda tidning hade slagit på stora moraltrumman och tryckt sjutton extrasidor, ja även i korsordsbilagorna. Hela svenska folket hade fått moralpanik och självklart hade både avgång, offentlig ursäkt och evakuering till utlandet varit nödvändigt. Oppositionspartierna hade suttit och bajsat moraldiarré i varenda morgonsoffa, och hur en KU-anmälan ska lyckas tryckas in det hela vet jag inte riktigt, men det viktigaste är ju inte att någon verkligen fälls. Det viktigaste är att tydligt markera vem eller vilka som har högst moral här i landet.



Idag ifrågasatte före detta kulturminister Cecilia Stegö Chilò i sitt avskedsbrev om man verkligen måste vara en perfekt människa som minister, eftersom ingen människa någonsin är perfekt? Och visst är det är mänskligt att fela, men som minister så måste man tydligen vara omänsklig. Enligt bibeln så ska synder förlåtas om någon ber om förlåtelse, och en människa accepteras trots brister och fel. Men eftersom kyrkan är skild från staten sen flera år tillbaka, så gäller nog inte guds förlåtelse längre. Det kanske vore bra att införa obligatorisk kristendom i Sverige igen? Det är nog sundare för folket med ett tvångskristet samhälle, än den dubbla moralhysteri som råder idag. Även kallad dubbelmoral.

Bilder från Dlisted.

Det är konstigt det där med arbetstid

Som student har jag varit student dygnet runt. Studierna bedrivs från tidig morgon till sen kväll, fast med vissa avbrott för små sysslor, aktiviteter eller mat. På min praktikplats finns det något som heter arbetstid. Där är ett ganska konstigt fenomen. När arbetstagarna lämnar byggnaden så kan de göra precis vad de vill, och de behöver oftast inte tänka mer på arbetet för den dagen. Jag får också göra vad jag vill när jag har gått ifrån praktikplatsen. Det är ganska främmande för mig, vad sjutton ska jag göra då? Tänk vilken tur att jag har en blogg. Då kan jag nämligen börja en ny arbetsdag när jag kommer hem, en arbetsdag som slutar en bit in i spöktimmen. Men då är jag oftast trött som en vandrande vålnad, klädd i pyjamas och stövlar av läder.

Ulla-Bella Rap ur Solstollarna

Dagens nyhetsuppläsning

Jag har en anhörig som inte bara har haft en hjärtinfarkt. Cancer har även spridit sig på flera ställen i kroppen, dock inte till brösten. När vi besöker sjukhuset så är det alltid Expressen vi köper med oss, det är tydligen den tidningen som gäller. Men det är svårt att veta hur mycket som går in av det som står skrivet, så det är bäst att även berätta vad som har hänt utanför sjukhusets väggar. Idag när jag var nyhetsuppläsare så infor-merade jag om följande.

I världen

• Kinas största bank, Industrial and Commercial Bank of China, ska ut på börsen om några veckor. Hysteri råder i Shanghai. [Näringsliv 24]
• I samband med att den nya svenska ambassaden invigs i Washington den 23 oktober så bjuder George W Bush kungaparet på lunch. [Svenska dagbladet]

I Sverige

• Handelsminister Maria Borelius avgår efter medias sanslösa häxjakt. Jag tycker det är märkligt att inte innehållet i hennes soppåsar också fotograferas och får elva sidor i alla tidningar. [Aftonbaldet]
• Jacob Vallenberg säger att Investor inte ska ut från börsen. [Dagens industri]

I kändisvärlden

• Carl Lagerfeld kommer att designa Katie Holmes brudklänning. [TV4 Kändis]
• Nancy och Svennis har gått skilda vägar för gott. [TV4 Kändis]

Hemma på gården i Falun

• Kaninen Konrad har fått klorna klippta och en nystädad bur. Tyvärr håller han på att byta till vinterpäls just nu, så han hårar värre än någonsin. [Glamourbloggen]
• En snäll granne med eget höloft skänkte Kaninen Konrad en hel säck med färskt och fräscht hö. [Glamourbloggen]
• Den rishög som låg på åkern framför huset trodde jag skulle bli en majbrasa till våren, men idag eldade grannarna upp majbrasan. [Glamourbloggen]

Anna Rahms Piggdrink

En av mina kursare på juristprogrammet vann Stockholm maraton i år. Hon heter Anna Rahm och praktiserar i byggnaden bredvid min. Vi brukar därför alltid äta lunch tillsammans, om ingen av oss har någon annan lunchdejt. Jag berättade för Anna om hur hängig, trött och småsjuk jag är hela tiden, och Anna tipsade om en piggdrink. Jag testade blandningen i morse, och det var verkligen en riktig c-vitaminbomb. Drycken gjorde mig faktiskt piggare. Det är bara att blanda alltihop i ett glas, men varning för att c-vitaminbrusen skummar en hel del i apelsinjuicen. Ta därför ett extra stort glas. Som ni ser på bilden så gillar även getingar denna drink.

• 2 st pressade apelsiner
• 1 tsk honung
• 2 st c-vitaminbrus
• Lite riven ingefära

När skräpkulturen har nått de fina salongerna

Bild från Funpic.

Fängelse v.s Arbete

Det går runt en text i massmail som jämför en fängelsevistelse med att vistas på ett kontor. Detta kan kanske vara till tröst för Skandias direktör Ola Ramstedt om hans mål skulle sluta med fängelse, även i de fall då tingsrättens dom överklagas. Två år i fängelse mot två år på kontor, det går nämligen att jämföra på flera punkter.

I fängelset spenderar du den mesta av tiden i en 10 x 10 meter stor cell.
På arbetet spenderar du den mesta av tiden i en 8 x 8 meter stort bås.

I fängelset får du tre mål mat per dag.
På arbetet får du en rast för att äta lunch, men du måste själv betala för det.

I fängelset får du fri och ledig tid för bra uppförande.
På arbetet får du mer arbete för bra uppförande.

I fängelset finns det vakter som låser och låser upp dörrar åt dig.
På arbetet måste du bära på ett säkerhetskort och öppna alla dörrar själv.

I fängelset kan du titta på TV och spela spel.
På arbetet kan du få sparken för att du tittar på TV och spelar spel.

I fängelset får du en egen toalett.
På arbetet måste du dela toalett med människor som du inte ens själv har valt att umgås med.

I fängelset får dina vänner och din familj komma och hälsa på.
På arbetet får du inte ens prata med din familj.

I fängelset är alla utgifter betalda av skattebetalare utan att det krävs något arbete av dig.
På arbetet får du betala utgifter för att över huvud taget kunna komma till arbetet, och det dras pengar från din lön för att finansiera fängelser.

I fängelset går ditt liv ut på att vara i en lokal med dina vänner och vänta på att få gå ut därifrån.
På arbetet går ditt liv ut på att få gå därifrån och istället gå in på en lokal med dina vänner.

I fängelset måste du förhandla med sadistiska fångvaktare.
På arbetet kallas de för chefer.

Det glammigaste kalaset som avdelningen skådat

Det är svårt att veta hur mycket alkohol man får ta med sig in på en sjukhusavdelning för hjärtsjuka patienter. Socker är inte heller bra för hjärtat, men är det kalas så ska det firas. Mormor fyller 80 år idag och hon ville bli firad med kinamat, så kalaset började på restaurang Hong Kong i Falun. Eftersom en person i släkten ligger på sjukhus så var det bestämt att festen sen skulle flyttas till avdelningens sällskapsrum. Tårta och bubbel var det som gällde. Avdelningens personalstyrka var stor och det fanns såklart även andra patienter på avdelningen. Det blev helt plötsligt ett jättekalas, och alla fick tårta. Sjukhusglas är oftast ganska oglammiga, men mamma hade som tur var plockat med sig familjens champagneglas. Alla slattar som blev över hällde jag ut i en vask i ett rum där det stod ”Sköljrum” på dörren. Jag hoppas ingen får skumpa i sitt dropp i morgon. I så fall är det mitt fel. Efter sjukhuskalaset så fortsatte firandet hemma på mormor och morfars underbara gård som ligger ca 1,2 mil utanför Falun. Där serverades kaffe, kakor och godis. Likören sa jag vänligt men bestämt nej tack till. Jag fick nog av sådant igår, på Idas fantastiska fest.

