Före grottmännens tid var det grottkvinnornas

Bild från Funpic.

Prata rent v.s Städa rent

Apropå pappan i filmen ”Se upp för Dårarna” som jag skrivit om i inlägget under detta, så är det svårt att inte tänka på städaren som vi förut hade korridoren. Jag vet att jag har nämnt honom i bloggen förut, men jag måste göra det igen. Det var på den tiden då Studentstaden skickade en städare varje måndag som tog hand om de gemensamma utrymmena. Under ett års tid hade vi en man från Mellanöstern som fått flyktingförklaring och arbetstillstånd i Sverige. Han hade över 1 000 universitetspoäng i science-någonting, hade doktorerat och hade i flera år varit höginkomsttagare i sitt hemland. Men trots att han kunde alla svenska glosor och all grammatik från språklektionerna i svenska, och trots att han kunde skriva felfritt på svenska, så fick han inget vettigt arbete.

Mannen kunde nämligen inte prata rent. Han hade svårt att säga S, R och A, och CK gick inte alls. Det var väldigt svårt att höra vad han sa när han pratade svenska, så han pratade alltid engelska, som inte heller var den bästa när det gäller uttal. Det var så fruktansvärt tragiskt att en förut så framgångsrik man som var något år yngre än min mamma, nu fick lov att städa åt studenter för att kunna försörja sina barn. Inte ens ett ålderdomshem kunde han få arbete på eftersom gamlingarna inte kunde höra vad han sa. Jag blir så arg! Det var ju inte det att han inte orkade lära sig svenska, han kunde ju bara inte prata rent! Och då ska han straffas för det och få städa studentkorridorer!?

Är det rätt att en människa som tvingats fly till Sverige ska få städa studentkorridorer bara för att han inte kan prata rent?
	1) Nej!
	2) Ja.

Se upp för dårarna - dårarna stängs

Igår var jag åter igen på bio. Med många biobiljetter kan man nämligen se många filmer. Jag såg Helena Bergström och Colin Nutleys film ”Se upp för Dårarna”. Första kvarten tycke jag att filmen var grymt dålig, den var seg och klyschig i början, men sen blev den toppen! Det handlar om en invandrarfamilj som bott i Sverige i 10 år, och den äldsta dottern i familjen, som spelas av Nina Zanjani, kämpar för att komma in på polishögskolan. Mamman har stuckit med en ny man, den yngsta dottern mobbas i skolan, och pappan tvingas arbeta som tunnelbanechaufför även fast han har varit en av Turkiets bästa och högst respekterade hjärtkirurger. En annan som vill in på polishögskolan är en svenska flicka som spelas av Rakel Wärmländer. Hennes pappa är professor i kriminologi och de båda tjejerna lär känna varandra på intagningsproven.

Rakel Wärmländer såg jag första gången i TV-serien ”Skuggornas Hus”, en av de bästa TV-serier jag någonsin har sett. Jag ser i rollistan att både Jesper Sahlén och Hanna Alström var med i den serien som barn, det visste jag inte. I alla fall så kretsar filmen kring outhärdliga intagningsprov, röriga kärleksrelationer och känsliga familjeförhållanden, men framför allt hur tufft det kan vara att ha en annan etnisk bakgrund än den svenska, även om man har bott i Sverige i 10 år.

Det mest gripande i filmen var helt klart historien kring pappan, hur en så kompetent och tidigare högt respekterad kirurg behandlades som skräp i Sverige. Och detta av den enkla anledningen att han inte kunde svenska så bra och för sitt turkiska påbrå. För honom fanns det bara skitjobb att få eftersom många arbetsplatser kräver att man kan uttrycka sig både i tal och skrift på svenska. Det var riktigt sorgligt att se hur hans kompetens inte togs tillvara, och vad en sådan sak tär på både självförtroende och självkänsla. Att invandrare inte arbetar med det som de egentligen är utbildade för när de kommer till ett annat land är riktigt ruttet. Jag vet flera stycken av mina kompisar med invandrarbakgrund från högstadiet och gymnasiet som hade föräldrar som var akademiskt utbildade, men som i Sverige slet på pizzeria, restaurang, som taxichaufförer eller som städare. Det vore ju bättre om dessa jobb gick till alla arbetslösa ungdomar som har tagit studenten och som behöver en inkörsport till arbetslivet. Och det räcker knappast med att invandrare med högre utbildningar lär sig säga ”Mor är rar” på en grundkurs i svenska. De behöver ju även lära sig de facktermer som hör till deras utbildning så att de kan arbeta med det som de är utbildade för. Tänk om varenda akademisk institution eller yrkesutbildning även kunde erbjuda kostnadsfria språkkurser för invandrare, så att de snabbt kunde få lära sig de termer som behövs för deras yrkeskunskap. Då skulle många fler invandrare mycket snabbare kunna få bättre och mer högavlönade jobb, samtidigt som både deras självkänsla och status i samhället ökar.

I alla fall så fick pappan i familjen till slut den respekt han förtjänade. En av filmens klart bästa scener är nästan i slutet när Turkiets utrikesminister får hjärtattack på svensk mark och kräver att ingen annan än pappan i familjen får operera honom. När väktare och sjukhuspersonal äntligen finner honom och han kommer och tar över den minst sagt kritiska showen på operationsbordet så vill man som biobesökare bara ställa sig upp och applådera. Så bra var det när ”turkjäveln” fick revansch och respekt av de läkare som tidigare hade dissat honom totalt.

Se filmens trailer via Vujer Filmtidning.

Länktips till bloggläsare som mailar mig frågor

• Systembolagets öppettider i Uppsala.
• Hur mycket frakten kostar på Asos.
• Vilka rättigheter man har som konsument.
• Hur man söker studentbostad i Uppsala.
• Hur det funkar att handla på La Redoute.
• Hur det funkar att handla på Nelly.
• Var man går ut i Falun.
• Vilka skyldigheter man har som sambo.
• Vilka skyldigheter man har som gift.
• Hur man hittar rätt buss i Uppsala.
• Hur man hittar telefonnummer till olika butiker.
• Vad en polis får och inte får göra.
• Hur det där med Gratis Bio funkar.
• Hur man får permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Statistik över mailen som landar i min inkorg

Fotnot: Undersökningen är baserad på de elektroniska mail som inkommit från årsskiftet och fram tills igår. Det går att klicka på diagrammet för att förstora det.

Vilken jurist imponerar mest på dig just nu?

