Hej!
Jag klickade runt på internet i hopp om att hitta ett inlägg om hur en affärsjurist jobbar, och fann tillslut din blogg, amazing! Går just nu trean på gymnasiet och läser natur så jag kan välja i princip vad jag vill efter studenten, om det nu är så positivt som det låter? Jag har funderat på läkarlinjen men även juristlinjen, då båda är områden jag är intresserad av. Jag har ett antal frågor som jag hoppas du har tid att besvara, det skulle hjälpa mig väldigt mycket i mitt nästintill omöjliga val.
Hur är juristyrket, är det så stressigt som många säger? Har hört att man knappt har någon fritid alls, och att man inte ens bör tänka på att inleda ett familjeliv? Stämmer detta?
Svar: Det beror helt och hållet på var du arbetar. Det skiljer sig mycket från arbetsplats till arbetsplats hur långa arbetsdagar som krävs och vilket tempo som förväntas av en. Generellt sett är det mestadels på de stora och medelstora affärsjuridiska byråerna som det är mer vanligt än ovanligt med 60-timmarsveckor eller därutöver. Men även på mindre arbetsplatser kan det ibland också vara hektiskt om det finns mer jobb än arbetsresurser. På de flesta tjänster tror jag dock att arbetsbelastningen går i perioder. Ibland är det väldigt mycket att göra och man får skjuta till några extra timmar om kvällarna, och ibland är det så lugnt att man kan gå hem vid fyra. De kortaste arbetsdagarna har nog de som arbetar statligt på myndigheter eller på departement, där är tempot inte speciellt högt.
Hur är det med löner, jag vet att lönerna på de framstående byråerna är skyhöga, men hur är det på de mindre byråer som inte är bland de bästa?
Svar: Det stämmer, på de stora och medelstora byråerna finns det fastställda ”lönetrappor” med ganska stora kliv, omkring 6000 kr i löneökning per år upp till ett tak på ca 60 000 kr, därefter blir man eventuellt delägare eller får sluta. Löneökningen på mindre byråer är väldigt varierande, det kan handla om allt ifrån 2000 upp till 7000 kr per år i löneökning. Ingångslönerna på byrå för en helt nyutexaminerad jurist brukar ligga på runt 25 000 kr om man inte har suttit ting, och runt 27 000 kr om man har suttit ting. En trainee får ca 23 000 kr i lön. Sämst löneutveckling finns på statlig myndigeter som t.ex. Skatteverket och Kronofogden, där är ingångslönen runt 19 000 -20 000 kr och löneutvecklingen ganska sparsam. Fackförbundet Jusek har lönestatistik för den som är intresserad.
Pratade med en man som jobbar på MSA, som sade att det krävdes 18/20 AB för att börja jobba där, kanske inte är det lättaste att prestera så bra. Kan man jobba sig uppåt om det är så att man går ut med lite sämre betyg, och ändå landa på en hyfsad lön?
Svar: Utan minst 2/3 AB är det nog svårt att få anställning på de stora eller medelstora affärsjuridiska byråerna, och av alla som anställs är det väldigt få som sen blir delägare, vilket brukar ske efter 6-8 år. Men det går ju alltid att arbeta sig uppåt i vilket läge man än befinner sig i. För jurister finns det utanför byråvärlden och dess hierarki en möjligt att t.ex. få en tjänst som chefsjurist på ett stort bolag. Att starta egen byrå och dra in sin egen lön är ju också ett alternativ för att ständigt ha möjlighet att ta sig uppåt.
Hur är utbildningen, är det väldigt mycket läsa?
Svar: Ja, det är mycket att läsa in, både doktrin, domstolspraxis och lagtext. Det är tydligen jurister och läkare som har mest litteratur av alla att läsa under sin utbildning. Efter avslutad juristexamen, d.v.s. 9 terminer, kommer du har lagt ner strax över 20 000 kr på kurslitteratur.
Vilket universitet har du hört är bäst, och kan du rekommendera någon kurs utöver den vanliga juristutbildningen, ex. studier utomlands för bättre engelska?
Svar: Jag tycker att Uppsala universitet har den bästa juristutbildningen och Stockholms universitet har den näst bästa. De andra universiteten ger visserligen en juristexamen, för den som vill spendera tid i Göteborg, Lund, Umeå eller Örebro, men det är helt klart Uppsala universitet som har de bästa professorerna och den anrikaste och mest anseende utbildningen av dignitet och värde. Uppsala har även flera möjligheter till utbytesstudier i andra länder som t.ex. USA, Tyskland, Frankrike m.m.
