Både bloggläsare och människor i verkligheten frågar mig hela tiden var jag jobbar någonstans. De undrar vad jag gör hela dagarna i Stockholm. Tyvärr, jag kan bara beklaga. Jag får absolut inte berätta något, hur gärna jag än skulle vilja. Jag är minst sagt handplockad och anlitad för ett projekt kan man säga, och eftersom det är snuskigt mycket pengar inblandat i detta så får absolut inget komma ut innan lanseringen och marknadsföringen av projektet är igång. Som det ser ut idag så är det i slutet av juni som det hela offentliggörs. En del undrar på vilka grunder jag är anlitad, och jag kan nog säga som så, att jag hade aldrig fått uppdraget utan mina juridiska kunskaper, men heller inte utan erfarenheter av media och IT. Inte ens min familj vet var jag håller hus om dagarna, och min passerbricka är helt blank, så inte ens den kan avslöja mig.
UPDATE: Är inte det typiskt svenskt, att så fort jag skriver något positivt om mig själv, så får jag ta emot moralkakor om egoism och paragrafer ur jantelagen? Visst kan ödmjukhet aldrig vara fel, det är ett bevis på att vi respekterar varandra, men jag är förbannat trött på att ständigt få be om ursäkt för mig själv. Att ständigt förmedla och bevisa att jag inte är något mer än någon annan. Men faktum är att alla människor är lite mer än någon annan, eftersom alla människor är unika. Hade det här varit min dagbok i papper som låg på skrivbordet så skulle den vara full av glädjetjut över mina egna framgångar, men bara för att jag nu skriver dagbok på Internet så tvingas jag tyvärr hela tiden att censurera mig, komma ihåg att jag aldrig får skriva för positivt om mig själv, så att ingen ska tro att jag tror att jag är något eller att jag skryter. När ska Sverige avvskaffa jantelagen? Det har jag länge undrat, fast med tanke på att den knappast finns med i Svensk Författningssamling, så är det egentligen inget som någon kan tillämpa.
UPDATE: Är inte det typiskt svenskt, att så fort jag skriver något positivt om mig själv, så får jag ta emot moralkakor om egoism och paragrafer ur jantelagen? Visst kan ödmjukhet aldrig vara fel, det är ett bevis på att vi respekterar varandra, men jag är förbannat trött på att ständigt få be om ursäkt för mig själv. Att ständigt förmedla och bevisa att jag inte är något mer än någon annan. Men faktum är att alla människor är lite mer än någon annan, eftersom alla människor är unika. Hade det här varit min dagbok i papper som låg på skrivbordet så skulle den vara full av glädjetjut över mina egna framgångar, men bara för att jag nu skriver dagbok på Internet så tvingas jag tyvärr hela tiden att censurera mig, komma ihåg att jag aldrig får skriva för positivt om mig själv, så att ingen ska tro att jag tror att jag är något eller att jag skryter. När ska Sverige avvskaffa jantelagen? Det har jag länge undrat, fast med tanke på att den knappast finns med i Svensk Författningssamling, så är det egentligen inget som någon kan tillämpa.
62 kommentarer:
Låter urspännande :)
Har du erfarenhet av media? Det visste jag inte!
Huga, det låter spännande. Akta dig bara för att haussa projektet alltför mycket. Det leder bara till besvikelse. Men du som har så mycket erfarenhet från media och IT vet säkert bäst hur en sådan sak bör hanteras...
Om det är mycket pengar inblandade så lär det knappast vara ett statligt projekt. Eller just därför kanske det är det...?
Berätta gärna mer om hur handplockandet gick till. Det är alltid fascinerande att höra extremt karriärdrivna människor berätta om hur de fick sitt senaste jobb. Den röda tråden verkar alltid vara att de själva inte gjort någonting alls för att få jobbet (exempelvis drivit extrem marknadsföring av sitt eget varumärke), det är alltid andra som har övertalat dem.
Hur gick det förresten till när du träffade din pojkvän?
najs! vad spännande :)
Vad spelar det för roll hur de träffades?
