Det är minst sagt andra saker jag ser längs vägen när jag promenerar hemma i Falun mot när jag promenerar i Stockholms innerstad. Igår släpade jag mig ut på en promenad i solen trots att jag inte var riktigt frisk. Sen satte jag mig på tåget mot Stockholm och är inte helt frisk nu heller men jag jobbar hemifrån idag med webbprojektet. I morgon ska jag tillbaka till advokatbyrån.
Promenaden utgick från trädgården. De där stolarna är riktigt sköna att sitta i men de är väldigt tunga att flytta. Enfärgade dynor i t.ex. rött, orange eller gult tycker jag bättre om än blommigt, som bara är så uttjatat.
I en skogsdunge låg vår katt "Brunkatten"och vilade sig. Han heter egentligen Scott och hans bror heter George. De är döpta efter två av brandmännen i Nile City 105,6.
Så här ser vägen ut som jag vandrar innan jag kommit fram till byn igen.
The ant mansion. Här bor bor myrstackarna i en gigantisk lyxvilla eller om det är ett hotell, jag vet inte. Det är nog den största myrstacken just nu i vår by. Det framgår inte riktigt på bilden hur förbannat stor den är.
Pappas bastu stod kvar. Den hade varken blåst bort, blivit vandaliserad av kossor på rymmen eller eller brunnit ner. Det är bra.
Jag såg att toppen av vår brygga ligger halvt under vatten och hela bryggan är sned. Kul. Men det gör inget, det går ju att bada ändå.
Gammelgäddan på väggen. Jag har för mig att det var min lillasyster som fick upp den gigantiska gammelgäddan. Hans huvud har vi spikat upp på väggen till redskapsboden.
Jag beundrade grannens stora, fina och välvårdade rosenbuske som är full av vita rosor. Hoppas ingen ko käkar upp den.
Det finns samlingar av brevlådor i byn på tre olika ställen och vår brevlåda finns i mitten av byn.
Familjen Lassbos brevlåda är inte så glamourös men det är inte de andra brevlådorna heller. Det ska vara så på landet. Det är ingen idé att ha en snygg brevlåda för rätt som det är så står det en kossa och tuggar på locket, typ.
Tillbaka igen, promenaden är klar. Här är min famljevilla där jag är uppvuxen och pappas bil.
Det här tåget åkte jag hem till Stockholm i. Landet och fäboden i all ära, jag älskar det, men det var även ganska skönt att komma tillbaka till civilisationen, till lattecaféer, sushibarer och en livfull men ändå stilla Stockholmskväll bland uteserveringar och klubbar.
Promenaden utgick från trädgården. De där stolarna är riktigt sköna att sitta i men de är väldigt tunga att flytta. Enfärgade dynor i t.ex. rött, orange eller gult tycker jag bättre om än blommigt, som bara är så uttjatat.
I en skogsdunge låg vår katt "Brunkatten"och vilade sig. Han heter egentligen Scott och hans bror heter George. De är döpta efter två av brandmännen i Nile City 105,6.
Så här ser vägen ut som jag vandrar innan jag kommit fram till byn igen.
The ant mansion. Här bor bor myrstackarna i en gigantisk lyxvilla eller om det är ett hotell, jag vet inte. Det är nog den största myrstacken just nu i vår by. Det framgår inte riktigt på bilden hur förbannat stor den är.
Pappas bastu stod kvar. Den hade varken blåst bort, blivit vandaliserad av kossor på rymmen eller eller brunnit ner. Det är bra.
Jag såg att toppen av vår brygga ligger halvt under vatten och hela bryggan är sned. Kul. Men det gör inget, det går ju att bada ändå.
Gammelgäddan på väggen. Jag har för mig att det var min lillasyster som fick upp den gigantiska gammelgäddan. Hans huvud har vi spikat upp på väggen till redskapsboden.
Jag beundrade grannens stora, fina och välvårdade rosenbuske som är full av vita rosor. Hoppas ingen ko käkar upp den.
Det finns samlingar av brevlådor i byn på tre olika ställen och vår brevlåda finns i mitten av byn.
Familjen Lassbos brevlåda är inte så glamourös men det är inte de andra brevlådorna heller. Det ska vara så på landet. Det är ingen idé att ha en snygg brevlåda för rätt som det är så står det en kossa och tuggar på locket, typ.
Tillbaka igen, promenaden är klar. Här är min famljevilla där jag är uppvuxen och pappas bil.
Det här tåget åkte jag hem till Stockholm i. Landet och fäboden i all ära, jag älskar det, men det var även ganska skönt att komma tillbaka till civilisationen, till lattecaféer, sushibarer och en livfull men ändå stilla Stockholmskväll bland uteserveringar och klubbar.
3 kommentarer:
Vilken läskig fisk! Ser ut som en dinosaurie från nåt museum ;-)
Det var ingen dålig firre!
George och Scott kommer alltså från en svensk boxare egentligen, bara upplysningsvis. Han hette förut George Cramne och tog medlaj i OS 1988 i Soul.
Aha, är det Vällgården du kommer från! Vi bor i Lilltorpet, är ju inte så långt ifrån. Det är så vackert i Falun:-)
Skicka en kommentar