Är det ett varierat jobb eller ett enformigt jobb? Trivs du?
Svar: Det beror helt på vilka ärenden som kommer in. Ibland kan jag sitta med en stor och tung uppgift i flera timmar eller dagar som till slut tråkar ut mig rejält, och ibland har jag så roliga ärenden att jag längtar efter att gå till jobbet för att kunna fortsätta. På morgonen vet jag aldrig hur dagen kommer att bli eller se ut, även om jag i förväg ibland har vissa möten inbokade. Det kan hända saker ganska snabbt ibland, snabba vändningar i inkommande eller pågående ärenden som leder till att jag måste prioritera om hela min dag. Det är helt klart ett ganska varierande arbete, speciellt om man arbetar för flera olika delägare som håller på med olika rättsområden, men det beror som sagt på vilken arbetsplats man är på. Jag kan tänka mig att det kan vara något enformigare på vissa arbetsplatser som hela tiden har samma typer av ärenden, men jag har det i alla fall ganska varierat just nu och jobbar dessutom med trevliga kollegor. För utan trevliga och justa kollegor, då blir även det mest fantastiska jobbet en riktig ökenbotten.
Hoppas dessa svar klargjorde en aning!
Jag klickade runt på internet i hopp om att hitta ett inlägg om hur en affärsjurist jobbar, och fann tillslut din blogg, amazing! Går just nu trean på gymnasiet och läser natur så jag kan välja i princip vad jag vill efter studenten, om det nu är så positivt som det låter? Jag har funderat på läkarlinjen men även juristlinjen, då båda är områden jag är intresserad av. Jag har ett antal frågor som jag hoppas du har tid att besvara, det skulle hjälpa mig väldigt mycket i mitt nästintill omöjliga val.
Hur är juristyrket, är det så stressigt som många säger? Har hört att man knappt har någon fritid alls, och att man inte ens bör tänka på att inleda ett familjeliv? Stämmer detta?
Svar: Det beror helt och hållet på var du arbetar. Det skiljer sig mycket från arbetsplats till arbetsplats hur långa arbetsdagar som krävs och vilket tempo som förväntas av en. Generellt sett är det mestadels på de stora och medelstora affärsjuridiska byråerna som det är mer vanligt än ovanligt med 60-timmarsveckor eller därutöver. Men även på mindre arbetsplatser kan det ibland också vara hektiskt om det finns mer jobb än arbetsresurser. På de flesta tjänster tror jag dock att arbetsbelastningen går i perioder. Ibland är det väldigt mycket att göra och man får skjuta till några extra timmar om kvällarna, och ibland är det så lugnt att man kan gå hem vid fyra. De kortaste arbetsdagarna har nog de som arbetar statligt på myndigheter eller på departement, där är tempot inte speciellt högt.
Hur är det med löner, jag vet att lönerna på de framstående byråerna är skyhöga, men hur är det på de mindre byråer som inte är bland de bästa?
Svar: Det stämmer, på de stora och medelstora byråerna finns det fastställda ”lönetrappor” med ganska stora kliv, omkring 6000 kr i löneökning per år upp till ett tak på ca 60 000 kr, därefter blir man eventuellt delägare eller får sluta. Löneökningen på mindre byråer är väldigt varierande, det kan handla om allt ifrån 2000 upp till 7000 kr per år i löneökning. Ingångslönerna på byrå för en helt nyutexaminerad jurist brukar ligga på runt 25 000 kr om man inte har suttit ting, och runt 27 000 kr om man har suttit ting. En trainee får ca 23 000 kr i lön. Sämst löneutveckling finns på statlig myndigeter som t.ex. Skatteverket och Kronofogden, där är ingångslönen runt 19 000 -20 000 kr och löneutvecklingen ganska sparsam. Fackförbundet Jusek har lönestatistik för den som är intresserad.
Pratade med en man som jobbar på MSA, som sade att det krävdes 18/20 AB för att börja jobba där, kanske inte är det lättaste att prestera så bra. Kan man jobba sig uppåt om det är så att man går ut med lite sämre betyg, och ändå landa på en hyfsad lön?
Svar: Utan minst 2/3 AB är det nog svårt att få anställning på de stora eller medelstora affärsjuridiska byråerna, och av alla som anställs är det väldigt få som sen blir delägare, vilket brukar ske efter 6-8 år. Men det går ju alltid att arbeta sig uppåt i vilket läge man än befinner sig i. För jurister finns det utanför byråvärlden och dess hierarki en möjligt att t.ex. få en tjänst som chefsjurist på ett stort bolag. Att starta egen byrå och dra in sin egen lön är ju också ett alternativ för att ständigt ha möjlighet att ta sig uppåt.