Eh.
Karro är smart, driven, har universitetsutbildningar, samt har lyckats bra med sin blogg.
Människor som kan saker och är smarta, får bra jobb och blir anlitade. Sedan HUR man fått jobbet spelar mindre roll. Jobbet är hennes anyway. Her money, her job, her life. Man bör ju få pengar till mat i kistan, eller hur?
Sorry.
Åh gu va impad jag blir, kan inte ja oxå få bli handplåckad, som värsta smultronet från Costa del Sol, till ett sånnt pråjekt mä superdupermycke pängar? JätteJÄTTE myckä pängar!!!
Jag har tidvis varit lite kritisk till Karolinas blogg, men i grund och botten så måste jag säga att oavsett vilka klavertramp hon gjort så har hon visat sig driftig och gjort det andra bara snackar om. Sten Sture kan sitta i sin stuga och kverulera sig blå medans Karro går på bal, sitter i tv-sofforn, får glammiga gratisprover, får fortune and fame. She wins.
anonym ovan: Vad betyder "Sorry"? Är du den sortens människa som tror att din uppfattning utgör en objektiv sanning som omgivningen bör inrätta sig efter?
Jag är smart, driven, har universitetsutbildning och har ett mycket bra jobb, men inte fan tror jag att jag har blivit handplockad till det. Jag har jobbat stenhårt för att nå hit och jag fick jobbet i grym konkurrens med andra (som är minst lika drivna). Att kokettera om att ha blivit handplockad och ändå tröttsamt hävda att man inte skulle ha fått jobbet utan sin utbildning eller kunskaper framstår endast som beräknande ödmjukhet. Om inte annat gör (den påstådda) bristen på konkurrens att det inte är så mycket att kokettera om.
Det var Lassbo som var mån om att berätta hur hon fick jobbet, så om du anser att det spelar mindre roll så bör du naturligtvis vända det mot henne, inte mot mig.
När vi får veta vad det handlar om kanske det kommer att framgå att det inte var så mycket att kivas om (om det exempelvis gäller marknadsföring av en produkt vars målgrupp ofta tittar in på rosa skenmodebloggar...).
Frågan om pojkvännen gällde naturligtvis huruvida Lassbo anser sig handplockad även där.
Sorry.
Björn: eftersom du inte har en aning om vad jag gör så kan du naturligtvis inte veta om jag har fortune and fame (vilket jag alltså inte påstår att Lassbo skulle ha), men om du blir lyckligare av att godtyckligt utse vinnare och kverulanter så är det väl bara att gratulera, antar jag. Inte fan vinner du i alla fall, hur man än ser på saken.
Vilka snackar förresten om att göra det som Lassbo gör?
Håller med signaturen "björn" i sak, men alltför mycket flashande blir bara vulgärt och därmed fullständigt kontraproduktivt om man på allvar vill upp i de verkligt höga skikten. Om man nöjer sig med att helt enkelt bara VARA märkvärdig så behöver man inte springa runt och påpeka det hela tiden. "Esse, non videri", som det heter på latin; ett utmärkt valspråk anser jag.
Hm, om de behöver en operationssköterska så hojta till =)
Hej du Sten Sture!
Kan undra om du har nåt jobb överhuvudtaget eftersom du verkar ha all världens tid att sitta och läsa bloggar, reta dig och skriva lååånga högfärdiga kommentarer och svar.
Grattis underbara Karolina till jobbet!
Evis
En tanke jag ofta får är hur fruktansvärt tragiskt det är med alla människor som identifierar sig själva så mycket med sina jobb. I protestantiska länder som Sverige kan den s.k. yrkesidentiteten ibland bli litet väl viktig för människors självkänsla.
På italienska heter det coolt nog ofta att man "spelar" sitt yrke och inte nödvändigtvis att man "är" det: "faccio l'avvocato" = 'jag spelar advokat', exempelvis, är vanligare än "sono avvocato" = 'jag är advokat. (Sedan så heter det naturligtvis inte att man "spelar" präst; ett sådant yrke "är" man.)