Kultureliten borde verkligen avskaffas

Det är någon slags författare som tydligen heter Orhan Pamuk som har fått nobelpriset i litteratur. Grattis, jag lovar att skåla för den mannen ikväll. Är det någon som över huvud taget har sett en bok av honom? Hans böcker säljs inte på Pressbyrån i alla fall, och de ligger knappast på pockettoppen. Ska en sådan icke-folkkär författare verkligen få pris? Visst är det kanske snällt att någon som inte har sålt böcker i miljonupplagor får ett ekonomiskt bidrag. Men vad är det tänkt att han ska göra med dessa pengar? Producera fler turkiska böcker som ingen vill läsa? Enligt Wikipedia så är Pamuk "mycket populär" i Turkiet. Borde det inte stå "mycket kontroversiell men hyllad av ett nobelinstitut med tråkig smak" istället? Jag är verkligen trött på all fisförnäm och djupkulturell finkultur. Det är vidrigt att några patetiska människor som i stort sett själva har utnämnt sig till någon slags kulturelit bestämmer vad som ska anses vara bra och vad som ska premieras. Ska det verkligen vara så? Vi har faktiskt demokrati i Sverige, och då borde folket få bestämma. Inte en liten klick människor som klassar sig som finkulturelit. Kultur ska faktiskt vara till för alla.

Om den smala finkulturen inte fick några statliga bidrag alls, så skulle den troligtvis inte överleva. Folk i allmänhet verkar inte vara beredda att betala för att gå och se något finkulturellt. De verkar mer intresserade av pop- och rockkonserter, glammiga musikaler, humoristiska och fartfyllda shower, välregisserade musikvideos, coola affischer, spännande deckarböcker och stand up comedy. Så varför ska finkulturen särbehandlas för att kunna överleva? Visst kan jag se poängen med att ha en bred och mångfacetterad kultur i samhället, men kultur borde väl självregleras som vilket annat område som helst? Finns det inget intresse för någonting så ska det dö ut, och att precis alla kulturella smaker inte kan tillfredställas på alla nivåer är bara att acceptera. Inte för att jag inte gillar finkultur. Jag är uppväxt med många violinister runt mig, uppskattar klassisk musik och dansade klassisk balett i flera år. Min farfar var även musiker och organist. Men de föreställningar som inte är så pass intressanta och drar så pass mycket publik att sponsorer vill gå in med sina logotypes, de kan ligga gärna ta och lägga ner. Eller rättare sagt, de lite smalare verksamheterna kan självklart få fortsätta med sin finkultur, men på en ideell hobbynivå. Utövarna av finkultur kan väl hålla till i varandras garage och gillestugor, då slipper det kosta så mycket. Verksamheten får väl bekosta sig själv, precis som så många andra företeelser.

Kvällen då Leonardo visas på färg-TV

En sak som är rolig när jag är hemma hos mamma och pappa är att det finns så många TV-kanaler. Det finns även en modern TV som visar färgbilder och som inte är från 60-talet. I korridoren har vi en TV som är riktigt gammal, den är helt klart äldre än gatan utanför. År 1968 slog färg-TV igenom i Sverige, och 30 000 svenska hushåll köpte nya TV-apparater. Korridorens TV är säkert från 1968, men när jag tänker efter så borde det snarare vara en 70-tals apparat. Ikväll ska jag äntligen ha en lugn TV-kväll, det var väldigt längesen. Jag och mamma ska titta på filmen ”Catch me if you can” som visas på kanal 5 klockan 21.00 ikväll. Jag har faktiskt inte sett den filmen. Visserligen är jag inget stort fan av Leonardo di Caprio, men det känns ganska lyxigt och unikt att få titta på kanal 5, det gör jag nästan aldrig annars. Det är bara när jag åker hem till Falun som det händer.

Ps: Korridoren betalar ingen TV-licens för stenåldersapparaten som står i köket. Varje gång Radiotjänst ringer så berättar jag ärligt om korridorens TV, och frågar om alla som bor i korridoren då ska stå på innehavet? Varje rum i korridoren räknas som ett eget hushåll, men köket är ”gemensam bostadsyta”. Alla kontrollanter som hittills har ringt säger att de ska kolla upp saken och sen återkomma. Ingen har någonsin hört av sig igen.

Bilder från Rottentomatoes.

När tiden varken är inne eller mogen

Det händer lite då och då att jag får jobberbjudanden från personer som har följt mig via min blogg. Det mesta som trillat in har varit erbjudanden om deltidsarbeten, ideellt arbete, tillfälligt arbete eller olika uppdrag. Tyvärr hinner jag inte göra så mycket mer än att plugga, blogga och sköta allt det administrativa som hör därtill, och många roliga uppdrag har tyvärr gått mig förbi. Jag har sedan länge bestämt att jag måste göra klart både psykologin och juridiken innan jag tar på mig ett heltidsarbete, för har jag en gång börjat arbeta så är det nog lätt att bli kvar. Det har jag lärt mig av de studenter som har gjort så kallade studieuppehåll. Efter en tids noga och omfattande tänkande, så beslöt jag mig idag för att tacka nej till det bästa jobberbjudande jag någonsin har fått. Det bästa i hela mitt liv. Ni som har följt min blogg vet att jag aldrig brukar använda svordomar i texterna, men idag måste jag få skriva jävla skithelvetes fan, även om det var mitt eget beslut att tacka nej.

Jävla skithelvetes fan.

Nu är elitserien i hockey igång igen

Födelsedagar och en miljon besökare

Förra året när Ida fyllde år så läste jag om det i hennes blogg. I år är jag med och firar henne. Det kom en snyggt layoutad inbjudan på glansigt, rosa papper i min brevlåda, och det är ikväll som kalaset går av stapeln. Först blir det middag med drinkar, och sen har vi beställt drinkbord med champagne på Birger Jarl. Det var fruktansvärt enkelt att tänka ut möjliga presenter till den bloggerskan, eftersom hela henens blogg är som en enda stor önskelista. Ida brukar läsa min blogg, och om hon inte vill veta var jag har beställt hennes present så får hon absolut inte klicka på den här länken. Här är några andra saker om jag kan fira ikväll.

• Att denna blogg har haft en miljon besökare sedan jag installerade statistikprogrammet Statcounter. Den miljonte besökaren var någon som sitter uppkopplad från Östhammars kommun och har detta IP-nummer: static-212.214.78.19.addr.tdcsong.se.
  
• Att Anna Sjödin slapp fängelse trots att våld mot tjänsteman är ett artbrott. Det hade faktiskt varit tragiskt om hon hade åkt in. Jag tycker synd om henne. Visst är det fel att bete sig illa och våldsamt mot andra människor, men att spåra ur på fyllan kan faktiskt vem som helst råka ut för. I detta fall stod även ord mot ord, men domstolen valde att gå på målsägandens berättelse.
  
• Att min trasiga LG Chocolat har kommit hem från LG’s mobiltelefonsjukhus. Den är hel, ren och fungerar utmärkt. Till och med de foton, SMS och MMS som jag hade sparat i mobilen gick att rädda. Suveränt!
  
• Att min mormor har fyllt 80 år. Visserligen är det i morgon lördag som hon ska firas i Falun, men jag kan börja redan ikväll. Grattis Mormor! Tidigt i morgon bitti sitter jag på tåget till Falun.

Nu förstår ni varför tavlorna blev så fula

Bild från Funpic.

Kanske den svåraste undersökningspollen jag haft

Tänk om socialdemokraterna hade vunnit valet och bildat regering? Var skulle Persson då ha satt Anna Sjödin? Moderata ungdomsförbundets snigelögda ordförande Johan Forssell fick tjänsten som Fredrik Reinfeldts stabchef. Men Sjödin, som under hela valkampanjen har varit åtalad för diverse brott, hade nog blivit svår att placera på någon mer framträdande eller uppsatt tjänst. Fast var och en ska faktiskt anses som oskyldig till dess att en fällande dom är avkunnad. Trots de 120 dagsböterna som hon idag dömdes för så meddelar Sjödin att hon inte tänker avgå. Hon sitter kvar som SSU:s ordförande. Det var starkt gjort tycker jag, när hon enligt undersökningar inte har folkets förtroende. Fast det är ju inte folkets förtroende hon behöver för den tjänsten, det är partiets.

