Kleerup ur form i Nyhetsmorgon

Jag vet att jag kanske är sist i Sverige att kolla in när Kleerup är helt ur form i Nyhetsmorgon på TV4. När jag tittar på klippet är det faktiskt svårt att avgöra vad som är problemet. Är han drogad? Eller bakdrogad? Är han full? Eller bakfull? Är han bara trött efter en sömnlös natt? Eller flera sömnlösa nätter? Man kanske blir så där ur form efter att ha skapat musiken till en teateruppsättning av Aniara? Det kanske hör till? Vilket medel som sen behövdes för att inspireras till musikskapandet, det kanske är mindre relevant? Hans slödder och skeva kroppskontroll kan vara ett bevis på ett kreativt arbete som faktiskt är ordentligt utfört. Vi vet inte säkert och får väl inte heller veta. Det enda som kan konstateras är att det i alla fall inte är sömnpiller som Kleerup intagit den föregående natten.


Vad säger han? Det går att förstå och hänga med i vad han säger om man tittar på klippet flera gånger.

Kristallkronan är fixad

För ganska exakt tre år sedan köpte jag en svart kristallkrona. Denna kristallkrona har aldrig någonsin under dessa tre år varit uppsatt på riktigt. Den har alltid varit provisoriskt upphängd i kedjan. Men denna söndag var mamma, pappa och min bror på besök och pappa fixade då så att kristallkronan nu hänger som den ska. Han tog hjälp av en bit ståltråd och en liten gardinring i järn. Förutom att hänga upp kristallkrona så besökte familjen restaurang Underbar på Drottninggatan. Där hade vi familjeråd och diskuterade vissa av fastigheterna som mamma och pappa äger. "Hyra ut", "sälja" eller "båhålla" var de alternativ som var uppe på dagordningen. Som tur var så var alla eniga. Synd bara att lillayster inte var med på familjerådet. Hon var tyvärr frånvarande.


Eftersom kronan inte hänger över ett bord så måste den hänga ganska högt upp så att ingen slår huvudet i den. Detta leder till att ljusen tyvärr inte går att tända.

Kvinnans avancerade hjärna

Denna fantastiska ölreklam har jag fått i mailen två gånger nu. Vissa tolkar kanske flödesschemat som att kvinnor är mer komplicerade än män. Men jag skulle snarare säga att det hela visar att kvinnan har en betydligt mer avancerad och mer välutvecklad hjärna än vad män har. Män tänker bara enkelt och enspårigt eftersom de inte har förmåga att tänka på annat sätt.

Blue Hamam

Konferensresan gick till Hälsans ö. Det är en ö som enast övre medelklass har råd att bo på. Med andra ord kan man säga att det var Lidingö som vi besökte. Hotellet hette Blue Hamam och där finns ett turkiskt bad som är fint. Alla fick blå morgonrockar med huva samt blå badtofflor, och därmed såg vi ut som en blå armé av Klu Klux Klan. Jag badade jacuzzi både utomhus och inomhus, satt i vanlig bastu och ångbastu. Dessutom hade vi vinprovning, åt middag och avverkade några timmars konferens. En svit var också bokad, och vem som skulle bo i sviten, det lottades ut under båtfärden till ön. Som tur var så var det inte jag som vann, för att bjuda in till efterfest i sviten var relativt påkallat, för att inte säga förväntat. Jag som blir trött så snabbt och som även har körtelfeber behövde verkligen sova. Men jag höll mig ändå vaken till 02.00 när dansgolvet stängde för att få se hur den där sviten såg ut. Som tur var hade jag förstånd nog att ta det lugnt med alkoholen både då och under hela vistelsen.

Konferens med jobbet

I morgon vid lunch bär det av på konferens med jobbet. Vi ska till ett hotell där det finns ett SPA. Att slå mig ner och relaxa i en bubbelpool vore fantastiskt, det skulle göra gott för min körtelfeber tror jag. Det känns som det i alla fall. Att ta på mig en bikini inför arbetskollegorna känns dock mindre bra. Speciellt efter sju veckors sjukdom då jag knappast tränat något alls, utan snarare hållit mig så stilla som möjligt. Jag gissar att jag gått upp ca fyra kilo medan jag varit sjuk och inte tränat. På konferensen ska alla nyanställda framträda med en show. Det är tradition tydligen. Jag har bidragit till showen genom att göra en text till Anna Books låt "ABC". Min låt har jag döpt till "Annex A-Ö". Synd bara att jag fortfarande är så hes att jag inte kan sjunga. Jag kommer knappast kunna bidra med en stark sång. Det enda jag kan bjuda på ur halsen är ett starkt virus.



UPDATE: Jag har visst bara gått upp ett kilo medan jag varit sjuk. Det kunde konstateras när jag ställde mig på vågen i morse. Men det känns som fyra kilo ungefär.