Folk ska bevisa så himla mycket hela tiden, för sig själva och för andra. Kan tycka att det är en aning beklämmande.
Ajaj, nu får jag kanske en massa aggressiva kommentarer från provocerade element här på bloggen. Nåja.
Evis:
Hur kommer det sig att du inte inte (verkar) ifrågasätta huruvida Lassbo verkligen har något jobb eftersom hon verkar ha all världens tid att sitta och skriva sin blogg, reta sig på kommentarer och (från och till) skriva lååånga självrättfärdigande kommentarer och svar?
Jag är ett Lassbofan och som sådant ska jag inte behöva försvara min närvaro här... ;-)
Jag jobbar nog förresten mer än de flesta (klockan är exempelvis nu halv sju och min arbetsdag är långt ifrån över).
Förresten skulle Lassbo antagligen inte ha fått det aktuella jobbet om det inte var för oss hängivna Lassbofans.. Vad återstår av Lassbo om det inte finns några betraktare?
Damn right, sturepånken: en blogg är just ingenting alls utan sina läsare.
Jag själv har faktiskt 2 jobb, men identifierar mig inte med dem alls och har därför tid att sitta och läsa sånt här avkopplande larv!
Livet leker :O) ... so suck my balls!
Har själv ett bra jobb som jag fått i konkurrens med andra så även jag är "handplockad" vilket ju alla som fått jobb är mer eller mindre.
Utan att välja Sten Stures läger får jag nog hålla med honom i sak.
Karros inlägg var bland det mest pompösa jag sett på länge.
Hoppas som sagt att vingarna bär...
Lycka till på det nya jobbet...
Det är väl inte särskilt hemligt när det tog 30 sekunder att lista ut del A och en vecka att lista ut del B av "hemligheten"?
jag blir mörkrädd av t.ex. Sten Stures (även andra negativa)kommentarer. Jag måste säga att du verkar bitter! Varför måste du hävda dig och kritisera allting? Det är väl roligt för Er (både dig och Karolina)om ni har bra jobb som ni trivs med. Grattis!
Själv tror jag inte att man får sitt dröm-jobb utan anledning... Ambitioner, mål, erfarenhet, kontakter studier och studieresultat samt tillfälligheter spelar nog stor roll...Handplockad är det nog många som blir utifrån specifika egenskaper samt ambitioner som de gett uttryck för. Inget att bli bitter för med andra ord!!!
Visst kan man som Nalle tycka att det är sorgligt att vi identifierar oss själva med arbetet...men eftersom stor del av vårt tiden läggs på arbete så är det väl inte så konstigt. Beroende på vilken sektor/kategori man tittar på torde det vara likadant i de flesta i-länderna. NY är ett exempel på att det inte spelar någon roll var du kommer i från utan det som spelar roll är snarare var du är och är påväg..
Det är dock viktigt att acceptera att alla inte vill förverkliga sig själva genom karriär, vilket jag tycker är bra!
/Jenny
Mwöh, Jenny, jag tror att det är litet grand tvärtom: just p.g.a. att man identifierar sig (för mycket) med sin yrkesroll så lägger man ned så mycket tid på jobbet!
Jag tycker själv att man bör jobba för att leva och inte leva för att jobba. Nästan alla i vårt samhälle beklagar sig ju ständigt över att de inte har tid med det ena och det andra (äta ordentligt, träffa släkt och vänner, laga mat, sova, läsa böcker etc.), så om jobbet verkligen var så himla kul så skulle de väl knappast klaga så mycket.