En svår fråga kanske: Vem av de nya ministrarna är din favorit hittills? Partiledarna och Carl Bildt får inte vara med i undersökningen.
	1) Tobias Billström, migrationsminister
	2) Anders Borg, finansminister
	3) Andreas Carlgren, miljöminister
	4) Beatrice Ask, justitieminister
	5) Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister
	6) Cecilia Malmström, EU-minister
	7) Cecilia Stegö Chilò, kulturminister
	8) Cristina Husmark Pehrsson, socialförsäkringsminister
	9) Eskil Erlandsson, jordbruksminister
	19) Gunilla Carlsson, biståndsminister
	11) Åsa Torstensson, infrastrukturminister
	12) Jan Björklund, skolminister
	19) Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister
	14) Maria Borelius, handelsminister
	15) Maria Larsson, folkhälso- och socialtjänstminister
	16) Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister
	17) Mikael Odenberg, försvarsminister

Elita gör succé i Danmark

Aftonbladet skriver om ryktesspridningen kring Big Brother-deltagaren och modellen Elita Löfblad. Vissa påstår att hon har medverkat i två pornografiska filmer, men under falskt namn. Elita själv säger till Aftonbladet att dessa filmer nog skulle sprida sig på Internet ganska fort om det vore sant. Inte för att det handlar om porr, men Elita gör just nu succé i Danmark med en djungelfilm där hon är på väg ner i vattnet för att bada. Faktum är att detta videoklipp är i dagsläget det allra mest sedda på den danska versionen av Bubblare. Hennes djungelbad slår knockout på alla andra videos. Vet Elita om att den ligger där förresten? Här är en länk till videon, men snälla, säg inte till någon att jag har länkat en nakenvideo från min blogg. Och visar det sig att Elita vill att jag tar bort länken så gör jag självklart det.

Konsten att kunna skicka en MP3

Som högstadieelev var jag den enda kvinnliga medlemmen i Västa skolans dataförening. Jag tillbringade några timmar i datasalen varje dag efter skolan för att utforska det nya påfundet Internet och lära mig olika datorprogram. På gymnasiet hängde jag varje rast över det interna Pegasus-nätverket Notice Boards, där jag hade en roll att leva upp till. När jag läste psykologi i Borlänge råkade jag bosätta mig i samma hus som många av de killar som läste datateknik, och det blev mycket snack om datorer och datorprogram, det kan jag lova.

Trots en gedigen uppväxt med datakunniga killar, så har jag aldrig förstått hur man överför en MP3 mellan två datorer. Eller rättare sagt, jag har aldrig brytt mig om att tänka efter hur man gör det på bästa sätt, eftersom jag aldrig har behövt skicka en MP3 till någon. Det har alltid varit jag som haft den största och mest välsorterade MP3-samlingen av alla datorkillar jag känner, och trots det så har jag alltså aldrig skickat en MP3 och vet inte heller hur man gör. Det är skandal. Jag trodde att hotmail var för odugligt för överföring, och att MSN gick för segt, men tydligen inte.

Efter att ha fått en förfrågan och en önskan om överföring av en MP3, så var det med största skam som jag fick lov att erkänna min okunskap och fråga hur det skulle gå till. Men filmottagaren tog skandalen bra, förvånansvärt bra faktiskt. Det blev varken tortyr eller förolämpning. Nej inte ens fängelse, konstigt nog. Och nu har jag lärt mig, att det faktiskt fungerar i hotmail. Den tar bara lite lång tid att att bifoga.

Jakten på den bästa veckotidningen

Som pendlare så hinner jag avverka många tidningar, böcker och magasin på de långa och många tågresorna. Jag läser fortfarande Annika Bryns coola deckarböcker, varvat med Metro och olika magasin. Jag har länge gnällt över att det inte finns några veckotidningar eller magasin som jag tycker är tillräckligt bra. Skvaller- och bildtidningar som Hänt Extra och Veckans Bild ger mig absolut ingenting. Tjejtidningar i stil men Solo och Cosmo-politan har jag inget behov av sen lång tid tillbaka, och tidningar för äldre kvinnor som t ex Tara och Amelia är jag för ung för. Rena modemagasin eller hälso- och fitnesstidningar har jag inget stort intresse av. De trendiga affärs- och karriärtidningarna är visserligen innehållsrika och välskrivna, men det är oftast bara en bråkdel av artiklarna som faller mig i smaken. Det finns inte heller någon branschtidning eller smalt inriktad tidning som handlar om mina specialintressen.

Efter snart en månads pendlande så har jag dock kommit farm till vilken tidning som är bäst. Ni som har följt bloggen vet att jag förut tog en prenumeration på tidningen Pause. Jag blev imponerad efter att ha köpt ett lösnummer och tog en kort prenumeration, men blev sen arg när det var svårt att få stopp på den förlängda prenumerationen, som jag inte ens hade beställt. Men Pause är förlåtna, för tidningen är faktiskt den bästa just nu. I alla fall om ni frågar mig. I varje nummer finns det minst en artikel som är en riktig höjdare. I det nummer som finns ute just nu så måste ni bara läsa artikeln om moralsamhället och moralens väktare på sidan 53. Suveränt! Likaså busringningen till Spy Bar på sidan 118, ett samtal från någon som utger sig för att vara Carolas assistent. Jag tror jag ska börja prenumerera igen, och det gör faktiskt inget om det inte går att sluta.

Bilder på omslagen från Tidningsbutiken.

Pippi Långstrump pratar koreanska

Finns bloggare i verkligheten?

Killen bakom Deepedition har gjort en lista över vilka sex svenska bloggare han helst av allt skulle vilja träffa i verkligheten för att se hur de är. Jag står med på listan, och det var en begåvad analys:

”Sen skulle jag faktiskt vilja träffa Lassbo. För jag anar att det är en helt annan personlighet än den hon visar på bloggen.”

Så vad är det som hindrar honom? Det är väl bara att maila och boka in en lunch. Jag lunchar varje dag, men bara inom Stockholms ringmur. Fast tänk om Lassbo inte finns på riktigt? Jag kanske bara är en cyberillusion. Bloggare kanske inte finns i verkligheten över huvud taget.

Djävulen bär prada och har sönder lok

Om fint folk kommer sent så är jag jättefin idag. Först gick loket sönder i morse. Jag blev ståendes utanför Märsta och kom 40 minuter för sent till praktiken. Det var nog djävulen som hade sönder tåget. Sen anlände jag över en timme för sent till förhandsvisningen av ”Djävulen bär Prada”. Jag missade skumpan, minglet och de första 25 minuterna på filmen. Surt, men så blir det ibland. Det var min gamla dansestetkompis från gymnasiet som jag drog med till filmen, och det var väldigt skoj att få träffa henne också.

Lauren Weisberger var det som skrev succéboken ”The devil wears Prada”, och det handlar om journalisten Andrea som får in en fot på det supertrendiga och ledande modemagasinet Runway. Drömmen är att arbeta som chefredaktören Mirandas assistent, men tyvärr så är det glassiga magasinets chefredaktör en riktig djävul. Ska Andrea få sola sig i jobbets glans så måste hon tyvärr också stå ut med den otäcka och självupptagna divan till chefredaktör.



På en skala 1-10
Humor: 5
Spänning: 5
Våld: 0
Blod: 0
Vapen: 0
Sex: 0
Kärlek: 6
Mode: 10
Karriär: 10
Glamour: 8

Personer som garanterat skulle gilla filmen: Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, handelsminister Maria Borelius, Amelia Adamo, Sofi Fahrman, Ida Hansson, Victoria Beckham, Ashley och Mary Kate Olsen, Mats Strandberg, Sigge Eklund, Cruella de Ville, Magica de Hex, Aaron & Goesta.

Bilder från Djävulen bär prada.

En ny och klurig URL-rebus

Nu får ni plocka fram allmänbildningen, kreativiteten och det logiska tänkandet, för här kommer en helt ny och färsk rebus. Ni som löste den förra vet hur det går till. Det gäller att komma vidare till nästa sida genom att ändra i URL-adressen, och på varje sida finns det en anvisning för vad som gäller för att hitta nästa adress. Den förra rebusen hade faktiskt 22 000 spelare på drygt en månad, det är bra! Men eftersom denna rebus är svårare än den förra, så finns det även en extra ledtråd att ta till. Det är bara att klicka på den röda rutan till vänster där det står ”Klicka här för en ledtråd”, så kommer det lite extra hjälp. Vem blir först med att ta sig till sista sidan? Det finns tjugo sidor totalt.

---> Tack till Jimmy på Internetlänkar som tackar mig på rebusens startsida. Jag tackar tillbaka.

Kändismatematik

Jessica Simpson + Ashton Kutcher = Den blonda transan Simpcher

Bilder från Popsugar.