Varje år genomför Legally Yours en stor undersökning bland Sveriges yrkesverksamma jurister och juriststudenter. Undersökningen heter Juristbarometern. I den elektroniska enkäten finns frågor som till exempel varför man började läsa juridik, vilka arbetsplatser som man anser som de mest attraktiva och vad man förväntar sig av sin arbetsplats när det gäller lön, förmåner och arbetsuppgifter. Det finns även en fråga som lyder ”Vilken jurist imponerar mest på dig just nu?” Bland årets svarsalternativ fanns stofiler som överåklagare Christer van der Kvast, Torgny Håstad, Thomas Bodström, Peter Althin, Thomas Martinson och Anne Ramberg. Och jag höll verkligen på att sätta kaffet i halsen när jag såg att mitt eget namn fanns med på listan.

Men jag var inte den enda bloggaren som fanns med som svarsalternativ, Tingsnotarien från Obygden kunde man också välja på. Jag valde mellan att rösta på mig själv, Göran Lambertz eller Douglas Roos, men jag valde mig själv för det var så humoristiskt och skrattretande att jag ens stod med. Jag är ju inte ens färdig jurist ännu. Den där författaren Jens Lapidius kunde man också rösta på, och självklart kommer jag nog inte att få så många röster, men bara jag får fler än Lapidius så är jag nöjd. Det stod inte i enkäten vad den som vinner får, men jag tror att man får vara lucia till jul. Eller är det en kryssning till Åbo som står på spel? Jag vill nog helst ha en ponny om jag vinner, för ibland saknar jag faktiskt familjens shetlandsponny väldigt mycket. Hon hette Myran och dog 2001.

---> Apropå mig själv så har Klocklös i tiden gjort en intervju med mig som går att läsa här.

Christina Aguilera - Candyman

Oroliga vänner hör av sig och frågar om jag lever, eller om jag har dött i den stora busskraschen utanför Uppsala idag. Men nej, jag brukar inte åka buss klockan 06.45 på morgonen, och jag har aldrig ärenden mot Rasbo. I såna här lägen är det bra att ha en blogg att uppdatera, så jag enkelt kan bevisa för alla att jag fortfarande är vid liv.

Här är Christina Aguileras senaste video som heter Candyman.

Reportern blev väldigt rosa

Trots att min blogg inte är en modeblogg, och att jag knappast är någon modeexpert, så tackade jag ja till att medverka i en modegrej i Uppsalatidningen. Idag skulle jag gå runt i olika butiker och välja ut kläder som skulle vara med på bild. Nog fattade jag att de skulle fota mig inne i butikerna när jag valde kläder, men jag fattade inte att jag skulle vara modell. I så fall hade jag nog fixat håret innan jag gick hemifrån. I alla fall så var det väldigt rolig, och snyggaste kläderna hittade vi på MQ. Jag fick även välja kläder åt den manliga reportern inne på Dressman, kläder som han skulle fotas i. Jag valde en ljusrosa skjorta med stor krage, rosa- och mörklilarandig slips, mörkrosa bomullströja och en kavaj som var svart med små rosa ränder. Tyvärr hann jag inte se hur det såg ut när han hade det på sig, men rosa blev han, det kan jag garantera. Nästa gång vill jag välja ut kalsonger, det vore ännu roligare. På Nelly finns det fräscha kalsonger med glada mönster.

Bilder från Nelly.

Den där Schulman igen

I onsdags, när jag var på releasefest med Veckans affärer på Café Opera, så pratade jag med Alex Schulman som ni vet felaktigt sa till en fotograf att vi var ihop. Schulman ville även inspektera min telefon. Min LG Chocolat har knappar av fiberoptik, och av erfarenhet vet jag att personer som inte är vana vid sådana knappar inte förstår hur otroligt enkelt det är att råka komma åt dem. Som jag anade så blev knapparna aktiverade och Schulman lyckades ringa upp personen som står först i min telefonbok, inte bara en gång, utan två gånger. Den som ligger först är en gammal avlagd madrass till mig, som trots att hans namn börjar på bokstaven S, har råkat hamna först på grund av ett mellanslagg råkat lägga sig innan hans namn. Igår ringde han tillbaka.

S: Hej, det är S! Jag såg att du ringde två gånger i onsdags, tyvärr kunde jag inte svara, jag hade ljudet av. Ville du något speciellt eller?

K: Nej alltså, det var inte jag som ringde till dig, det var en bekant som gjorde det.

S: Hur menar du?

K: Jag lånade ut min telefon till en bekant på en fest och…

S: …som passade på att ringa upp personer i din telefonbok?

K: Nej, så var det inte. Han ringde av misstag.

S: Han råkade alltså av misstag bläddra till bokstaven S i telefonboken och ringa – två gånger!?

K: Nej, så var det inte, det var bara så att han inte riktigt visste hur knapparna på telefonen fungerade eftersom mina…

S: …dina vänner inte vet hur en mobiltelefon fungerar? Han visste alltså inte att telefonen ringer upp om man trycker på luren? Karolina, lyssna på mig, du behöver inte skämmas för att du saknar mig och i det läget gärna ville träffa mig. Jag vet vad alkohol kan göra och…

I det läget insåg jag att det var lönlöst att försöka förklara, allt kändes bara som fruktansvärt dåliga bortförklaringar. Det var lika bra att avsluta samtalet så fort som möjlig, vilket jag även gjorde. Jag sa att nästa gång när jag är uttråkad, har tid över och vill slösa bort min tid genom prata med någon i mobilen, så skulle jag absolut ringa till honom. Men träffas, nej det skulle vi inte göra, eftersom min kille T.P knappast skulle uppskatta det. Vissa killar kräver verkligen övertydlighet för att egot ska tas ner på jorden.

De Rossi v.s Witherspoon

Inatt var det Oscarsgalan, och eftersom vi bara har ettan, tvåan och fyran här i studentgettot så kunde jag självklart inte titta på galan. Men det gör inget, för det var ändå inget jag så gärna ville se. Alla klänningar visas ju i varenda tidning ändå, flera gånger om tills man blir trött på skiten. Sedan den präktiga mesflickan Reese Witherspoon skilde sig från Ryan Philippe så har hon som tur var inte synts så mycket. Hon har hållit sig gömd, och det tackar jag för. Jag inte orkar se hennes präktiga uppenbarelse och fjantiga leende. Men på Oscarsgalan stod hon tyvärr där på röda mattan och försökte se snygg och söt ut. Vem sjutton bjöd in henne? Det borde vara skottpengar på den personen. En annan som inte har synts så mycket den senaste tiden är Portia de Rossi från Ally McBeal, men eftersom hennes flickvän Ellen var värd för galan så var hon till min glädje där. Portia gillar jag verkligen, hon är vacker, smart, begåvad och har en lysande stjärnstatus, och det är jag ganska avundsjuk på henne för. Portia de Rossi borde bli helgonförklarad, medan Reese Witherspoon kan dra åt helvete.