Jag föraktar ingalunda folk som vill satsa på jobbet och karriären, men jag tror att det är sunt att vara medveten om varför man gör det man gör, på ett djupare psykologiskt plan: gör jag detta för att jag verkligen vill det och mår bra av det - och kommer det även andra medmänniskor till del? - eller gör jag det mest för att bevisa för mig själv och för andra hur duktig jag är och att jag "kan"...? Om fler ställde sig den frågan så skulle vi ha en trevligare värld, tror jag. Drivkraften för vad man än gör måste vara genuin glädje och dessutom kopplat till generositet på något sätt.
käre coola nalle, faccio l'avvocato betyder in fact att göra advokat, inte spela. spela=giocare, göra=fare... ciao!
http://blogg.aftonbladet.se/14808
Brukar Q sitta i fikarummet i Ert bergrum Karro?
Å, förlåt, du kan berätta men sen måste du döda mig....
Mörkrädde Jenny: varför i hela friden skulle jag vara bitter? och varför följer du inte ditt eget råd om att man inte bör kritisera (kan man tolka din kommentar på något annat sätt än att du kritiserar Sture)?
Lassbos blogg är rolig, främst eftersom hon kan vara hur dryg, självcentrerad, självförhärligande, verklighetsfrånvänd, smånaiv och elitistisk som helst utan att vi som känner henne kan veta om det verkligen är den person som hon är (i verkligheten). Det är därför det är så kul att slå hål på allt som Lassbo skriver och hitta logiska luckor. Ju längre som hon håller på, och ju fler TV-soffor som hon sitter i, desto svårare blir det för henne att skilja på Blogg-Lassbo och Verklighets-Lassbo. Således ligger det även i hennes intresse att det finns några fans som betraktar det hon skriver kritiskt. För att hålla henne någorlunda på mattan. Alltså i motsats till fans som bara sitter och nickar och skriver saker som "ha ha, det var roligt", "you go, girl!" eller "oj vad smart och driven du måste vara eftersom du har gått juristlinjen". Alla vinner och alla har roligt. Och ingen är ta mig fan bitter.
Är det kanske du, Jenny, som är bitter? Du vet vad de säger: det som man inte gillar hos sig själv tillskriver man andra.
"utan att vi som INTE känner henne" skulle det vara.
Sten sture: Egentligen borde jag inte bemöta din kritik men jag har inte så mycket annat för mig just nu...
Nej, jag är faktiskt inte det minsta bitter. Jag är väldigt nöjd med mitt liv! Det tror jag medför att jag unnar människor, vilka de än är, att lyckas oavsett hur de gör det. I mina ögon kan "att vara rätt person och på rätt plats vid rätt tillfälle" eller att bli upptäckt av någon som uppmärksammat personens kvaliteter vara lika mycket värt som att jobba stenhårt för ett jobb.
Att "jobba stenhårt" kan definieras på många olika sätt...
Jag kritiserade dig inte, snarare förundras jag över människor som vill trycka ner andra? Jag förstår bara inte varför? Jantelagen?
/ jenny
Arska: vill inte låta dryg, men jag har 2.5 års universitetsutbildning i italienska språket och litteraturen, jag har studerat i Italien och undervisar dessutom i språket sedan sju år. So don't fuck with me lixom.
Verbet "fare" betyder visserligen i sin rent infinitiva status 'att göra', men "faccio l'avvocato" betyder idiomatiskt översatt 'jag spelar advokat', eftersom man inte kan översätta verben ordagrant i alla sammanhang. "Faccio la doccia" betyder 'jag duschar' på italienska - vem skulle komma på tanken att översätta det med 'jag gör duschen'?
I frasen "faccio l'avvocato" uppbär verbet "fare" samma betydelse som det gör i t.ex. "faccio il pagliaccio" = 'jag spelar pajas'. Jfr frasen "Io faccio Amleto e tu fai Giulietta" = 'jag spelar Hamlet och du spelar Julia'.
Så är det sörru! :O)
Gulligt hur som helst med ungar som tror att de behärskar främmande räjonger. Litet som när det diskuteras juridik på flashback.se! Gulligt.
oj här var det kackligt! Jag ville bara berätta att jag oxå har ett blankt passerkort!
Du är kul, Karro. Jag har alltid gillat din kaxighet men samtidigt fascinerats över att du verkar uppriktigt förvånad när den sticker i ögonen på folk.