En kväll i Västerås om sociala medier

Igår efter jobbet satte jag mig på tåget mot Västerås. Jag skulle till Affärs- och idéhuset för att föreläsa om hur man lyckas på internet. Det var föreningen Winnet Västmanland som bjudit in mig. Jag stod på scen och pratade i två och en halv timme, uppdelat på tre olika pass. Under det första passet berättade jag om hur jag gick till väga för att driva min blogg som näringsverksamhet, alltså skapa trafik och skaffa intäkter. Del två handlade om vad företag kan göra för att lyckas med sociala medier och marknasföring på internet. Det sista passet var lite övergripande juridik, alltså vilka lagar och regler som gäller på internet.

Detta var första gången på väldigt länge som jag föreläste om del ett och två av föredraget. Sådana seminarier höll jag ganska mycket under 2006-2007. Att åter igen stå och berätta om hur jag byggde upp min blogg till en av Sveriges största, det var ren nostalgi för min del. Jag blev även förvånad över mig själv att jag sa saker som satt i ryggmärgen. Juridiken kring sociala medier har jag pratat om i flera olika sammanhang den senaste tiden, så det hade jag ganska färskt.

I alla fall så var det riktigt roligt att få se och träffa så många företagsamma kvinnor som är medlemmar i Winnet. En del killar hade också hittat till seminariet eftersom Winnet hade ansträngt sig med marknadsföringen och annonserat inför denna kväll. Totalt var det 80 personer som kom och lyssnade på mig. Det är jag väldigt glad över. Som vanligt glömde jag att fotografera under kvällen, så tyvärr kan jag inte bjuda på någon bild från Västerås. Men jag kan i alla fall bjuda på ett bloggcitat från Lena Nordin-Andersson som skrivit ett tänkvärt inlägg om kvällen.

"Hur kommer det sig att en del väljer att vara dem som hoppar på tåget direkt i farten, en del måste boka platsbiljett och verkligen försäkra sig om att det är rätt perrong, rätt vagn och rätt sittplats, medan en del ytterligare blir kvar på perrongen. Det fascinerar mig att den här unga tjejen, mitt uppe i juridikstudier, blond och späd, från en vanlig stad i vanliga Sverige, hade så mycket lust, nyfikenhet och entreprenörsådra att hon blev en av våra första och största bloggerskor - och faktiskt levde på det."

En tråd om HIV

Det kom in en kommentar i min blogg idag som innehöll en länk som gick till den här sidan. Jag har läst på sidan och känner mig väldigt illa till mods. Länken går till en tråd i forumet Moderskeppet och tråden handlar om att samhällsmakten med flit, av olika orsaker, vill hålla nere statistiken vad gäller antal HIV-smittade i landet. Därför uppmuntras knappast vanligt folk till att gå och HIV-testa sig, det hör inte till rutinkontrollerna och läkarna drar sig även för att göra HIV-test på patienter utan vidare orsak. Är detta verkligen sant? Det vore förskräckligt om det vore så.

Jag kan förstå att det skulle bli väldigt dyrt för landstinget om de tvingades bekosta bromsmediciner för ca 5% av befolkningen istället för dagens ca 5000 smittade. Jag kan också förstå att det skulle innebära mycket merarbete för en läkare om det kom in den ena patienten efter den andra som visar sig vara HIV-postitiv. Detta eftersom viruset går under smittskyddslagen och alla partners då måste testas som denna person har varit med, varav minst en antagligen är den HIV-positiva som bar på smittan, som i sin tur måste ha smittats av någon, som i sin tur har smittats av någon osv. För varje ny HIV-positiv som upptäcks kanske det går att spåra 10-15 andra personer som också är smittade och som nu är i livet. Jag förstår att det skulle bli dyrt med alla mediciner om det verkligen fanns ett stort mörkertal som inte vet om att de har HIV. Tänk även vilka resurser det skulle ta att spåra och behandla alla dessa smittade. Det hela framstår som mer otäckt ju mer jag tänker på det.

Eftersom HIV bryter ner immunförsvaret och förr eller senare innebär att personen i fråga drabbas av dödliga sjukdomar som t.ex. cancer, så är det bättre för statistiken och ekonomin att si och så många svenskar "dör i cancer", när de i själva verket var HIV-smittade utan att veta om det. Att läsa tråden på Moderskeppet var verkligen skrämmande läsning, men jag hoppas för guds skull att det inte är sant.

Besök av en människa

Denna lördagseftermiddag kom min vän Skatterättsjuristen på besök. Hon har redan haft körtelfeber förut, kan då inte få det igen och behöver därmed inte vara rädd för att bli smittad. Eftersom jag levt isolerad hela veckan var det mycket roligt att få se en annan människa. Skatterättsjuristen hade med sig en stor, fin blombukett som nu pryder mitt soffbord. Vi drack te, åt pepparkakor och tog ner min guldiga tyllkjol från vinden eftersom Skatterättsjuristen ska låna den. Jag har nästan fått tillbaka mitt luktsinne från förkylningen, men kan tyvärr inte alls känna doften från blommor ännu.


Fina blommor från en vän. I den vita soffan spenderar jag mina dagar. Jag ligger ner i soffan med den grå filten över mig. Kudden med ansiktet lägger jag på magen eller i knät och på kudden ställer jag datorn så att jag kan ligga ner och surfa.