Nocole Kidman och Reese Witherspoon. Uppe till höger ser ni Portia de Rossi.


Beyonce Knowles och Anne Hathaway.

Klicka på bilderna för att förstora dem. Bilderna kommer från Popsugar. Se fler bilder här.

Bildt borde lära Kungen att blogga

”Det är väldigt frustrerande. Jag försöker förmedla en känsla, utan tanke eller baktanke, men det är lätt att missuppfatta en persons uttalanden. Det kan vi alla göra, och så vränger man till något sedan så att det inte är i sitt sammanhang. Det är lätt att rycka ut några enstaka ord.”

Kungen är frustrerad över att alltid missförstås och felciteras i media. I en intervju i ”Situation Sthlm”, tidningen som säljs av hemlösa, så uttrycker han sitt missnöje. Man får då hoppas att Situation Sthlm i alla fall har citerat honom rätt. Men det finns hjälp för Kungen. Han har bara inte fattat grejen. Om han hade en blogg så skulle han kunna citera sig själv, varenda dag och helt korrekt. Och dessutom skulle han kunna länka artiklar och dementera felaktiga citat, förklara med egna ord hur han egentligen menade. En som har fattat hur man slipper journalisters omskrivningar är Carl Bildt. I sin egen blogg har han den senaste tiden med egna ord förklarat saker och ting. Journalister har då citerat bloggen istället för att hitta på egna citat, som kanske bara till hälften var korrekta. En bloggande kung skulle lätt bli bloggkung. Just nu är det väl Carl Bildt som har den titeln?

En vägvisare i London

Jag har varit i London en gång i mitt liv. Det var en klassresa när jag gick sista året på dansprogrammet. Vi fick besöka olika dansskolor och gå på Broadway. En del finkulturella saker och partykvällar hann vi också med, men efter fyra dagar var det dags att åka hem, och tur var väl det. Jag har aldrig sett en så smutsig och äcklig stad. De vita husen var gråa av smuts. Och damm, rök och avgaser var ingen bristvara direkt. Nere i det där äckliga tunnelbanesystemet tror jag inte det är bra att andas, där borde det ha varit så mycket bakterier och smuts att man dör om man slickar på ett dörrhandtag. Jag hade knappast stått ut en femte dag i London. Men det finns tydligen många som älskar den där smutsiga staden. Inte mindre än tre av mina vänner pratar om London som om det vore paradiset på jorden.

Det finns ett UF-företag som har skrivit och tryckt en bok som heter "Din vägvisare till London". Det är en guide för unga som vill flytta till London, och boken tipsar om hur man får ett jobb, skaffar en lägenhet, ringer billigt, förstår slangspråket och roar sig i staden. Bra jobbat av gymnasieelever måste jag säga! Boken säljs på deras hemsida och kostar 99 kr. En uppföljare skulle kunna vara en bok om hur man bäst och snabbast tar sig bort från London? ”Din vägvisare från London". En sån bok skulle jag vilja ha.

Bild från Squaremile.

Bäst och snyggast i deltävling 4

Vad var det för knarkfestival på TV igår? Vem var inte drogad? Caroline af Ugglas såg helt stenad ut när hon framförde sitt bidrag, och så flummig som Magnus Ugglas text var så borde han ha varit ordentligt hög när han skrev den. Hur mycket kokain Christer Lindarw har snortat för att få en sån där slank figur vågar jag inte ens tänka på, och Sanna Nielsen sen? Hon flög fram på scenen och verkade allmänt yr, ungefär som en get på ecstasy. Den där lilla tjejen som sjöng i gul klänning verkade i och för sig inte allt för drogad, hon uppträdde ganska normalt, men med den där gälla rösten lät hon minst sagt speedad. Andreas Johnson hade kvällens bästa och skönaste låt, och han var snyggast på scen, men han sjunger ju så släpigt så jag funderar på om han haschar?

Kvällens meny

Gårdagens middag intogs på Snerikes nation som har fått en ny meny. Kvällens middag ska intas hemma hos min vän Media- och Kommunikationsjuristen. Det går liksom inte att gå ut och äta när det är Melodifestivalen på TV. Även T.P och hans kompis Lingvistikjuristen ska vara med på schlagerkvällen, trots att de först bestämt hävdade att Melodifestivalen knappast är något som går att titta på. Kvällens meny ser ut som följer.

HUVUDRÄTT
Stekta quornfiléer
Ugnsbakad klyftpotatis med rödlök och peppar
Rödvinssås
Eventuellt en sallad om någon orkar fixa det.
Vin: Rött

EFTERRÄTT
Konserverade persikohalvor värmda i ugn
After Eight som får smälta på persikorna
Gräddglass
Vin: Vitt

Konsten att underhålla en leksugen dinosaurie

Igår såg jag filmen Night at the Museum på bio. Det var den roligaste filmen jag sett på länge faktiskt. Den var så härlig att jag skulle kunna gå och se den igen. Mitt sällskap trodde först att jag skämtade när jag i kön till biografen hävdade att jag absolut ville se den, för det är lätt att tro att det är en barnfilm bara för att den är barntillåten och innehåller animationer. Det handlar om en arbetslös man som spelas av Ben Stiller, och för att komma i bättre dager hos sin son och före detta fru så tvingas han skaffa ett jobb. Han tar jobbet som tydligen ingen annan vill ha, nattskiftet som vakt på Museum of National History. Problemet är bara att arbetet är tuffare än han trodde, för om natten så vaknar alla muséeföremålen till liv på grund av att en gammal egyptisk tavla som har övernaturliga krafter finns i byggnaden. Med hjälp av Theodore Roosevelt, en egyptisk farao, några neanderthalare och andra historia personer så får han kämpa mot både inbrottstjuvar och andra muséeföremål. Det var grymt roligt att se så många personer ur världshistorien in action, och att historiekunskaperna friskades upp var ju heller ingen nackdel. Den läckra och animerade hemsidan är det även enkelt att fasta på.

Bilder från Rottentomatoes.

Den nya kändisjuristen

Sedan jag började på juristprogrammet för 4,5 år sedan, så har det varit samma jurister som av studenterna har ansetts som ”kändisjurister”. Och då menar jag alltså inte en jurist som företräder kändisar, utan jurister som själva är kända av olika anledningar, och som studenterna namedroppar kors och tvärs, eller skämtar om. I min juristkrets så är det följande som anses vara de kändaste kändisjuristerna.

• Leif Silbersky – Känd för att vara offentlig försvarare i mål som uppmärksammas av media. Han var med i Trustorhärvan och diskoteksbranden i Göteborg. Har försvarat bl a Sigvard Marjasin, Marie Fredriksson, Hagamannen och Anna Sjödin.