Jag skulle ha stoppat den kvinnan

La Redoute har fortfarande 15% rabatt på hela sortimentet! Det är bara att passa på så länge det roliga varar. Jag drömmer fortfarande om denna röda kappa, ja ganska ofta faktiskt. Men enligt en kommentar som jag fick här på bloggen så är den inte lika snygg i verkligheten som på bild. Jag har därför försökt att hitta liknande i andra butiker, men aldrig lyckats. Tro det eller ej, men igår utanför centralen i Stockholm så mötte jag en tjej som hade kappan på sig. Jag var på väg att vända mig om och springa ikapp henne bara för att fråga ut henne om kappan och kanske få prova den. Men jag hade bråttom, och kvinnan kanske inte gillar att bli påhoppad av desperata bloggjuristblondiner. Fast nu ångrar jag mig att jag inte stoppade henne. Hon kanske till och med hade min storlek.


La Boutique och Pepe Jean


Pepe Jean och Lulu Castagnette


La Boutique och Protest

Bilder från La Redoutes nya sajt.

Dagen då Lassbo tog en överdos

Eftersom jag har varit så otroligt hängig, trött och sjuk den senaste tiden så gick jag till en hälsokostbutik och bad om något uppiggande som innehöll mycket vitaminer av alla de slag. Expediten plockade fram ett kosttillskott som hette Mivitotal Plus. Det var tydligen de starkaste de hade. Jag har även lagt beslag på en Aloe Vera hälsojuice från Fruit of the Earth. När jag i morse öppnade dunken och skulle provsmaka juicen så hällde jag först upp ett 2/3 saftglas som jag drack rakt upp och ner. Det smakade inte så mycket, och det var inte äckligt på något sätt, så jag hällde upp ett halvt glas till. Även om jag redan läst om juicedunkens innehåll här på Internet, så började jag läsa på förpackningen ändå.

Till min fasa såg jag att doseringen skulle vara 4 ounces. En skräckblandad panik spred sig genast i mitt medvetande samtidigt som jag febrilt försökte tänka ut hur mycket 4 ounces egentligen var. Det är inte mycket alls. Jag hade fått i mig en rejäl överdos. Eftersom flaskan skvallrade om att juicen kom från USA, så antog jag att det var amerikanska ounces som åsyftades. Om det var ounces i volym eller vikt som gällde stod det inget om, men 4 ounces borde rimligtvis vara runt en deciliter. Jag hade druckit 3,5 deciliter! På tåget till Stockholm tänkte jag på barnboken om ”Kaninen Lukas”, han som bara växte och växte. Jag undrade vad som skulle hända med mig? Men än så länge har det inte hänt något, jag är helt normal. Men jag väntar fortfarande.

Glamour TV – Bland fjädrar i Glamourkojan

Det här är den film som vi spelade in i min så kallade Glamourkoja. Tyvärr var jag väldigt förkyld vid inspelningstillfället, men det hörs ju faktiskt vad jag säger ändå. De andra två filmerna får ni se vid ett senare tillfälle.

Lagbokens tid är helt klart förbi

Köpa en lagbok för att slå i och gå runt och bära på? Vem sjutton gör det nu för tiden? Senast jag fixade mig en lagbok var 2005 år utgåva. Sen dess har jag bara använt tekniska och digitala lagböcker. Infolex, Proplex, Karnov på CD-rom och Riksdagens elektroniska författningssamling, det är där jag hänger de få gånger jag slår efter en paragraf. Den mesta tiden för en jurist går knappast heller åt till att läsa lagtext. Det är doktrin, artiklar, EU-direktiv, propositioner, SOU och praxis som är den stora arbetsbördan.

Lagboken i pappersformat var oumbärlig att ha med på seminarier och tentor, men nu när studietiden snart är förbi så känns det som en lagbok för 716 kr är vansinne att kasta pengar på. Skänk pengarna till bröstcancerforskning istället. Jag vet en del advokater som köper lagboken varje år för att bara ta bort plasten från den och ha den liggandes på skrivbordet. Jag ifrågasatte den absurda handlingen och fick svaret att klienterna måste fatta att de har kommit till en riktig advokat. En som sitter och läser lagbok så fort klienten har stängt dörren bakom sig.

Snigelfart i sekunder

Bild från Funpic.

Är svenska taxibolag rasistiska?

En dag när jag satte mig för att äta middag i korridorens kök så satt det en kompis till korridorens utbytesstudent på soffan och väntade. Det var en liten kille från Kina, och han väntade på att vår utbytesstudent skulle bli klar i tvättstugan. Jag började småprata med kineskillen och han pratade ganska dålig engelska, det hördes verkligen att han var från Kina. När vi småpratat ett tag så kom vi in på ämnet taxibilar. Kinesen var så förbannad och ledsen på de svenska taxibolagen. Han tyckte att han fick dålig service. Killen hade försökt ringa och beställa taxi ca 4-5 gånger, och varje gång hade taxibolaget inte velat hjälpa honom. Kineskillen undrade om det var vanligt att svenska taxibolag var främlingsfientliga, att de kanske nekade honom taxi bara för att de hörde att han inte var svensk? De kanske trodde att han var invandrare eftersom de varken visste eller hörde att han bara var en utbytesstudent på universitetet? Killen undrade även om jag också hade upplevt den dåliga servicen och blivit nekad taxi någon gång. Jag sa att jag aldrig hade hört talas om taxibolag som diskriminerar utlänningar, och att jag faktiskt alltid hade fått en taxi inom 5-20 minuter när jag ringt. Killen blev då ännu mer upprörd och drog slutsatsen att det helt klart var hans utländska brytning som gjorde att han blev diskriminerad.

Jag tyckte att det hela lät ganska märkligt, så jag frågade honom vad det egentligen var som han sa till taxibolagen när han ringde. Kinesen förklarade att han först brukade presentera sig, och sen säga ”I want to order a cab”. Jag frågade hur taxibolagen då brukade besvara hans förfrågan, och han berättade att de brukade säga att de absolut inte kunde hjälpa honom, att han fick ringa någon annanstans. När de avvisade honom så brukade han omformulera sig och säga ”I want you to drive me somewhere, is it possible?”, och när han då blev nekad igen så brukade han försöka fråga varför. Men då slängde taxibolagen ofta bara på luren.

Varför svenska taxibolag skulle diskriminera utlänningar kunde jag verkligen inte förstå. Även om de sitter svenskar i växeln så har ju många taxibolag utländska förare, och att bolagen då skulle vara främlingsfientliga över lag verkade absurt. Den kinesiska killen verkade ju även seriöst upprörd och ledsen över att aldrig få beställa en taxi, så det faktum att han satt och drev med mig uteslöt jag. Jag hörde mig även för om vilken tid på dygnet det var han hade försökt att beställa. En fredag eller lördag kl 02.00 är det ju omöjligt för vem som helst att få tag på en taxi. Men nejdå, det var tidigare på kvällarna eller på eftermiddagar som han hade ringt. Möjligtvis hade han kanske haft oturen att få prata med enskilda telefonister som var rasistiska som personer, men han hade ju ringt 4-5 gånger, så rimligtvis borde han vid de tillfällena ha pratat med olika telefonister. I Uppsala har vi tre stora taxibolag, så jag frågade honom vilket bolag det var han brukade ringa till. Kinesen svarade att han brukade ringa till det där taxibolaget som hade nummer 112.

Packa pappas kappsäck

Hotellkedjan Hilton har åter igen fått gratis-reklam genom Paris Hiltons galna och anmärkningsvärda upptåg. Denna gång var Paris på en av Dolce & Cabbanas visningar när hon öppnade sin väska för att ta fram nagellack, och vad låg i väskan om inte en påse roliga löv. Löv som liknade något i stil med eh… kamomillte. Fast enligt Elliot Mintz som är Paris publicist så rullar hon sina cigaretter själv, så det måste ha varit vanlig tobak som låg i påsen. Med ett antal nyfikna blickar som ständigt hänger över axeln, inklusive journalister och fotografer, så borde hon ha fattat att hon inte kunde öppna väskan just då. Om hon verkligen inte ville visa vad som låg däri då förstås? Att tjejen både drar rubriker och säljer tidningar är ett känt faktum, och ett faktum är även att hotellkedjan Hilton får bästa tänkbara medieexponering varje gång som flickan är på löpet. Den levande reklampelaren och reklamkanalen Paris Hilton är perfekt för kedjan, hon hjälper pappa att packa kappsäcken kan man säga. Företaget behöver inte ansvara ett dugg för de skandaler och spektakel som Paris personligen får ansvara för, men samtidigt får de helt gratis den reklam som skandalrubriker faktiskt medför. Men helt gratis kanske det inte är? Jag slår vad om att posten ”Utgifter: Marknadsföring” i hotellkedjan Hiltons årsredovisning inkluderar det belopp som Paris Hilton har att leva på per år.