Hur är utbildningen, är det väldigt mycket läsa?
Svar: Ja, det är mycket att läsa in, både doktrin, domstolspraxis och lagtext. Det är tydligen jurister och läkare som har mest litteratur av alla att läsa under sin utbildning. Efter avslutad juristexamen, d.v.s. 9 terminer, kommer du har lagt ner strax över 20 000 kr på kurslitteratur.
Vilket universitet har du hört är bäst, och kan du rekommendera någon kurs utöver den vanliga juristutbildningen, ex. studier utomlands för bättre engelska?
Svar: Jag tycker att Uppsala universitet har den bästa juristutbildningen och Stockholms universitet har den näst bästa. De andra universiteten ger visserligen en juristexamen, för den som vill spendera tid i Göteborg, Lund, Umeå eller Örebro, men det är helt klart Uppsala universitet som har de bästa professorerna och den anrikaste och mest anseende utbildningen av dignitet och värde. Uppsala har även flera möjligheter till utbytesstudier i andra länder som t.ex. USA, Tyskland, Frankrike m.m.
Är det ett varierat jobb eller ett enformigt jobb? Trivs du?
Svar: Det beror helt på vilka ärenden som kommer in. Ibland kan jag sitta med en stor och tung uppgift i flera timmar eller dagar som till slut tråkar ut mig rejält, och ibland har jag så roliga ärenden att jag längtar efter att gå till jobbet för att kunna fortsätta. På morgonen vet jag aldrig hur dagen kommer att bli eller se ut, även om jag i förväg ibland har vissa möten inbokade. Det kan hända saker ganska snabbt ibland, snabba vändningar i inkommande eller pågående ärenden som leder till att jag måste prioritera om hela min dag. Det är helt klart ett ganska varierande arbete, speciellt om man arbetar för flera olika delägare som håller på med olika rättsområden, men det beror som sagt på vilken arbetsplats man är på. Jag kan tänka mig att det kan vara något enformigare på vissa arbetsplatser som hela tiden har samma typer av ärenden, men jag har det i alla fall ganska varierat just nu och jobbar dessutom med trevliga kollegor. För utan trevliga och justa kollegor, då blir även det mest fantastiska jobbet en riktig ökenbotten.
Hoppas dessa svar klargjorde en aning!
12 kommentarer:
När man ska välja var man ska läsa sin juristutbildning så är det inte bara viktigt att se till vilket universitet som har den bästa utbildningen utan även vilket universitet som har en undervisningsform som passar en själv. På Uppsala universitet läser man, som jag har förstått, terminskurser med en tenta, medan man på Stockholms universitet läser kurser som är mellan fyra och femton veckor långa och tenterar i slutet av varje kurs. Även hur mycket schemalagd undervisning man har varierar från universitet till universitet. Sådana faktorer kan ju också spela in då man väljer vilket universitet an ska säka till, så det är absolut en fördel om man försöker ta reda på så mycket som möjligt om de olika universiteten innan man bestämmer sig.
Juridikflickan: Helt korrekt! Hade inte kunnat säga det bättre själv.
Jag antar att "det är helt klart Uppsala universitet som har de bästa professorerna och den anrikaste och mest anseende utbildningen av dignitet och värde" inkluderades som en provokation mot dem som läst vid andra universitet?
Lund har tidigare vid ett flertal tillfällen utnämnts till bästa juristutbildning i Sverige (och hela universitetet rankas oftast före Uppsala internationellt) och det finns minst lika många, om inte fler, professorer med mycket bra anseende än i Uppsala (som väl i princip endast lever på minnet av Hägerström och Strömholm). Uppsala är äldst men är långt ifrån den "anrikaste och mest anseende utbildningen av dignitet och värde". Det tror jag att endast ett fåtal jurister skriver under på, och endast om de själva studerat där.
Lund, Uppsala och Stockholm är de traditionellt sett mest namnkunniga universiteten när det gäller juridik, i den ordningen. Titta exempelvis på presentationen av jurister på de stora byråerna. Nästan alla har studerat vid ett av dessa tre lärosäten.
Jag tror inte att valet av studieort påverkar ens möjligheter att få ("topp")jobb efter utbildningen nämnvärt utan att det snarare är studieresultaten (läs betygen) som spelar roll.