• Göran Lambertz – Känd för att vara Justitiekansler.

• Peter Althin – Känd för att försvara tunga brottslingar i stora mål, bl a Tony Olsson, Helge Fossmo, Mehdi Ghezali och Mijailo Mijailovic.

• Anne Ramberg – Känd för att vara generalsekreterare i Advokatsamfundet.

• Torkel Gregow – Ett justitieråd känd för att ofta vara skiljaktig i domarna, och för att ha skickat mail med upplysning om att man inte får vara ”höggradigt förkyld” i rätten.

• Bo Svensson – Känd för att vara Högsta Domstolens ordförande.

• Thomas Martinson – Känd för att försvara tunga brottslingar, och för att ha suttit häktad för grovt häleri i 3 veckor, misstänkt för att ha tagit emot 400 000 kr av sin klient Zethraeus efter att ha tvättat rent 1,5 miljoner. Han blev dock friad.

• Peter Danowsky – Upphovsrättsjurist som är känd för att alltid uttala sig i media.

• Madeleine Leijonhufvud – Känd för att ha varit med och skrivit brottsbalkskommentarerna och för att hon alltid får uttala sig i media om både det ena och det andra.

• Per Herrey – Känd för att ha vunnit Eurovision Song Contest med Diggiloo Diggiley.

• Torgny Håstad – Känd för att vara värdens roligaste och skojfriskaste jurist, som har skrivit världens tråkigaste bok.

• Thomas Bodström – Känd för att ha varit Justitieminister.

• Claes Borgström – Känd för att vara JämO.

• Leif Thorsson - Justitieråd känd för att ha köpt sex av en gymnasiekille.

Ett nytt namn kan nu läggas på listan. Förutom att studenterna såklart pratar om Tingsnotarien i Obygden, så är Jens Lapidius ett namn som ständigt kommer upp. I alla fall sedan han skrev kriminalromanen Snabba Cash som utspelar sig runt Stureplan. Och jag förstår inte hur det kommer sig att han har blivit så känd, för det är faktiskt ingen som har läst den där boken. Ingen som jag känner i alla fall. Enda anledningen till att han har blivit kändisjurist är för att media har skrivit otroligt mycket om boken. I senaste numret av Legally Yours så får han fått en halvsida, som inte alls handlar om boken, utan som är en intervju med Lapidius för att han ska sluta på Mannheimer Swartling och börja arbeta med brottmål. Alla andra jurister brukar få en notis på två meningar i slutet av tidningen när de ska byta jobb, men Lapidius får en halvsida. Det är helt klart ett tecken på att han har blivit kändisjurist, och jag kan inte rå för att jag stör mig på det. Lapidius är nämligen född 1974, och är därmed alldeles för ung för att få vara kändisjurist. I alla fall om ni frågar mig, han kan gott få vänta några år.

Den största pundaren i Ankeborg

Bild från Funpic.

Äntligen fredag

Otroligt många vårnyheter har kommit in på Nelly. Det fanns mycket att inspektera idag när klickade ut mig på sajten, men mängden kläder kan i och för sig bero på att jag inte alls haft tid att surfa runt på Internet den senaste veckan, det har varit fullt upp, minst sagt. Idag är det äntligen fredag och jag tänkte lägga ner verksamheten inom en timme, sen är det helg! I och för sig så måste jag skriva på exjobbet i juridik och sköta saker som städning, tvätt och handling på helgerna, men helg är ändå helg. Ikväll ska jag och T.P först gå ut och äta på nation, och sen gå på 21-bion. Efter det blir det nog drinkar eller vin på något civilt ställe, för det finns en viss gräns för hur mycket jag kan stå ut med inom nationslivet. Efter snart fem år i Uppsala så känns det lite passé. Här nedan är några av vårnyheterna som säljs via Nelly.

Bilder från Nelly.

Meddelande från marknadsavdelningen

Jag fick ett roligt mail i min inkorg. Det handlar om att reda ut begreppen inom marknadsföring en gång för alla. Detta med hjälp av pedagogiska exempel hämtade från det verkliga livet.

Du är tjej och ser en snygg kille på en fest. Du går fram till honom och säger: "Jag är fantastisk i sängen".
-Det är direkt marknadsföring.

Du är på fest med massa kompisar och ser en snygg kille. En av dina kompisar går fram till honom, pekar på dig och säger: "Hon är fantastisk i sängen".
-Det är annonsering.

Du ser en snygg kille på ett party. Du går fram till honom, får hans telefonnummer. Nästa dag ringer du och säger: " Hej, jag är fantastisk i sängen".
-Det är telefonförsäljning.

Du ser en kille på en fest, slätar till klänningen. Du går fram till honom, häller upp en drink åt honom. Frågar: "Får jag?" Lutar dig fram, låter dina bröst nudda hans arm, rättar till hans slips och säger: "Bara så du vet, jag är fantastisk i sängen".
-Det är PR (Public Relations).

Du är på en fest, ser en snygg kille. Han kommer fram till dig och säger: "Jag har hört att du är fantastisk i sängen."
-Det är tecken på ett starkt varumärke. (Brand Recognition)

Du är på en fest och ser en snygg kille. Han gillar dig men du övertygar honom att gå hem med din kompis istället.
-Det är representation.

Din kompis kan inte tillfredsställa honom så hon ringer dig.
-Det är teknisk support.

En kille kommer in på en fest. Han blickar ut över rummet. Inser att han vill ha alla brudar, så han ställer sig på bordet och skriker: "Jag är fantastisk i sängen!"
-Det är spam.

Filtar med giraffmönster och polkagrisväska

Innehållet i detta blogginlägg är inget som Christina Aguliera själv har bekräftat, och på samma sätt som en åtalad person skall anses som oskyldig fram till dess att han är dömd, så får väl Aguilera anses som icke-gravid fram till dess att hon erkänner offentligt. Det var för någon dag sedan som Aguilera och hennes man Jordan Bratman shoppade loss på Beverly Hills Kid's Store för 3000 dollar. Han satt på en stol medan hon köpte allt ifrån filtar med giraffmönster till blöjväska med polkagrismönster och en sulky. Enligt expediten så verkade båda två förväntansfulla, och till en annan kund så ska Aguilera ha sagt att hon inte ännu visste om det var en tjej eller kille, så hon skulle komma tillbaka och köpa mer babysaker så fort hon visste barnets kön. En annan som är gravid, och som har erkänt, är bloggaren Engla. Vi får se vem som hinner först, Engla eller Aguilera.

Bilder från Idontlikeyouinthatway.