Bilder från: Dlisted.

Per Gudmundson är tillbaka

Det glädjer mig att journalisten Per Gudmundson har börjat blogga igen. För lite över ett år sedan drog han rubriker när han blev han tvingad att sluta blogga. Hans chef på SVT tyckte nämligen att bloggandet naggade på principen om ”att i offentliga sammanhang avhålla sig från uttalanden och åtgärder som kan medföra att företagets opartiskhet med fog kan ifrågasättas". Chefens uttalande blev ganska kritiserat – framför allt i bloggosfären, så det är därför som jag nu är extra glad för att Per har börjat igen. Per var även den man som satte mig i en av SVT24:s TV-sändningar i somras. Men hur kommer det sig att han bloggar igen? Per - Har du slutat på SVT24? Här är hans sista inlägg i den gamla bloggen och här är den nya.

UPDATE: Per använder sig av en mycket intressant indelning när han länkar andra personers bloggar i högerspalt. Pophöger, Popvänster, Normalt liv och Utomlands. Min blogg finns med under rubriken Normalt liv, så nu letar jag efter möjliga tolkningsförklaringar.

Den dagen då moderaten Carl Bildt...

...blev utnämnd till Sveriges utrikesminister...



...så fick han inte träffa Glamourprinsessan men än i ett fotomontage.

En förlust för Sverige i EU

Folkpartisten Cecilia Malmström som EU-minister i den nya regeringen. Var det så bra val det? Visst kommer Malmström säkert att göra ett kanonbra jobb, för hon har väldigt bra meriter och erfarenheter. Tjejen har suttit i EU-parlamentet i 8 år, och har en fil.dr i Statsvetenskap. Hon talar flytande svenska, engelska, spanska, franska och kan göra sig förstådd på tyska och italienska. Hon har även forskat och undervisat i europeisk politik, regionalism, invandringspolitik och terrorism. Tidigare i våras hjälpte jag henne genom att länka det fantastiska uppropet för att få parlamentarikerna att sluta pendla mellan Bryssel och Strasbourg.

Visst var kanske Malmström det bästa valet för att få en grym EU-minister, men faktum är att Sverige nu har förlorat en mycket stark röst i EU-parlamentet. Malmström var engagerad i EU’s utrikespolitik, hon var ledamot i utrikesutskottet och vice ordförande i Kroatiendelegationen. Antagligen hade hon gjort mer nytta för Sverige som EU-parlamentariker än som EU-minister i den svenska regeringen. Ministerposten borde ha gått till någon annan, för bäst man ska vara på rätt plats, och Malmströms bästa plats var i parlamentet. Rollen som EU-minister hade flera andra kunnat klara av lika bra, men Malmström i parlamentet är oersättlig.

Sandra Bullock är Kermits terapeut

Glamourbloggens redaktionsmöte inställt

Igår kväll blev det inget redaktionsmöte. Jag ställde in. Det var nämligen inte så roligt att ha redaktionsmöte om inte Polisrättsjuristen var med och han vägrade att närvara. Detta på grund av att Sverige spelade EM-kvalmatch mot Spanien. Egentligen är en fotbollsmatch ingen giltig anledning till att vara frånvarande från mötena, men vad skulle jag göra? Han vägrade ju att komma. Istället var det jag, Media- och kommunikationsjuristen och Skatterättsjuristen den yngre som skulle försöka få igång en dvd-film.

Jag har aldrig ägt en dvd-spelare i hela mitt liv, och de andra tjejerna hade endast tittat på dvd-filmer i sina datorer. Nu skulle vi försöka koppla datorn till en tv, och spela filmen från datorn så att den syntes på tv-skärmen. Det var inte det lättaste kan jag säga, vi höll på och trixade i över en timme innan vi kunde börja titta. Tre juristtjejer, en tv, en dator och en dvd-film. Det var en rysare.

En stycke tvådelad kabel var införskaffad, och vi tryckte in de tre kabeländarna där de såg ut att passa. Att hitta var man skulle stoppa in filmen var inte så svårt, men hade vi fått lov att ta loss diskettenheten för att stoppa in en dvd-spelare så hade det blivit lite krångligare. Men nu satt som tur var redan dvd-spelaren i datorn. Att öppna filmen i mediaspelare som Windows media player eller VLC var inga problem, men den första svåra operationen var att försöka få upp filmen på tv-skärmen. Vi var inne och snurrade i kontrollpanelen, både i bildskärm, lägg till maskinvara och bärbara mediaenheter, men ingenting verkade fungera. Vi prövade den ena inställningen efter den andra, och vi var fast beslutna om att absolut inte ringa till någon kille och be om hjälp. Till slut lyckades vi i alla fall visa skrivbordunderlägget på tv:n, men att få dit filmen verkade omöjligt.

Som de jurister vi var så blandades svordomarna först med meningar som innehöll ordet ”reklamera”. Ena stunden var det datorn som skulle reklameras, och andra stunder så var det tv:n, mediaspelarna eller dvd-skivan. Vi beslöt att ta en paus från försöken att få upp filmen på tv-skärmen, och skulle istället försöka få igång filmens ljud fast på tv:n, samt lägga till svensk text. När vi trixat ett tag så var vi så less på trial and error, så de svordomar till meningar som förut hade innehållit ordet ”reklamera” upprepades, men ordet reklamera var utbytt mot ”stämma”. Var det inte tv-tillverkaren som skulle stämmas, så var det datatillverkaren, mediaspelarbolagen, kabeltillverkaren, dvd-tillverkaren eller dvd-butiken och expediten. Några svordomar senare så hade vi i alla fall lyckats få igång ljudet på filmen så att det hördes i tv:s högtalare. Vi hade bara satt en av sladdarna i fel ingång. Även den svenska texten började helt plötsligt att fungera. Men hur vi lyckades med det vet jag inte riktigt. Alla inställningar, både i de olika mediaspelarna och i själva dvd-filmen hade nämligen sen många försök tidigare varit inställda på ”svenska”. Problemet med att lyckas se filmen på tv-skärmen istället för på dataskärmen var dock fortfarande inte löst, och det var verkligen under vår värdighet att ringa till någon tekniskt kunnig kille och be om hjälp.

När vi testat alla inställningar i hela kontrollpanelen och i alla mediaspelarna utan resultat, så ställdes vi inför ett svårt beslut. Antingen skulle vi strunta i att titta på dvd, eller så skulle vi ringa till någon. Efter en omröstning så blev resultatet att vi skulle ringa till Polisrättsjuristen och störa honom i EM-kvalet. Polisrättsjuristen förklarade att det bara var att dra hela mediaspelarens fönster till höger, då flyttas nämligen filmen från dataskärmen till tv:n. Ungefär som när man drar en ikon på skrivbordet. Eftersom alla inställningar i kontrollpanelen faktiskt redan var fixade så var det bara att dra, släppa och sen förstora fönstret till helskärm. Det var verkligen busenkelt, men hur sjutton ska man veta en sådan sak, om man tidigare knappt har sett en dvd-spelare?

Victoria Beckhams nya lekkamrat

Victoria Beckham och Katie Homes är i Paris tillsammans. De är där för att besöka fashion week. Victoria är ju starkt modeintresserad, så det borde vara bra mycket roligare för henne att springa på modeshower med Katie Holmes, än att tvingas sitta och titta på fotbollsmatcher. Fast det ser lite skumt ut med dessa två kvinnor sida vid sida. De ser faktiskt ut som ett lesbiskt par som är ute och går. Men vem är male och vem är female? Att det är Victoria som har valt kläder åt Katie misstänker jag i alla fall starkt. Victoria kanske inte bara har henne som lekkamrat, hon kanske även utnyttjar henne som någon slags klippdocka. Ser inte Katie ut som Michael Jackson i den vita kostymen?



Bilder från Exposay och Dlisted.

Först de tre stegen, sen en ambulans

Det är tydligen ganska svårt att känna igen en stroke. Jag har hört att om en strokepatient kommer till läkare inom tre timmar från det att stroken kom, så går det att häva effekten till fullo. Det svåra är bara att få de som befinner sig i den drabbades närvaro att förstå att det är en stroke det handlar om, och sen att få iväg personen till läkare inom tre timmar. En neurolog har utarbetat ett enkelt trestegsprogram för att känna igen en stroke.

1. Be personen i fråga att le.
2. Be personen i fråga att lyfta båda armarna.
3. Be personen i fråga att säga en enkel mening sammanhängande, t ex ”Solen skiner idag”.