Min teori har tidigare varit att du besitter en alldeles unik och raffinerad känsla för humor och att du skriver vissa av dina inlägg gapskrattandes. För alla inser väl att det irriterar folk när man skriver "Jag är minst sagt handplockad", "snuskigt mycket pengar inblandat" och "jag hade aldrig fått uppdraget utan mina juridiska kunskaper, men heller inte utan erfarenheter av media och IT". Jantelagen tillåter inga former av narcissistiska självförträfflighetsyttringar i öppet forum. Därför har dina "brandfacklor i gaskammare" alltid varit roliga.
Men jag har nu en ny teori! Jag tror att hela bloggprylen är en grund för din avhandling i psykologi - "Avundsmekanismer och deras yttringar vid IT-anonymitet - en fältstudie".
You go girl!
Jag är bitter som fan men det har inget med Lassbo att göra. Det finns inte heller någon anledning för mig att yttra den bitterheten åt hennes håll i form av attack.
Den ärkesvenska attityden till framgång lyser med sitt fula ansikte här. I Sverige är det förbjudet att ens visa en uns stolthet eller kaxighet över sina prestationer, då är man en ''skrytmåns'' och borde skämmas.
Istället för att gratulera kommer avundsjukan och misstänksamheten krypandes direkt.
Ett lagom stort ego, mina damer och herrar, är ett nödvändigt kriterie för att lyckas i både affärsvärlden och (kan jag tänka mig) juridikvärlden. Ingen har någonsin blivit framgångsrik genom att ursäkta sig för sina förmågor, nervärdera sina egna prestationer eller backat för andras missunsamma kritik.
It's all business. Och det är även denna blogg.
Hon har väl gått BÅDE jurist och psykologlinjen, alltså snart en dubbelexamen.
Det ÄR ÄR ÄR driftigt.
Åh, en hemlig klubb!
Visst är det så att alla "superduperhemliga" jobb i slutändan oftast visar sig vara något ganska ordinärt där hemlighetsmakeriet mest har varit till för att de inblandade ska känna sig delaktiga i något viktigt som bara de känner till.
Jag tycker Lassbo verkar vara en ordinär juridikstuderande, en medioker bloggare om man ser till substansen i hennes inlägg. Däremot är hon riktigt duktig på branding av sig själv som varumärke, och det ska hon ha cred för.
Men att kokettera med ett "superhemligt" projekt osv., det är bara skrattretande...
Oj, det måste vara nåt fel på mig, jag reagerade inte på något av detta som alla här har blivit så upphetsade över, dvs Karolinas "skryt". Är jag konstig? Utomjording? Eller bara en glad prick som gläds åt andras framgångar...?
krang! och Sandra:
Det roliga med Lassbos blogg och kommentarerna är ju kampen om kontrollen (vem får sista skrattet?). I dagens samhälle verkar alla ha socialt storhetsvansinne och förutsätter i alla lägen att man får sista ordet. Faktiska förhållanden är totalt irrelevanta. Det enda som betyder något är att få människor att reagera på något sätt (exempelvis genom att som krang! utgå från att man har koll på hur saker och ting egentligen är eller att som Sandra framställa sig själv som anigen heligare än alla andra). Vad som är sant och vad som är meta kan ingen veta. Det gäller inte minst denna kommentar, och denna blogg.
Hur länge kan Lassbo hävda att hon har kontroll över sin image? Det är den intressanta frågan.
Oj! Sten Sture: sten i glashus? :D
Sten Sture: Fan vad du är patetisk! Så typiskt män att klanka ner på oss tjejer! Dessutom en tjej som Karolina... kan du inte bara acceptera det faktum att hon är duktig? Du skrev att du har ett bra jobb, men jag slår vad om att du sitter på Ica och är bitter över andras framgång. Det roliga är att du inte fattar hur det lyser igenom att du bara är avis, om du nu är ett "Lassbofan" skulle du banne mig inte hålla på som du gör.