Hemma hos Kusinglamourprinsessan

Ibland är mitt studentrum inget vanligt studentrum. Vissa dagar är det mer som en mottagningslokal för Sveriges medier. Som idag till exempel. På förmiddagen har jag haft besök av en fotograf från Dagens Media som fotat mig ur sjutton olika vinklar, och på eftermiddagen har ekonomtidningen Reversen varit här och gjort ett hemma-hos reportage. Jag ser det som ganska humoristiskt att tacka ja till ett hemma-hos reportage när man kallar sig för Glamourprinsessa och samtidigt bor i en sliten studentkorridor. Det hade faktiskt känts värre att visa upp sitt hem om jag bott i en riktig bostad, för alla vet ju att en studentkorridor oftast är en tillfällig bostad medan studierna bedrivs. Men visst hade jag hellre tagit emot medier i en svit på något glammigt hotell, eller lånat min kusins nybyggda och sjukt snygga lägenhet som bara ligger ett stenkast från mig. Tänk att jag inte tänkte på kusinens lägenhet, den hade varit perfekt för ett hemma-hos reportage. Det får bli nästa gång.

Att knarkare har en tendens att avlida är ingen nyhet

Alex Schulman skojar inte, han ljuger

Igår på Café Opera hände en ganska skum grej. Jag stod och pratade med Alex Schulman om hans plumpa uttalanden som fick alldeles för mycket uppmärksamhet. Han hade nämligen i TV råkat säga att han skulle kunna tänka sig att dumpa sin flickvän till förmån för Carolina Gynning. Ett uttalande som hans flickvän knappast gillade. En fotograf från Veckans Affärer, som även har arbetat eller arbetar på Hänt Extra, kom fram och frågade om han fick ta en bild på mig och Alex. Fotografen frågade om vi var ihop, och Alex svarade glatt ”Javisst, hon är min flickvän”.

Jag hann inte riktigt reagera över vad han hade sagt, och jag väntade på nästa mening, dvs den då Alex skulle säga att han bara skojade. Men Alex stod tyst i sin batiktröja med armarna runt min midja och fortsatte le, medan fotografen försvann i vimlet. Eftersom jag har pojkvän sedan inte en allt för lång tid tillbaka så skulle det vara lagom skoj om det i samband med den bilden skulle stå ”Alex Schulman med flickvän Karolina Lassbo”. Jag fick därför finkamma hela lokalen för att leta upp fotografen och påpeka att vi inte alls är ihop. ”Men, men han sa ju att ni var det, är ni inte?”, sa fotografen förvånat. ”Nej, det är vi inte”, sa jag tydligt, och tänkte att jag verkligen måste varna i bloggen för den där Alex Schulman.

Nummer tjugotvå!

”De är unga. Alla slåss om att rekrytera dem. Men ingen har en aning om hur de ska behålla dem. Veckans Affärer har listat Sveriges 101 hetaste supertalanger”

Veckans Affärer har i sitt senaste nummer listat Sveriges 101 supertalanger. Ikväll var det releaseparty med snittar och vin på Café Opera för alla som står med på listan. Jag har fått placering 22, och det får jag vara mycket stolt över. Med den placeringen slår jag både kronprinsessan Victoria (34), EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (38), filmproducenten Daniel Collert (45), riksdagsledamoten Fredrick Federley (49), Zlatan (57), arvtagaren Sophie Stenbeck (63), Carolina Klüft (71) och gymägaren Daniel Westling (86). Men en som jag inte slår är finansministern som tydligen är tillräckligt ung för att stå med på listan. Anders Borg är född 1968 och fick placering 7. Toppar listan gör Olof Faxander som är börs-VD på SSAB. Läs hela listan här.

Bild från Ekonominyheterna.

Artikel av Markus Andersson i Expressen

”Slutligen kommer jag till den anklagelse som jag själv betraktar som allvarligast och mest kränkande. Katrine Kielos påstår att jag skulle befinna mig "långt ute på den främlingsfientliga högerkanten". (…) Påståendena är felaktiga och kommer från min sida att föranleda en anmälan till justitiekanslern för förtal. Jag är varken främlingsfientlig, högerextrem eller nazist.”

I dagens nummer av Expressen får konstnären Markus Andersson komma till tals med ett genmäle på Katrine Kielos artikel, den som var tänkt att vara någon slags recension av den målning som jag har stått modell för. Rubriken lyder ”Smutskastning”, och det kan jag helt klart hålla med om. I artikeln var det väldigt lite recension av tavlan, men desto mer fokus på den klandervärda politiska åskådning som vissa på eget bevåg, eller efter andras ord, har försökt att ge konstnären. Detta trots hans upprepade protester. Klicka här och läs hela genmälet.

Så kul är det att vara husdjur

Kicka på bilden för att förstora den. Bilderna kommer från från Funpic.

Män och kärleken till tekniska leksaker

Jag har känt T.P ganska länge, fast sedan en tid tillbaka är vi snarare pojkvän och flickvän. Tyvärr känner jag mig dock lite dumpad nu faktiskt, eller kanske åsidosatt är ett bättre ord. Jag har blivit utkonkurrerad av en jävla helikopter. Det var när jag talade på EPIserverdagen som jag fick en radiostyrd helikopter av arrangörerna. Helikoptern blev liggandes orörd i sin kartong under min säng efter att T.P hjälpt mig att bära hem den från tågstationen. När mina syskon i lördags kom och hälsade på så frågade min 24-åriga bror genast efter helikoptern. Jag sa att det var okej att de packade upp den, men det skulle jag inte ha sagt.

Min bror och T.P lekte med helikoptern i flera timmar. De lyste verkligen i deras ögon när de som barn på julafton testade helikopterns olika funktioner samt start och landning. Sen dess vill T.P endast träffas hemma hos mig, och det är knappast för min skull utan för den där jävla helikopterns skull. När vi igår bestämde att jag skulle komma hem till honom så fyllde jag direkt ut ställningstagandet med ”...och nej, jag tänker inte ta med mig helikoptern hem till dig”. Efter den slutsatsen blev det tyst, och jag kunde helt klart höra en djup suck av besvikelse genom konversationsfönstret på MSN. Män och tekniska leksaker, jag säger bara en sak; lagstadga en övre åldersgräns.

Från blondie till skinhead

1. 2.

3. 4.

Vilken frisyr tycker du att Britney passar bäst i?
	1) Långt och blont.
	2) Svart och rufsigt.
	3) Rakad skalle.
	4) Likadan peruk som Julia Roberts hade i Pretty Woman för 17 år sedan.

Bilder från Dlisted.