Om personen har problem med någon av dessa uppgifter så ska man genast ringa 112 och beskriva symptomen. Det var en fruktansvärd tur att killarna som kom till mig idag och spelade in film troligtvis inte kände till den där trestegsmetoden. I så fall hade de ringt efter en ambulans och skickat iväg mig. Framför kameran så var det nämligen flera gånger som jag inte kunde någon alls av de där punkterna. Speciellt mot slutet när jag var trött och började bli less på bubbelglamour. Men trots en del strokesymptom så var det väldigt skoj att spela in film.

Svart mot Vit

Bild från Funpic.

Glamourkojan är snart färdig

Det kommer bli lite konstigt att sova inatt, för jag håller på att bygga en liten myshörna i hörnet på min säng. En glamourkoja. I morgon ska det nämligen bli filminspelningar i min korridor. Det är killar från Bubblare som kommer och ska spela in tre små filmer med Glamourprinsessan. Filmerna ska både visas på Bubblare och här på bloggen. På tåget fram och tillbaka till min praktikplats i Stockholm så har jag de senaste turerna suttit och skrivit stödord till manuset. Jag måste ju veta vad jag ska säga, och jag vill inte gärna tappa bort mig när jag pratar. Det kändes ungefär som att jag satt och skrev manus till en mellanstadieklass som skulle ha roliga timmen. Vi får se hur dessa filmer blir, men skoj ska vi ha på inspelningarna i alla fall. Fast det kommer bli en tuff dag i morgon.

När Björn Skifs glömmer texten i TV

[Inslaget är ur Hundra Höjdare på Kanal 5, men kommer ursprungligen från SVT.]

Carl Bildt kliver ner i sandlådan igen

När en unge här lekt i samma sandlåda som sina jämnåriga kamrater, och sedan lämnar sandlådan för att tiden är mogen. Då har jag svårt att tro att någon av ungarna vill komma tillbaka och leka med nästa-nästa generation, de som då kommer för att bygga sandslott och skvätta sand. Men tydligen så är Carl Bildt den där ungen, som gärna fortsätter att leka. Det gäller bara att någon ropar tillräckligt högt på honom. ”Hej Calle! Vill du leka? Du får den största spaden!”. Och visst tycker de andra barnen att de är skitskoj att leka med en så erfaren unge, en som är mästare på sandslott, och som kanske var lekledare när han själv satt i sandlådan.

Men nu är det en ny lekledare bland hinkarna och bilarna, en som kanske inte kan bestämma hur de andra ska utforma sina sandslott, men han kan fördela sanden och bestämma vem som ska få leka med vilka grejer. Calle får låna den största spaden – men bara under förutsättning att han respekterar den flera år yngre lekledarens auktoritet. Leken kanske är rolig till en början. Alla som frivilligt och i enad trupp har borrat ner sig i sanden och bestämmer hur sandslotten ska byggas, de har säkert jätteroligt till en början. Men jag är övertygad om att Calle om ett år eller två har tröttnat. Det var inte så roligt att bygga sandslott längre, och definitivt inte med de ungar som är två generationer efter i utveckling och erfarenhet. Det uppstår kanske problem med förståelsen och kommunikationen mellan generationerna. Lekarna kan övergå i sandkrig. De yngre barnen kanske även tröttnar på Calle, det vet vi inget om. Men jag tror det är större risk att Calle kliver ur sandlådan frivilligt, än att de andra barnen ber honom att göra det.

Frågan är nu också vem som blir först med att sticka ner huvudet i sanden? Inte för att jag på något sätt vill hetsa fram ett sådant beteende, men med sand i både mun och ögon, eller när det blir sandstorm, då är det öken att vara minister.

Rabatter och rabattkoder

La Redoute har byggt om sin sajt, och de firar de genom att ge 15% rabatt på hela sortimentet. Jag är fascinerad över att det bara blir fler och fler designers som säljer sina plagg på La Redoute, och samma sak gäller för Nelly. Om du klickar här så får du 50 kr rabatt hos Nelly. Jag hade inte sett den här sajten förut, men där finns aktuella svenska rabattkoder samlade. Suveränt! Det är så det ska vara på ett svenskt smörgåsbord. Jag måste bara länka några ny och grymt snygga underkläder från Nelly.

• Coolt: 365 Graphic set från Calvin Clein.
• Sött: CK Jungle Flower Set från Calvin Clein.
• Läckert: W Schweppes Set från LaPerla.
• Sportigt: JLO Sporty Mesh Set från JLO Lingerie.

Det krävdes en insatsstyrka, men sen låg han

Bild från Funpic.

En fototävling med strumpor

Sajten Modellbilder.se och SFQ har startat en gemensam fototävling. Det gäller att fota någon form av strumpor, t ex nylonstrumpor, höfthållare, over-kneestrumpr eller korsetter, och det finns två teman att välja på; Höstchic eller Festfin. Vinnaren får 5000 kr i kontanter. Alla som beställer strumpor eller korsetter från SFQ får just nu ett rosa band med på köpet, och bidrar därmed med pengar till bröstcancerinsamlingen. Ni glömmer väl inte min insamling heller. Tio tusen kronor är mitt mål, och det borde väl fixa sig? Det är väl bättre att skänka pengar till cancerforskning redan nu, för sen om man ligger där med cancer i brösten, då känns nog pengar ganska överflödigt. Kom igen nu!

En annorlunda väckarklocka

När jag läste psykologi så fick jag lära mig att det är helt vansinnigt med väckarklockor. Om man går och lägger sig och får sova ostört, då vet ju kroppen själv när det är dags att vakna. Skulle ingen väckarklocka ringa så vaknar man automatiskt när kroppen har fått den sömn den behöver. Jag blev tipsad om en minst sagt annorlunda välkarklocka. På handlederna sover man med sensorer, och sensorerna väcker kroppen i lagom tid innan väckarklockan ringer. När klockan sen verkligen ringer så är kroppen redan vaken. På så sätt behöver man aldrig ryckas upp ur sömnen, och det påstås att den där morgontrötta mosigheten aldrig infinner sig. Tyvärr kan denna klocka inte rädda sömn med alkohol i kroppen. Den sömnen har redan gått till spillo i takt med snapsvisorna. Inte en den bästa vaggvisan i världen kan rädda sömn från alkoholens faror. Inte för att jag vet om denna väckarklocka skulle bli godkänd av Gleitman, men det låter coolt.

Bilder från AxboShop.

Obygdens tingsrätt blir bok

Den 28 februari 2005 började Tingsnotarien att skriva ner sina upplevelser från Obygdens tingsrätt. Dagboksanteckningarna har publicerats i en blogg sedan maj 2005, och nu ges bloggen ut som bok på Apple Hill förlag i Stockholm. I de allra första inläggen gick det att läsa om hur förväntansfull Tingsnotarien var inför sin tjänstgöring i tingsrätten. Den nyutexaminerade studenten blev mycket glad över att få en tingsplats över huvud taget. Betygen var nämligen inte de allra bästa, men en extra fil. kand utöver sin jur.kan gav Tingsnotarien en biljett till Obygden. Inför tjänstgöringen laddade Tingsnotarien upp med en rejäl dos självförtroende, och ambitionen var att bli den bästa notarien i världen. Men det blev inte riktigt som tingsnotarien hade tänkt sig. Domstolens hierarkiska system, obygdslivet, pennalistiska obygdkollegor och okvalificerade arbetsuppgifter håller på att ta kål på notarien. Boken finns att förbeställa här, och den innehåller både en del opublicerat material, förord och illustrationer. Själv ser jag fram emot att få läsa om när Obygdens tingsrätt hade konferens på en finlandsfärja.

Bild från Tingsnotarie.se.

Nej, jag är inte bitter

Det här är fjärde dagen instängd på rummet som sjukling. Nu börjar jag blir riktigt less faktiskt. Jag vill tillbaka till min praktikplats, och dessutom har jag hur mycket som helst att fixa inför helgens filminspelning med Bubblare. Jag ska fixa både kläder, rekvisita, styling, repliker och ett inspelningsavtal som bubblares ansvariga VD ska få skriva under. Självklart måste jag städa upp en hel del också. Men det är inte så lätt att göra något när man är helt utslagen. Hittills har jag inte fixat någonting alls. Här är några filmer som jag av olika anledningar inte kan eller vill lägga upp på bloggen. Det finns en viss gräns.

