"Och du ska vara jurist?"

Jag har märkt att en vanlig missuppfattning om jurister är att vi kan allt. Allmänheten har en tendens att tro att vi besitter all världens faktakunskaper inom alla specialområden som finns och lite till. Detta stör mig något oerhört för så är självklart inte fallet. Jag vet inte hur många gånger jag fått kommentaren "Och du ska vara jurist?!", alternativt under utbildningen "Och du ska bli jurist!?" slängd i ansiktet på mig. Antingen har kommentaren levererats med glimten i ögat på ett humoristiskt sätt, eller rent spydigt.

Sådana kommentarer kan komma när som helst. Det kan handla om allt ifrån att jag frågat vad hundrasen heter till att jag erkännt att jag inte vet var någon liten skitstad i Frankrike egentligen ligger. Jag har även fått kommentaren slängd till mig när jag t.ex. ringt upp den jag är på väg till och sagt att jag inte kommer ihåg portkoden, eller när jag frågat hur man ska kunna veta hur länge en åker ska vara i träda, vad fisken är för sort eller vilka första psymtom som cancer egentligen visar om sjukdomen har gått väldigt långt och man inte vet om den. Det enda som verkar vara ursäktat från allmänhetens sida att man inte kan något om när man är jurist, det är detaljkunskaper inom sport, sportregler och sporthändelser, men inom alla andra områden förväntas vi märkligt nog kunna precis allt. Jag vet att det inte bara är jag bland jurister som irriterar mig på att vissa människor har lite för höga tankar om jurister, att vi ska ha en omänskligt hög allmänbildningsnivå och aldrig behöva fråga om något eller säga att vi inte vet.

Jag har aldrig någonsin påstått att jag är extremt överallmänbildad, för det är jag inte. Jag har däremot alltid haft väldigt lätt för att lära mig saker, läsa in saker och jag är snabbtänkt när det gäller att dra korrekta slutsatser och planera. När det gäller allmänbildning har jag normala kunskaper men har, liksom de flesta andra, spetskompetens och kan väldigt mycket om vissa få specialområden. För min del finns mina detaljkunskaper på områden som t.ex. gymnastik, kostlära, psykologi, dans, inkariket, kortspel, kaninavel, kaninhoppning, kakrecept, hästar, smink, hår, alkohol- och drinkkunskap, svensk grammatik och sen juridik förstås. För så är det. En jurist är utbildad i att arbeta med lagtext, d.v.s. tolkning och tillämpning av lagar och att kunna slå och hitta i lagarna. Vi kan argumentera för vår sak, skriva inlagor, promemorior och yttranden. Det är det vi har vigt en del av vårt liv åt och lärt oss, både i utbildningen och sen i yrkeslivet. En jurist har koll på lagar, förarbeten och domstolspraxis, mest inom det rättsområde som juristen i fråga är verksam inom. Det är det vi är bra på. Förvänta er inget annat.

Så snälla icke-jurister, kom inte till en jurist med orden "Och du ska vara jurist?!", om det inte handlar om något som har med juridik att göra.

Tack på förhand.


Så här såg min första lagbok ut efter lite mer än ett års studier. Nu för tiden äger jag inte ens en lagbok. De lagtexter jag behöver titta i slår jag upp på riksdagens SFS-samling på deras hemsida, eller i program som t.ex. Karnov. Vissa jurister vill ha en lagbok liggandes på sitt skrivbord för syns skull, men det tycker jag är fånigt.