Studentklädsel i studentrummet

Det är minst sagt svårt att hålla sig varm när man sitter stilla och pluggar i ett kallt studentrum. Trots att jag både har värmefläkt, polotröja med en stickad kofta över, och dessutom en filt i plysch runt benen, så fryser jag ändå om händerna och om ansiktet. Luften blir även mycket torr av värmefläkten, och fläkten gör att damm och smuts far runt i rummet. Att ha polotröja med stickad kofta över är jag inte direkt ensam om i studentghettona, det är många som tvingas klä sig så. Ser ni någon med en sådan kombination så kan jag nästan garantera att personen bor i studentkorridor. Kaffe och te dricks här inte bara för koffeinets skull, det är även till för att värma sig med. Lite nya stickade tröjor vore inte helt fel, och på La Redoute finns det både koftor och polotröjor som jag vill klicka hem.

Bilder från La Redoute.

Juristprogrammet har fördummat mig

Det var sex år sedan jag tentade statistiken som hör till b-kursen i psykologi, och eftersom jag alltid har varit ganska duktig i matte så skrev jag högsta betyg på den tentan. På fredag är det meningen att jag ska skriva statistiktentan som hör till c-kursen i psykologi, men tentaplugget går inte direkt lysande. Jag har glömt mycket från b-kursen, och c-kursens statistik är bra mycket svårare. När jag försöker räkna oberoende tvåvägs-ANOVA och Chi-square så fattar jag inte vad jag gör, men t-testerna går hyfsat. På juristprogrammet har vi endast fått räkna på familjerätten, då när nyskilda makar ska dela på en båt, eller när en ett dödsbo ska delas upp mellan arvingarna. Juristprogrammet har helt klart fördummat mig när det kommer till matematik. I amerikanska highschoolfilmer tar cheerleaders ofta hjälp av någon nörd när det är dags för prov, en så kallar shareleader som delar med sig av sina kunskaper mot några smoothies och lite äppelpaj. Jag har själv flera gånger varit shareleader åt kompisar som behöver hjälp inför prov, men nu skulle jag faktiskt själv behöva någon som sitter bredvid mig när jag räknar.

---> Någon som är bra på c-statistiken? Kom hit och hjälp mig! Jag har inte bara bullar i frysen, jag kan baka god kladdkaka också. Dessutom kan jag betala mer än vad Maddes hundvakt fick i lön.

Att vara nyttig på köttmarknaden har sitt pris

Jag förstår inte, varför det alltid ska bli såna förbannade diskussioner inför ett snabbt besök på en snabbmatskedja. McDonalds, Max eller Burger King, alla har olika åsikter om vilken restaurang som sällskapet ska gå till, och igår när vi skulle äta på vägen till Nyköping så blev det så klart också diskussioner. Själv har jag länge föredragit McDonalds eftersom jag har arbetat där och är van vid deras sortiment. Och efter att i fredags ha fått provsmaka alla nyttigare produkter på Max tillsammans med en tjej från PR-avdelningen, så har jag insett att Max burgare inte alls är godare än de andra kedjornas burgare. Men visst ska Max ha en stor eloge för att de har tagit bort transfetterna i sina pommes, och för att alla burgare går att få med fullkornsbröd. Den nyckelhålsmärkta kycklingburgaren och bönsalladen var också över förväntan.

Tyvärr är dock Max lite dyrare än de andra kedjorna, och det är dumt att det ska behöva vara dyrare att äta low carb. På så sätt kommer fetma verkligen att bli ett klassproblem i framtiden, och då tänker jag såklart längre än bara när det kommer till hamburgerkedjor. I alla fall så tycker jag att den här reklambilden är grymt läcker. En färgad flicka med svensk folkdräkt och en hamburgare i handen, det kan inte bli annat än en köttig kulturkrock i folks hjärnor. Sånt gillar jag.

Bild från Max.

Bäst och snyggast i deltävling 3

Gårdagens startfält i Melodifestivalen måste ha varit det sämsta genom tiderna. Alla låtar var fruktansvärt dåliga. Sebastian var utklädd till kräfta, Nanne hade turkosa jazzbyxor från 1998, och Magnus Carlsson såg inte klok ut i kläder från filmen Matrix. Och den där Måns? Vem i helvete är det? Jag hade aldrig sett honom förr men folk förklarade att det var någon så kallad stjärna från Idol, ett program som jag tack och lov aldrig har slösat tid på. I brist på något tillräckligt bra att visa från gårdagens deltävling, så tvingas jag istället att visa något annat. Här är det bästa och roligaste festivalnumret genom tiderna.

Rapport från gårdagens inflyttningsfest

Kvällens statistiska test: Sambandet mellan hur många personer som samma lördag kan ta sig till Nyköping för att fira att min kusin och hennes sambo har köpt ett trevåningars radhus, och hur rolig festen blev.

Kvällens population: En blandning av mannen i husets gamla skolkompisar, och kvinnan i husets släkt och vänner.

Kvällens stickprov: Eftersom vi stannat bilen under ditresan och ätit, så var jag inte speciellt sugen på den buffé som dukats upp. Men jag blev tvingad att provsmaka, och den hemmagjorda sushin, det krispiga brödet, bönröran och snittarna var fantastiska. Förbannat synd att jag inte var hungrig.

Kvällens nollhypotes: ”Om jag bara tar med mig en vinflaska till festen så dricker jag inte mer än fyra glas vin”. En hypotes som visade sig vara falsk.

Kvällens normalfördelning: Några drack endast vin, vissa drack endast öl, men de flesta drack både vin, öl och sprit.

Kvällens undre kvartil: Som vanligt hann jag inte locka håret innan det var dags att åka till festen. I all hast lyckades jag dra en plattång genom några hårtufsar. Det såg för jävligt ut.

Kvällens övre kvartil: Kvällen till ära så bar jag en av mina favorittoppar. En svart tubtopp från Asos med guldmönster.

Kvällens variansanalys: Klockan åtta delades festen i två läger. De som absolut inte ville se Melodifestivalen, och de som absolut ville det. Uppdelningen blev ungefär 50/50.

Kvällens frihetsgrader: Rökning diskuterades en hel del. Vissa ville röka fritt, både inomhus och på krogen, men andra hävdade att rökning ute i det fira var det enda som gällde. Eftersom jag själv aldrig någonsin har rökt så tog jag mig friheten att dissa hela företeelsen. Ett helt rökfritt Sverige, det borde in i lagboken.

Kvällens standardavvikelse: Eftersom att många på festen var musikintresserade så spelades det skivor både på undervåningen och på mellanvåningen. På undervåningen fanns det en grammofon och en gigantisk samling med LP-skivor. De flesta ville spela sån där tråkig musik som ingen har hört, ni vet såna där låtar som varken finns med på någon samlings-CD eller som spelas två gånger i timmen på radio. Jag rotade förgäves igenom skivsamlingen efter någon gammal Lili & Sussie eller Abba, men det enda jag hittade som var av värde var Beatles, Samantha Fox, Trance Dance och filmmusiken från Flashdance. Att min musiksmak höjde populationens standardavvikelse var ett faktum, men efter tolvslaget så blev undervåningen ett dansgolv, och visst var det gamla kommersiella hits som alla då dansade till.