• Robert Gustafsson på idrottsgalan.
• En dag i Victoria Silvstedts liv.
• Pingu med svensk text.
• Olof Palme går in i Big Brother.
• När det kom blod ur Markus

Korridorens balkong. Det är så här det der ut när det är kväll, och de grå prickarna i fotot är regn. Nämnde jag att jag är sjuk också?

Startskott för kanelbullar i riksdagen

Igår öppnades riksmötet för riksdagsåret 2006/2007. Som vanligt så var det kungen som förklarade mötet öppnat. Kungafamiljen körde häst och vagn till riksdagen, det låter ganska glamouröst. Själv brukar jag mest köra kundvagn, och det gör jag i matbutikerna. Jag fick information via sms att Göran Hägglund hade en glamourbloggsrosa skjorta på sig i riksdagen. Det hade han i en partiledardebatt också vill jag minnas, men tyvärr har jag aldrig sett honom i den. På Svenska Dagbladets webb-TV går det i alla fall att se Göran Hägglund i skjortan. Idag är det kanelbullens dag. Jag har fått kritik för att det är för mycket Göran Hägglund i bloggen, men på tal om kanelbullar så måste jag ju bara länka den här bilden.

Phantom of the Opera

Mycket tok på Stureplan

De få gånger jag har tid över så kan det hända att jag surfar runt på Stureplan. Det händer mycket tok på den sajten, eller rättare sagt, konceptet och det redaktionella innehållet är ganska ensidigt, men ändå väldigt mångsidigt. Det är hela tiden en hårfin balansgång mellan coolt trams och ett plastigt tivoli, men idéerna är underhållande och gjorda med största engagemang, det är bra. Jag aldrig riktigt förstått poängen med de där topplistorna, för det handlar ju endast om subjektivt tyckande, men den här listan var faktiskt ganska intressant. Det är en lista över de 10 mest besökta bildjobben i Stureplans historia. Jag under om det finns någon som prickat in alla tio festerna? En del krönikor är också ganska bra, och chefredaktör Alex Schulmans blogg håller måttet. Schulman presenterar sin telefonbok på bloggen i en mobil, och om ni scrollar till bokstaven K så ser ni att jag är med. Undrar när han tänker ringa då?

Den sallad som växer på rädisan

Det är lätt att utveckla suspekta livsfilosofier när man är sjuk, uttråkad och rastlös. Har man helt plötsligt inget speciellt som man är tvingad att tänka på så det går att lägga ner ganska mycket tid på konstiga funderingar och märkliga resonemang. Filosofi har alltid varit ett av mina favoritämnen, både när jag läste estetiska programmet och när jag läste psykologi. De filosofiska seminarier vi har haft på juristprogrammet har antingen hatats eller älskats av studenterna. Jag har älskat dem. Denna tisdag har dock livsfilosofierna övergått till livsmedelsfilosofier. Och dessa ligger inte direkt på universitetsnivå, utan snarare på dagisnivå. Dagens största hjärnspöke till fråga har varit om det går att äta blasten på rädisor? Blasten ser väldigt fin ut, men den är lite luden på baksidan.

Går det att äta rädisornas blast?
	1) Nej, det är giftigt.
	2) Nej, magen mår inte bra av det.
	3) Ja, men det smakar inte gott.
	4) Ja, det är bara det att ingen har upptäckt det.

Jag vill ha en synt, farsan

Okej jag erkänner, jag saknar min LG Chocolat. Ni minns kanske hur arg och ledsen jag blev i somras när den plötsligt bara dog. Nu har jag dock sedan några veckor tillbaka fått skicka mobilen till LG’s konsumentservice, de som vanligtvis lagar LG’s mobiler. Få se vad som händer, om de kan få fart på den. Mobilen som musikmaskin var faktiskt riktigt great. Jag kunde ju lyssna på MP3 i den mobilen, den kan jag inte med min gamla Samsung, som visserligen är grymt snygg, men ack så simpel. Jag har sneglat på Nokias 8800, den påminner på LG Chocolat i designen, men jag vet inte hur bra den är?

Eftersom jag mest kommunicerar via mail eller msn nu för tiden, så är det viktigaste för mig att mobilen har bra ljud och att man får plats med många låtar. Smidiga sms är också viktigt, men att mobilen är en funktionell korsning mellan en synt och en freestyle, det är det som gäller. En synt har ju förinspelade melodier, samtidigt som man kan göra egna. En mobil ska vara en telefonsynt kan man säga, där det ska finns färdiga melodier, men där man också kan lägga in egna. Här går det att vinna en Sony Ericsson W810i, den skulle jag vilja ha. Här kan man lagligt och gratis få låtar rakt in i mobilen, det skulle jag också vilja ha, om jag hade en synt istället för en telefon.

Den sjuka flickan lyckades duscha

Enkla saker som att duscha, tvätta håret och vattna blommorna blir ett helt projekt och dagsverke när man är sjuk. Idag har jag lyckats tvätta håret, och som sjukling känner jag mig alltid lite piggare efter en varm dusch. Men det var en rejäl kraftansträngning kan jag lova. Det blir i alla fall lite roligare att ta sig in i duschen om man har härliga duschprodukter att använda. Som tur är så får jag som bloggare en hel del spännande prover skickade till mig, det tackar jag för! Jag har fortfarande kvar av produkterna från Philip B-serien som Accessora skickade mig, och dessa varvar jag med Vitamin E och Aloe Vera-produkter från L-import. När det gäller Philip B så är Chocolate Milk Bodywash en klar favorit, och likaså Peppermint & Avocado Schampo. Schampot och balsamet från Aloe Vera känns lyxigt och naturligt hälsosamt, och duschgrejerna från Vitamin E likaså. Och det är väl det som är tanken kan jag tänka mig.

Bilder från L-import och Accessora.

Dagens rättsfall: Hipp Hipp Hora

En 29-årig man åtalades för att ha lagt ut filmen Hipp Hipp Hora på Internet för spridning. I tingrätten dömdes mannen till 80 dagsböter. Domen överklagades till hovrätten, men hovrätten friar nu mannen. Enligt Svenska Antipratbyrån hade byrån laddat hem filmen Hipp hipp hora via DC++, och detta från den tilltalades användare. Som bevis hade byrån tagit skärmdumpar och spelat in trafiken mellan datorerna med hjälp av kontrollprogrammet CommView. Enigt hovrätten måste det vara styrkt att det ip-nummer som användes vid överföringen tillhörde den tilltalades dator, även att den tilltalade använde datautrustningen vid just den tidpunkten. Vilken tid som filmen överfördes går inte att fastställa. Det går inte att utesluta att det var någon annan som använde datorn vid just det tillfället. Därför friade hovrätten den 29-åriga mannen.

Glamourbalkskommentar: Hipp hipp hurra!

[Läs hela rättsfallet som .pdf via Idg.se. Svea hovrätt, Mål nr: B 8799-05. Datum: 2006-10-02 ]

En splittrad tillvaro

Bild från Funpic.

Klädbilder i förebyggande syfte

Min kompis kommunikation- och mediajuristen tycker att blogginlägg om kläder inte är så roliga. Hon tycker de är dötrista och scrollar snabbt förbi. Jag tycker egentligen också att blogginlägg om kläder skulle vara ganska dötrista, om det inte vore för att den situation då man står och ska välja kläder, utan att hitta något att ha på sig, är ganska ångestladdad. Det är då det är bra att både ha en garderob och inspiration till att klä sig. Så jag fortsätter att kolla läget på klädshoppingsajterna, det är psykologiskt sett bra i förebyggande syfte. Här nedan är några nyinkomna saker från La Redoute. Men just nu vill jag inte alls ha några nya kläder, jag vill bara bli frisk så snabbt som möjligt. Just nu är jag så förkyld att jag inte kan prata. Tack Gud för all e-kommunikation.

Bilder från La Redoutes nya sajt.

Sveriges sexigaste singel?

Det landade ett mail i min inkorg från herrtidningen Moore. Redaktionen uppmanade mig att skicka in bilder på mig själv, de ska nämligen göra en lista över Sveriges 50 sexigaste singlar. Tyvärr känner jag mig inte så fruktansvärt sexig, men jag är däremot fruktansvärt singel. Och av denna undersökning att döma så är jag faktiskt mer söt än sexig. Det finns även en risk för att en medverkan i Moore kommer att äventyra min juristkarriär. Detta eftersom att vissa insnöade och sterilt politiskt korrekta fisjurister* till arbetsgivare, de som ofta inte har någon humor, även har fördomar. Om jag ska medverka i Moore så borde jag alltså kräva ersättning av tidningen för förlorad arbetsinkomst. År 2004 tjänade en jurist i snitt 37 000* kr per månad. Om jag börjar arbeta nästa år och går i pension när jag är 65, då har jag tjänat 17 316 000 kr som jurist. I detta belopp har jag inte räknat in ränta på sparade pengar och inflation. Jag tror knappast att Moore vill betala över 17 miljoner kronor för att ha Glamourprinsessan i tidningen. De vill nog inte betala något alls.

