Människor som jag saknar

Idag gick jag hem tidigare från jobbet, ungefär strax efter fyra, eftersom jag inte var helt pigg. Jag kände mig frusen och misstänkte början till feber. Jag hade egentligen sett fram emot att gå och träna eftersom jag kommit igång sjukt bra med ett löpträningsprogram, intervallträning i sjudagarsschema som jag fått av min chef, men det var bara att inse faktum och gå hem och vila. Väl hemma blev jag kontaktad av min gamla Harryskollega Barchefen. Han och två andra gamla Harrysmedarbetare skulle mellanlanda på Stockholms central i tre timmar och tänkte sätta sig på O'Learys och dricka öl. Att inte passa på att träffa mina gamla grabbar var otänkbart, och jag såg då min chans att kunna tillfriskna med hjälp av whisky. Nu har jag druckit tre whisky och känner mig redan mycket bättre. Inatt ska jag ta till knepet att sova helt naken med raggsockor och toppluva. Då blir man frisk. Att träffa de gamla kollegorna från Falun är alltid väldigt nostalgiskt och det är svårt att inte tänka på gamla tider från förr, innan jag flyttade till Uppsala och slängdes in i juridikens värld.

Det är faktiskt ganska ofta jag tänker på människor som jag inte träffar så ofta. Jag tänker på att jag saknar dem och att det är synd att vi inte ses oftare. Om jag tänker efter så har jag den senaste månaden speciellt tänkt på följande människor, att jag saknar dem:

Amanda, Gabriel, Maria, Emil, Anna, Pontus, Caroline, Jocke, Niklas, Cilla, Anders, Tyra, Blomman och Birgit.


I morgon ska jag studsa upp ur sängen pigg och kry, en ny spännande dag väntar.