Kvällens signifikanta testresultat: Det blir inte roligare för att man dricker mer sprit. Det är snarare tvärt om. Kontaktlinserna svider heller inte mindre för att man blir mer berusad, det är precis tvärt om eftersom att alkohol driver ut vätska ur kroppen, och då även ur ögonen.

Kvällen random sampling: Alla gäster på festen hade lika stor chans att få sova över. Detta betydde att det på morgonen låg människor överallt, både i fåtöljer, i soffor och på madrasser. Själv sov jag i en tältsäng.

Kvällens felvarians: Att jag inte alls borde ha varit med på den här festen. Jag borde istället ha varit hemma vid skrivbordet och tentapluggat statistik på c-nivå.

En barnförbjuden dockmusikal

Igår var jag på Maximteatern, det var galapremiär av Broadwaysuccén musikalen Avenue Q. Det är en dockmusikal som har gått för fulla hus på Broadway, och som nu har översatts till svenska för att spelas i Stockholm. På scenen finns både vanliga människor som har en roll, och människor som gör röst och rörelser till stora dockor som de håller i. Det var ganska fascinerande att se hur människorna blev ett med de fraggel- och muppliknande dockorna. Men trots att det var dockor på scenen så var föreställningen knappast för barn. Barnförbudet är nog snarare rätt ord, eftersom dockorna har samlag på scenen, svär och knappast är politiskt korrekta. Under den cirka två timmar långa föreställningen så skämtades det friskt om både sex, porr, onani, rasister, judar, asiater samt homosexuella, och även om sångerna var glada och fartfyllda så var texterna knappast något som ett jämlikhetsombud på en studentkår skulle ha godkänt. Hade föreställning spelats på en studentnation istället för på Maxim så skulle nog självaste rektor ha blivit avsatt, och en och annan nationskurator likaså.

I alla fall så var musikalen mycket bättre än vad jag hade förväntat mig. En ”snuskig dockteater” hade jag inte speciellt höga förväntningar inför, men föreställningen var fruktansvärt rolig. Det var så härligt att höra en fullsatt salong skatta hejdlöst till både judeskämt, bögporr och främlingsfientlighet. Om det är någon sång från föreställningen som kommer bli en dunderhit så är det ”Alla är vi rasister” eller ”Internet är för porr”.

Eftersom det var galapremiär så var nog de flesta i publiken anslutna till teaterförbundet på ett eller annat sätt, och i publiken såg jag välkända ansikten som Andreas Wilson, Ulf Brunnberg, Sanna Ekman, Annelie Rydé, Måns Nathanaelsson, Kim Sulocki, Olle Sarri, osv osv. Jag orkar inte räkna upp fler, men det var lite humoristiskt att halva publiken utgjorde skådisar som jag sett i TV-såpan Tre Kronor. Den enda som saknades var Johanna Sällström, men jag kan garantera att hon nog var där ändå, även fast hon är död. Med anledning av att Sällströms före detta kollegor satt i salongen så måste jag säga att det var modigt att inte censurera skämten om självmord och hängning, men det är så det är i showvärlden. The show must go on, och det vet alla. Två dagar före premiären så låg även halva ensemblen nerbäddade i feber, och det är såna saker, som sjukdom och självmord, som absolut inte får hindra en show. Själv har jag i egenskap av dansare stått på scen med både feber, sorg och andra sjukdomar, och det är sånt man får leva med som artist. Och visst kommer denna show att go on, om detta inte blir en publiksuccé även i Stockholm, vad ska då bli det?

Skärmdumpar från Avenue Q.

Bye bye comments

Jag läser 50 universitetspoäng samtidigt denna termin. Det tar ganska mycket tid. En annan sak som tar tid är att sitta och moderera och svara på de kommentarer som ni läsare skriver. Runt 2,5 timmar varje dag går åt till kommentarer och mail, och det har jag tyvärr fått lov att inse, att det inte är någonting som jag kan lägga ner tid på just nu. Förutom att plugga så vill jag även skriva några blogginlägg per dag, och dessutom vill jag gärna hinna tvätta, städa, handla mat, motionera, träffa kompisar och umgås med T.P. Jag är även väldigt less på all skit som folk försöker publicera genom min blogg, och det är av dessa anledningar som jag nu tar bort kommentarsfunktionen helt. Synd, men så är läget, och kanske kommer jag en dag att slå på möjligheten till kommentarer igen. Vi får se helt enkelt.

Hoppas inte Batman har fladdermus

Bild från Funpic.

En informativ parlör jag hittade i inkorgen

Kvinnors svenska i vardagen

• Ja = Nej.
• Nej = Ja.
• Kanske = Nej.
• Vi behöver = Jag vill ha
• Jag är ledsen, men... = Du kommer att få ångra det här.
• Vi behöver prata.... = Nu har du ställt till det...
• OK, gör som du vill = Passa dig jävligt noga!
• Jag är inte alls arg = Klart jag är arg, din idiot.
• Vad du är uppvaktande ikväll = Tänker du bara på sex?

Mäns svenska i vardagen

• Jag är hungrig = Jag är hungrig.
• Jag är sömnig = Jag är sömnig.
• Snygg klänning = Snygg urringning.
• Jag älskar dig = Jag vill pöka nu.
• Jag har tråkigt = Vill du pöka med mig?
• Ska vi dansa? = Vill du pöka med mig?
• Kan jag ringa dig nån gång? = Vill du pöka med mig?
• Ska vi gå på bio? = Vill du pöka med mig?
• Får jag bjuda dig på middag? = Vill du pöka med mig?
• Dom skorna passar inte till dräkten = Jag är bög.

När Thomas Gylling avlivar en kokoskorv

En svinig nyårsfest?

Jag har hjälpt till att planera inför söndagens nyårsfirande. Det är alla kinesiska utbytesstudenter som självklart ska fira nyår på svenskt sätt med svensk meny nu när de är i Sverige, och alla andra utbytingar verkar gilla idén. Jag menar, en anledning till att festa får inte gå förlorad, vare sig man kommer från Kina, Sverige eller Japan. Det är vildsvinets år som börjar den 18 februari 2007, och det vore ganska skoj om alla kom utklädda till vildsvin och kvällen hade ett övergripande gristema. Men kineserna verkar inte gilla den idén, de är nog ganska trötta på att apans år ska firas med apfest och att kaninens år ska starta med eh… morotskokning. I alla fall så känns det ganska bisarrt att skåla in det nya året i mitten av februari, men är det fest så är det.