Jag hejar på dig Karolina! Om jag var du skulle jag blocka Sten sture, orka slösa energi på hans bittra kommentarer. Men jag förstår att du vill försvara dig själv, skulle jag också gjort.
Ang. update: Jag läser in blogg just för att du är så positiv, frampt och glad över dina framgångar. Jag gillar att läsa om människor som lyckas med det de tar sig för. Det sporrar mig, jag blir positiv till livet av att läsa om dig och dina tankar. Tänk att bara läsa tråkigheter och "lagom"... det skulle inte lyfta mig i alla fall.
Sen måste vi bli bättre på att se det positiva och ignorera pessimisterna. Tänk att ett negativt inlägg av tio väger tyngre än de nio positiva. Så får det inte vara.
Kram//Katharina
Grattis till det (förmodar jag) koola jobbet! Jag är jättenyfiken på vad det kan vara!
Nä nu ska jag skriva klart min hemtenta :(
Strunta i folks missunsamhet Karolina. Det är oftast avundsjuka och bittrehet som ligger bakom sådana inlägg. Är man själv stark och framgångsrik behöver man inte hävda sig genom att klanka ner på andra, så är det bara. Stå på dig. Jag uppfattade inte ditt inlägg som skrytigt, kanske för att jag själv nått långt i min karriär som blivande domare.
/E
Jag orkar inte ens läsa alla ironiska kommentarer.
Keep the good work up!
Mne hallå Karro, är du helt efter eller? Du är ju Kvinna och då måste man be om ursäkt hela tiden för sin framgång alternativt tracka ner sig själv totalt.
haha, varifrån kommer alla omotiverade kvinnomanifest? Jantelagen är väl precis lika tillämplig på män?
Karolina; Hoppas du fortfarande kan glädjas åt din framgångar och inte tar åt dig för mycket av alla som skriver här och som är så uppenbart avundsjuka på dig. Sjlvklart får du fördelar om kommer från bloggen, men det är ju enbart du som gjort den här bloggen till en succe.... och du är ju knappast den enda som har fått ett jobb baserat på att du lyckats med något tidigare!
Jag vet att Du vet att jag inte alls missunnar Dig framgången, Karro, men det är faktiskt ganska svårt att inte bli full i skratt över din brist på distans till den. Ibland provocerar Du helt enkelt bara skrattmusklerna hos folk. Lite som Björn Ranelid faktiskt.
Vad jag menar är helt enkelt att det är bra mycket elegantare att bara VARA märkvärdig - merkworthy - i stället för att ständigt sträva efter att framhäva det. Men framför allt så är det i längden bra mycket mer EFFEKTIVT med diskret skryt, om Du vill att så många som möjligt faktiskt ska ta notis om Din märkvärdighet. Att vara märkvärdig är nämligen i mina ögon något positivt: märkvärdig = värd att märkas.
Så här skulle en mer smakfull version av Ditt inlägg kunna ha sett ut:
"Med anledning af det stora intresse som mina yrkesrelaterade förehafvanden smickrande nog rönt bland såväl trogna bloggläsare som öfrigt folk i min omgivning, måste jag härmed tyvärr meddela att jag i dagsläget är förhindrad att yppa något alls om dem. Jag har visserligen beståtts med den stora ära det innebär att, tack vare mina i sammanhanget uppenbarligen högst relevanta kunskaper, personligen bli utvald till att arbeta med ett mycket nerfkittlande och kräfvande ehuru högst temporärt yrkesvärf, men då icke föraktliga pekuniära storheter äro inblandade häri och då äfven åtskilliga marknadsstrategiska hänsyn stå att iakttaga, är jag dessvärre strängt förbunden att hemlighålla samtliga arbetets detaljer fram t.o.m. dess publika tillkännagifvande, hvilket i skrifvande stund är planlagt till slutet af juni månad. Låt mig dock understryka att jag är smickrad af uppmerksamheten och att det därför skall bli mig ett sant nöje att återkomma i ärendet när omständigheterna så tillåta."