Apropå Moore, tidningens galjonsfigur och grundare Bingo Rimér ska inte bara sända en egen reality-show på TV6 i höst. Han ska även sluta på Moore. Bingo ska nämligen starta en klädkedja som ska sälja sexiga kläder, men som för den sakens skull inte är porr- eller sexkläder.

*Fisjurist = En jurist som är fisförnäm och alltid fiiin i kanten.
**Denna siffra baseras på jurister både inom privat och offentlig sektor.

En film till den sjuka flickan

Oj vad tråkigt det är att vara sjuk. Jag blir verkligen rastlös. Om man är för svag för att orka göra något vettigt eller orka hålla i en bok, men för pigg för att bara ligga still, då är filmtittande det enda som funkar. Tyvärr har jag inga filmer som jag inte redan har sett fler än fem gånger. Batman Returns, Moulin Rouge, Chicago, Tomb Raider, Stepford Wives, Austin Powers in Goldmember och Mean Girls är filmer som jag alltid brukar titta på när jag är sjuk. På LoveFilm går det enkelt att klicka hem filmer, men jag vet inte vad jag vill se. Det finns några filmer bland nyheterna som verkar okej, men jag vill gärna veta i förväg om jag tycker att filmen än bra eller inte, och en sån sak är ju svår att veta innan man har sett filmen. Det är nog därför som jag bara ser samma filmer om och om igen. Men det är ganska värdelöst när jag tänker efter. Det är inte speciellt spännande.




Här är några nyinkomna filmer på LoveFilm som verkar sevärda:

• Wasabi Tuna
• Mac Gyver – Säsong 3
• Fear Itself: Dark Memories
• Live nude girls med Kim Cattrall
• Master of Horror – The Fair-Haired Child

Bilder från LoveFilm.

Mupparna

Manus, Moët och Feber

Trots att jag gick hem relativt tidigt från gårdagens vinterinvigning av Birger Jarl så sov jag ändå till klockan 15 idag. På Birger bjöds det på snittar och vodkadrinkar. Även en liten Moët fick jag i mig. Idag har jag filat på manus och repliker till nästa helg. Då kommer nämligen Oskar Kalmaru från Bubblare hem till mig. Vi ska spela in små filmer i min korridor och på mitt rum. Det ska bli skoj, men det krävs en hel del förberedelser i form av rekvisita och manus. Tyvärr känner jag mig sjuk igen. Jag har lite feber och är helt orkeslös i kroppen. Jag måste kanske stanna hemma från praktiken i morgon och vila, men jag ska känna efter när jag vaknar. Kanske har jag blivit bättre efter en natts sömn. Jag vill verkligen inte bli sjuk just nu.

Hollywoods snyggaste rumpa

Tidningen US Magazin har gjort en undersökning om vilken kändis i Hollywood som har snyggast rumpa. Vann gjorde Beyonce Knowles. Vad härligt att Jennifer Lopez inte vann, hon kom bara på en åttonde plats. Jennifer Lopez har ju länge varit omtalad för att ha en snygg rumpa, och varför förstår jag inte. Förresten så beror det faktiskt mycket på vad man har för kläder på sig hur rumpan ser ut. Ett par väl sittande jeans mot en taskigt sittande klänning, det är stor skillnad det. Ska denna tävling avgöras rättvist så borde alla rumpor vara nakna när de bedöms, och så har knappast omröstningen gått till. Omröstningen var endast en poll på US Magazines hemsida, och jag tror att risken finns att folk då har röstat på den kändis som de tycker är snyggast över lag. Här är topp tio:

1. Beyonce Knowles
2. Jessica Simpson
3. Salma Hayek
4. Jessica Biel
5. Halle Berry
6. Tyra Banks
7. Scarlet Johansson
8. Jennifer Lopez
9. Eva Longoria
10. Jessica Alba

Tjejer med rumpor. Jennifer Lopez (8), Salma Hayek (3) och Jessica Biel (4).

Bilder från Famousbabes.

Senaste nytt

Händer i världen

• Den amerikanska miljardären Kirk Kerkorian vill slå ihop General Motors och Renault/Nissan. [Dagens industri]
• Österrike ser ut att vara på väg mot ett maktskifte. [Dagens Nyheter]

Händer i Sverige

• Riksbanken säljer 10 ton guld. [Näringsliv 24]
• Moderaten Per Westerberg kommer att föreslås som nya talman. [Svenska Dagbladet]

Händer i Kändisvärlden

• Eva Longoria är kanske snart singel igen. [Popsugar]
• Naomi Campbell kan bli arresterad för att hon inte dök upp i rätten. [Life Style Extra]

Händer i Korridoren

• Den japanska utbytesstudenten lagar japansk mat med en japansk kompis. [Glamourbloggen]
• Den äckliga soffan i köket har fått ett nytt överdrag i form av en vit bommulsfilt.[Glamourbloggen]

Söndagstidningen är alltid störst

Bild från Funpic.

Bättre betalt än i Monopol

Sällskapsspelet Monopol följer knappast index när det gäller pengavärde. Det verkar som att inflationen har stått still i Monopol sedan den första upplagan trycktes. Vinner man en korsordstävling eller en skönhetstävling så är belöningen 200 kr, och fyller man år så får man inkassera 200 kr från varje medspelare. Det finns en student på KTH som har gjort en version av Monopol i Java. Jag vet inte hur mycket det är värt att vinna en skönhetstävling i den versionen av monopol, men jag är säker på att tjeckiskan Tatana Kucharova som vann Miss World inatt fick betydligt mer än 200 kr. Två kom Rumäniens representant, och trea kom Australien. Enligt Sveriges representant Cathrine Skog så är den nya Miss World inte en speciellt trevlig och social människa. Tjeckiskan ansträngde sig knappast för att vara trevlig, säger Cathrin till Expressen. Vilken tur att hon är vacker i alla fall då, det hade varit illa om den nya Miss World hade varit både otrevlig och ful.

Vägskyltar på väg till Vaksala

Igår var jag på barndop i Vaksala kyrka. Det var min pappas halvsyster som skulle döpa ett tredje barn. Alla gäster var långväga och hade åkt genom halva Sverige, ja till och med barnets föräldrar. De enda som inte hade färdats flera mil i bil var min bror och jag. Min bror hade rest genom halva stan, och jag hade rest några hundra meter. Först var det lunch hemma hos barnets mormor, sen gick vi till kyrkan och döpte barnet. Efter dopet var det kaffe och underbara bakverk hemma hos barnets mormor igen. Jag ångrar att jag inte fotade desserten. Barnets pappa har nämligen varit bagare, så allt vi blir serverade är alltid så fruktansvärt gott och snyggt upplagt. Pannakotta med någon form av stel hallonsås var det till dessert i alla fall. I kyrkan sjöng vi följande psalmer.

• 383 - Med vår glädje över livets under.
• 248 - Tryggare kan ingen vara.
• 193 - Gud som haver barnen kär.

Det kändes bra att för en gång skull sjunga något utan att behöva säga skål och dricka alkohol efteråt. I vanliga fall sjunger jag tyvärr bara snapsvisor på gasquer och andra sittningar.

Det är ofta jag hör folk gnälla över vägkameror nu för tiden. Många verkar tycka det är jobbigt att köra långt eftersom de inte riktigt vet var vägkamerorna sitter. Jag har aldrig förstått resonemanget, för det är ju inte vägkamerorna man ska titta på när man kör bil, det är vägskyltarna. På skyltarna står det klart och tydligt hur fort bilen får åka. Står det 70 så kör man i 70, och står det något annat så kör man i den hastigheten. Då behöver man inte bry sig ett dugg om var vägkamerorna sitter. Det är samma princip som med psalmerna i kyrkan, det står klart och tydligt på stora skyltar vad det är som gäller. Hur svårt kan det vara? Det är så enkelt att till och med ett dopbarn skulle fatta.

Ett altarskåp sitter bakom altaret i äldre kyrkor. Det är som en stor altartavla som är prydd med skulpturer och målningar. I Vaksala kyrka finns det ett stort altarskåp i guld. Det är det största altarskåpet i Uppsala stift och är tillverkat i Antwerpen år 1510.