Apropå mat så har V-dala nation i Uppsala slagit nytt rekord i priskriget om den billigaste studentlunchen. V-dala har startat lunchservering i puben, och en tallrik soppa med nygräddat bröd kostar 20 kr. Vilken restaurang kan slå det?

En tragisk film om en tragisk tjej

Igår var jag på bio och såg filmen Sherry Baby. Jag hade inte hört talas om den innan, och det enda jag visste när jag satte mig i biostolen var att Maggie Gyllenhaal spelade huvudrollen och att filmen fått ett antal priser. Hela filmen var väldigt tragisk faktiskt. Det handlade om en kvinna som i flera år suttit inne för narkotikabrott och nu blev villkorligt frigiven. Hennes dotter hade under fängelsevistelsen bott hos hennes bror och hans fru, och i filmen får man se hur hon kämpar för att få träffa sin dotter och för att dottern ska tycka om henne. Hon måste även vara ren från droger för att inte åka in igen, och dessutom tvingas hon såklart att söka arbete, vilket inte verkar vara det lättaste för en före detta narkoman. Livssituationen är minst sagt tragisk, och det var svårt att inte tycka synd om henne, även om hon gör dumhet efter dumhet ute i det fria.

Huvudrollen påminner lite om Julia Roberts fnaskroll i ”Pretty Woman”, och filmens handling påminner en hel del om Magdalena Graafs otäcka bok om hur hon i flera år blev misshandlad, lyckades fly och sen försökte bygga upp ett liv igen. Men Maggie Gyllenhaals rollfigur blir inte misshandlad av någon annan, hon misshandlar sig själv kan man säga. Och till skillnad från både Graafs bok och Pretty Woman som faktiskt slutade bra, så gör inte denna historia det. Den som vill gå ut ur en biosalong med glädje och ett stort leende ska knappast se denna film, men den som vill följa ett tragiskt livsöde och inse hur tacksam man ska vara för det man har, den borde helt klart gå och titta.

Bilder från Rottentomatoes.

Lassbo i Aktuellt

Det började med att ett antal bloggare blev erbjudna en trisslott för att länka ett visst företag i sin blogg. En som tydligen gjorde detta var Peter Madison. När hela grejen sen läckte ut, och en diskussion då uppstod hur lågt det egentligen var att sälja en länk för en trisslott så ville Aktuellt göra ett inslag om marknadsföring i bloggar. Peter kontaktades men avböjde dock att vara med. Istället kontaktade Aktuellt mig. Jag hade inte ens fått erbjudande om en trisslott mot en länk, men det blev ett inslag om bloggmarknadsföring ändå. Aktuellts Hanna Malmodin och en fotograf kom hem till mig och filmade, och det var väldigt skoj att träffa Hanna, för hon kommer från Falun och jag kände igen henne från skolkatalogen. Jag brukar inte titta på Aktuellt speciellt ofta, men jag såg Hanna läsa ekonominyheterna i direktsändning och hon gjorde verkligen bra ifrån sig. Proffsigt! Det är skoj när det går bra för Falutjejer.

---> Klicka här för att se inslaget med mig, och här för att se hela sändningen där Hanna läser ekoniminyheterna i minut 25 och framåt.

Dalarnas tidningar idag om Stureplansskildringen

Själv försöker jag att hålla mig utanför i den mån det är möjligt. Jag vill varken förknippas med Expressen, nationalsocialism eller konstnärer i allmänhet. Det enda jag kan tänka mig att förknippas med är den målning där jag själv har gestaltat en modern Zornkulla. Och det enda jag kan stå för är att jag valt bikinin själv och att jag definitivt inte har något som helst samröre med nationalsocialism. Vissa idéer till tavlans motiv kan jag också stå för.

Faksimil ur Falu Kuriren 14/2 2007.

Läsarmail: Vad är glamourrätt?

Hej Karolina!

Jag har läst din blogg i några veckor nu, den är underhållande, tack för en bra blogg! Du skrev om ”rätter” inom juridik idag, (läs igår) och det står att en rätt heter glamourrätt? Glamourrätt?! Finns det något som heter så? Det är lite svårt att veta ibland när du är allvarlig eller när du skojar.

Med hälsningar från Malmö genom N.N.

Svar: Självklart finns det ett område inom juridiken som heter glamourrätt. Faktum är att det finns en hel balk som heter Glamourbalken (GlamB). Men om du bor i Malmö så förstår jag att du kanske inte har hört talas om glamourrätt, eftersom att hela Malmö undantas från de lagar som ingår i GlamB.

Det är många andra områden som integrerar med glamourrätten. Till exempel när det gäller alkoholtillstånd så är det enligt glamourrätten förbjudet att sälja endast öl i en bar. Den person som svarar för tillståndet skall se till att det alltid finns glammigare drycker att förtära, t ex champagne, Dry Martini och snygga cocktails. Även lagen om förbud mot platta skor ingår i GlamB, liksom chokladförordningen och bestämmelserna som reglerar Spa-anläggningar, jacuzzis och skumbad. Även lagen om förbud att matcha rött och rosa finns i GlamB, och det är endast Marit Bergman och Thomas di Leva som undantas från den regeln. När det gäller förbudet mot platta skor så kom det faktisk förra veckan ett direktiv från EU med nya standardmått. Gränsen ska numera gå vid 5 cm, att alla klackar under fem centimeter skall räknas som en platt sko.

Det kommer bli en spännande höst inom glamourrätten eftersom att många nya lagar är på väg. Till exempel ska kriterier och definitioner av glamourmodeller fastställas, liksom regler hur grådassig en dagstidning egentligen får vara utan att ansvarig utgivare ställs inför rätta. Hur glamouröst ett omslag av en CD-skiva, bok eller annat kulturellt alster skall vara för att få ges ut är sedan länge ett hett diskussionsämne i riksdagen, och i morgon kommer Fredrik Reinfeldt att prata på torget i Motala om vikten av att hålla en hög glamstandard på såväl gardiner som läppstift och de vänsterpartister som tillverkas i Sverige. I samband med talet kommer Mattel att stå för underhållningen, och Mercedes Benz och Dior kommer att bjuda på snittar och vitt vin. Därefter kommer en presskonferens att hållas på Rosenbad om förslaget på att byta ut det gula korset i den svenska flaggan mot ett rosa kors.

Borde inte Sverige byta ut det gula korset i flaggan mot ett rosa kors?
	1) Ja, självklart!
	2) Nej, det vore synd.
	3) Visst vore det bra med ett färgbyte, men jag föredrar en annan färg än rosa.