Skriv om det till modern svenska så ska'ru se att det blir bra! ;)
Såsom Du faktiskt skrev Ditt inlägg så framstår Du som värsta prettonörden istället. Och nej, jantelagen är faktiskt ingen svensk uppfinning utan ett universellt fenomen. Mer typiskt för ett litet bondland som Sverige är i sådana fall det ständiga mätandet och jämförandet hit och dit folk emellan och den lätthet varmed folk låter sig imponeras.
Var inte så extrem: Du, lika lite som någon annan, ska behöva be om ursäkt för Dig själv. Men kom ihåg att det finns fler än ett sätt att framhäva sin egen duktighet och driftighet och att Du i mångas ögon ter Dig rätt distanslöst prettobarnslig när Du formulerar Dig på det där sättet.
Detta sagt inte för att jag är avis eller missunnsam, tvärtom. Ett råd bara. Ta det för vad det är. ;)
Tänk, det måste vara något riktigt konstigt med mig, som läser detta inlägg utan att tänka att Lassbo raljerar eller försöka blåsa upp sig själv! Jag läste, och tänkte: "Fan va kul för henne! Undrar vad det är för jobb?"
Tänk om fler kunde vara så?
Sten sture:
Jag förstår dig till viss del, eftersom jag själv tycker det är kul att finna logiska luckor i Din argumentation.
Du gnyr om att jag inte kan vet något om din fortune and fame, för i nästa lilla bittra utandning göra samma fel själv och säga att jag inte vinner. Hur du nu skulle veta något om det.
Som någon sagt så finns det två sort människor: de som gör något och de som kommer efter och kritiserar. Du som är så smart och välutbildad kan säkert räkna ut till vilken grupp du tillhör i ögonen på oss andra. Fast vi är ju inte lika smarta och välutbildade som dig. Eller så har vi till skillnad från tillknäppte lille sture ett eget liv ;-)
Sten sture:
Jag undrar av ren nyfikenhet...
Vad har du för utbildning?
Kan inte låta bli att undra om det verkligen är samma person som kallar sig Sten Sture hela tiden. Han blir ju bara roligare och roligare! Skrattar snart omkull åt hans otroliga kommentarer:D
Evis
Skriv om dina framgångar. Det är inspirerande och kul att se att det går bra för dig :)
Skriv gärna om Dina framgångar, men skriv med stil & smak. :O)
Grattis till jobbet Karolina! Det är du absolut värd efter världens längsta utbildning! =)
Jag tror att det här inlägget var en del av lanseringen av projektet - skapa lite förväntningar, lite buzz. Om så är fallet är det ju rätt självklart att pengar, hemlighetsmakeri och handplockeri av personal nämns.
Sen så tycker jag i att det är jävligt obehagligt med folk som ska (med deras egna ord) hålla andra på mattan. Jag förstår överhuvudtaget inte hur man kan koketera med DET! Ungefär som att det är något beundransvärt med att trycka ner andra människor och se till så att ingen i ens omgivning har mage att gå och TYCKA OM sig själv.
Såvitt jag kan förstå så är det här Karolinas första riktiga jobb, som hon dessutom tycker om (?) och är stolt över att ha fått. Nu har ju jag förvisso inte tagit någon häftig examen ännu, inte heller har jag landat något flashigt jobb, men jag kan verkligen inte se det upprörande i att någon är lite nöjd emellanåt.
Tusan djäflar, såg inte att Sten Sture hade skrivit "hålla henne på mattan". Vad är det för tarvligt snack? :O/ Ingen skall hållas på mattan - vilken matta det nu skulle handla om...?
åhh herregud va folk kan klaga... "det 'är lätt att se pinnen i andras ögon, men svårt att upptäcka stocken i sitt eget" man gör ett val nör man väljer att läsa någons blogg, gillar man inte det som skrivs behöver man ju inte heller läsa den.. ska det verkligen vara så svårt att vara glad åt andras lycka? sitt inte här o klaga gör något åt din egen situation om ni nu är så himla svartsjuka!