MVH
/Jur Kand fr Göteborgs universitet
Gtbgjurist: Förvisso är betygen avgörande, men i de flesta fall handlar det om att välja mellan sökande som samtliga har mycket bra meriter. Tror att många rekryterare instiktivt/omedvetet föredrar sökande från Sthlm, Lund och Uppsala än från de nyare orterna, särskilt i Stockholm. I Göteborg kan det t.o.m. vara så att Lundastudenter har ett försteg framför Gtbgditos eftersom de flesta i högre position troligen studerat där, åtminstone de som tog examen för mer än 10-15 år sedan. Man väljer det som man känner till.
Men visst, många från Uppsala, Lund och Sthlm har kassa betyg. AB rakt igenom från Umeå eller Örebro är naturligtvis att föredra framför B rakt igenom från Sthlm, även i Stockholm.
Förresten Lassbo: Hur kan du uttala dig så säkert om juristarbete i den offentliga sektorn? Har du överhuvudtaget någon erfarenhet därifrån?
Sten Sture: Två av mina närmaste vänner jobbar inom offentlig sektor och jag själv gjorde min praktik på NP.
Jag håller absolut med juridikflickan om att man måste se till många olika faktorer när man väljer var man vill läsa. Själv läser jag juristprogrammet i Örebro. Även här finns stora möjligheter till utlandsstudier och praktik både i Sverige och utomlands. Fördelen med att gå i Örebro är att det verkar vara mindre konkurrens och betygshets här än om man jämför med de traditionella lärosätena. Det är också mycket lättare att påverka och förändra sin utbildning med tanke på att den är ganska ny. Första årskullen tar examen nu i år, så det blir väl efter det som vi ser hur Örebrojuristerna tas emot på arbetsmarknaden. Det stora problemet för Örebro är dock att behålla bra lärare. De flesta lärare vi har haft kommer från Stockholm och de återvänder gärna dit när de får fasta tjänster där. Nu i uppstartsskedet finns det heller inte så många kurser att välja mellan på den avancerade nivån men kurserna utökas hela tiden och det som finns är ändå tillräckligt för min del. Till sist måste jag säga att jag ändå är nöjd med utbildningen och att det är lätt att trivas i Örebro som stad, vilket också är en viktig faktor när man ska välja studieort.
Lassbo: det är en enorm skillnad mellan att exempelvis sitta ting eller jobba som rättssakunnig på ett departement och att praktisera hos en np (vad fick du göra, kopiera och stämpla...?).
Jag har ett flertal nära vänner som jobbar på stora byråer i NY eller i Magic Circle, men jag skulle aldrig få för mig att att jag därför skulle kunna ge råd till framtida jurister om hur det är att arbeta där.
När det gäller arbetsbelastning så tror jag emellertid att det är bäst att ta juristers skryt/gnäll om hur mycket de jobbar med en nypa salt, särskilt om de jobbar på affärsrättsliga byråer, där depitering är något av en sport och de flesta är notoriska vinnarskallar som gärna vill framhålla att de debiterar mest.
debitering
Sten Sture: Min personliga erfarenhet är att i stort sett alla med en viss nivå på sina betyg som söker jobb på de stora byråerna kallas på intervju och att när det gäller att välja vem som skall anställas så går man mer på intrycket man fått av de sökande på intervjun än på vilken ort personen har studerat.
Örebrostudenten: Jag tycker absolut att du har en poäng i att man skall fundera på hur den studiesociala situationen ser ut på den ort man väljer. Här kan jag väl säga att Göteborg kanske inte är den optimala studentstaden för en nyinflyttad, man får helt enkelt jobba lite hårdare för att hitta studentlivet här...
/GBGjurist
GBGjurist:
Du delar min uppfattning om att det är det bäst meriterade som kommer långt i urvalsförfarandet. Min poäng är att de som idag är litet äldre på byråerna och därför kanske har mer tyngd i rekryteringsbesluten medvetet eller omedvetet lägger vikt vid mer studiesociala aspekter vid bedömningen av en kandidats sociala förmåga ("jaså, var du med i samma nation som jag", "ja visst var professor so-and-so en jobbig jävel", "ja, Lundasångarna är ett tydligt vårtecken"), delvis på grund av att de nya studieorterna utanför de tre traditionella inte fanns när de själva pluggade.
Jag skulle nog vilja påstå att det är precis lika olika inom offentlig sektor som det är mellan olika byråer. Jobbar själv inom statlig sektor och här går jag sällan hem i vettig tid. Så två vänner i offentlig sektor räcker nog inte för att prata för alla.
Skicka en kommentar