Man kan faktiskt tycka om en blogg i dess helhet och samtidigt ändå framföra kritik. I själva verket så är ju kritik bevis på att det som skrivs betyder något för läsarna! En dålig blogg anstränger man sig inte till att kommentera.
I 9 fall av 10 får Du ju faktiskt beröm och inte kritik. Det är det minsann inte alla som kan stoltsera med!
Att ni bara orkar...
Grattis Lina och hoppas allt går bra!
Att avfärda kritik med hänvisning till avundsjuka innebär att man väljer att inte se kritiken, endast sin egen upphöja självbild.
Det enda jag avundas framgångsrika människor är att de oftast kommer undan med att avfärda kritik med hänvisning till avundsjuka.
Jag tycker aldrig att du skryter med någonting. När du berättar om positiva saker som hänt dig gör du det alltid med glimten i ögat så det är omöjligt att bli sur och missunnsam :)
Haha, sten sture din stackars sate... Du är precis som en handfull människor omkring mig.. De har en jäkla talang, framför allt vad det gäller argumentation och logik osv.. men kreativiteten är så låg att de knappast kan utnytja sin kapacitet. Att klara av en högskoleutbildning och ha ett fint jobb är väll ingen större merit om det ändå inte betyder tillräckligt mycket för att man själv ska kunna vara så stolt att man gärna vill berätta om det? Tänk vad glad din omgivning skulle vara om du engagerade dig i lite vettiga saker som t ex miljön på ditt jobb eller din familj eller varför inte en förening all den tid som du lägger på att skriva negativa kommentarer här i bloggen. Okej, visst Karolina lever på hennes läsare, men vi är rätt många (tillräckligt många) som finner nöje i hennes blogg utan att behöva analysera minsta detalj och picka hål på alla argument så vi klarar nog oss utan dig. Att Karolina har tid att engagera sig i sin blogg är ju inte så konstigt eftersom hon faktiskt har den för att få ut något av den, delvis en hel del pengar. Jag skulle bra gärna vilja veta vad du får ut av det? Betalar Karolina dig för att du ska sitta här och kritisera? Knappast... Fast jag tror jag vet vad du får ut av det, du älskar att håna, och jävlas. Det är skadeglädjen som är den enda sanna glädjen, inte sant? Som sagt, stackars sate!
En del här vill dock påstå att detta handlar om en köns fråga, det vill jag inte kännas vid. Jag är kille och inte vill jag trycka ner folk för det. Det är minst lika vanligt bland tjejer.. Möjligtvis använder man olika metoder, men fy för dem som generaliserar på det sättet.
Jag tänkte faktiskt inte heller annat än att "Vad roligt för Karro!" när jag såg vad hon skrivit. Hon sporrar också mig genom att visa att det finns många vägar att lyckas på. Dessutom är hon ju från Falun...
Jösses, vad en del är missunsamma.
Go girl. Du är värd det.
Hoppas du kan strunta i alla bittra och missunsamma människor som inte unnar dig allt bra som händer.
Nja, "stackars sate" får du väl kalla mig om du mår bättre av det, men att jag skulle lägga mycket tid på Lassbo ställer jag absolut inte upp på (kanske 20 min varannan dag i snitt). Det roliga med bloggen är just de okritiska fansens förfasade kommentarer över kritiken mot Lassbo (när inte Lassbo själv förfasas över den, vilket sker mer sällan).
Haha, så det är inte mycket tid... 5 timmar i månaden kan man komma ganska långt på ska du veta.. Speciellt med tanke på hur effektiv du verkar vara. Sitter faktiskt själv med i en förenings styrelse och 5 timmar i månaden är nog ganska precis vad jag lägger ner.. Ändå anses jag göra ett stort jobb för klubben. Som sagt tänk om du kunde göra en välgärning eller åtminstone nått kreativt istället för att kritisera folk. Jag kan fortfarande inte se vem som kan tjäna på det.
Skicka en kommentar