Namnförslag åt Kristdemokraterna

Jag har följt diksussionen huruvida Kristdemokraterna bör byta namn på sitt parti. Jag tycker aboslut att detta parti bör byta namn. Att över huvud taget ha ett ord som "Krist", eller något annat som associerar till gud eller kyrklig verksamhet i namnet, det skämmer garanterat bort väljare. Jag tycker själv att Kristdemokraterna är ett vettigt och bra parti, men att vissa av deras engagerade politiker har kristen bakgrund från frikyrkor etc, det skrämmer mig en aning.

Självklart är inte en frikyrka eller kristen verksamhet samma sak som en galen sekt. Men gränsen mellen frikyrklig verksamhet och galen sekt är för mig, som är väldigt oinsatt i kyrklig verksamhet, i princip obefintlig. Det är samma lika. Gud som gud. Samfund som samfund. Väljarna måste garanteras att de röstar på ett politiskt parti, inte en religiös församling som börjar varje möte med en bönestund och därefter har väckelsemöte. Därför bör namnet Kristdemokraterna bytas ut till något mer neutralt. Precis som Bondeförbundet gjorde när det bytte namn till Centerpartiet. Att ha kvar ett namn som antyder att partiet i fråga främst är till för bönder på landet, det hade knappast gynnat Centerpartiet eftersom namnet rutar in viss en grupp människor, i detta fall bönder. På samma sätt gynnar inte Kritdemokraternas namn deras parti, eftersom det rutar in en viss kristen verksamhet.

Varumärket "Verklighetens folk" som Kristdemokraterna använde sig av under valkampanjen, det är inte heller bra. Verklighetens folk associerar jag till några slags grottmänniskor som bor ute i skogen och lever på rötter, bark och blad. Där har vi verklighetens folk. Jag föreslår följande nya namn, istället för Kristdemokraterna: Välfärdsdemokraterna, Trygghetspartiet, Omsorgsdemokraterna, Verklighetsdemokraterna, Socialmoderata partiet (som antagligen inte godkänns av PRV) och sen det alternativ jag föredrar mest: Livsdemokraterna.

Jag och Göran Hägglund i Geislerska parken i Falun år 2006. Hoppas Hägglund fattar att partiet antagligen kommer åka ut ur riksdagen om de inte distanserar sig från kristus. Kyrklig verksamhet och sånt kan de väl hålla på med på fritiden.

Termometermätningar

Igår steg min kroppsvärme enormt. Varenda kroppsdel började hetta på samma sätt som ryggen ibland har gjort, istället för att bara vara varma och heta. Jag började då googla på hur hög kroppstemperatur man ska ha för att behöva åka in på akuten. Jag misstänkte nämligen att jag säkert hade långt över 40 graders kroppsvärme, mot det normala ca 37. Jag tog mig ut till Apoteket och införskaffade en febertermometer. Döm om min förvåning när termometern endast visade 37,7 grader. I armhålan var temperaturen endast 35 grader, vilket man i och för sig inte ska lita på eftersom det är svårt att mäta i armhålan. Det var 37,7 som gällde. Jag tyckte då att det var väldigt konstigt att jag själv upplevde det som att min temp var skyhög, när det i själva verket inte var så. Jag ringde sjukvårdsupplysningen. Kvinnan jag fick prata med förklarade då att jag säkert inte har 37 grader som grundtemperatur. Jag kan lika gärna ha t.ex. 36 grader, varför då 37,7, som är nästan två hela grader över mitt normala, är väldigt mycket. Man ska gå på hur det känns istället för att mäta gradtal. Om kroppen känns varm och febrig så är det så.

Det är egentligen inget mer fel på mig nu förutom att min kroppsvärme fortfarande är för hög. Det känns väldigt obehagligt. Hostan är i princip borta och den spray jag fick av läkaren har öppnat upp hyfsat bra i lungorna och i näsan. Jag har varken inflammerade ögon eller yrsel längre. Idag mätte min temperatur 37,5 grader. Jag har alltså förbättrat mig två tiondelar sen igår.

I vattnet med chokladkorven

Det är så otroligt rastlöst att ligga hemma med denna enorma kroppsvärme, svettningarna och mattheten. Jag blir uttråkad av att göra ingenting, men är för trött i kroppen för att orka göra något. Idag har jag bläddrat lite i gamla bildarkiv. Jag hittade den fina bildserien från sommaren 2006 när jag badade med en chokladkorv som jag vunnit på fäbodvandringen i Älvdalen.

När jag paddlat klart på chokladkorven gick jag in i bastun. När jag kom ut igen hade korven blåst ner i sjön och flutit ut.







När jag lade ut denna bildserie 2006 var min blogg kanske fem gånger så stor som idag. Fem gånger fler besökare alltså. Jag minns att jag då fick flera kommentarer och mail som gick ut på att tala om för mig att jag var tjock. Det stod att jag var "en liten knubbis", att jag inte ska tro att jag är snygg eftersom jag är "ganska kurvig, på gränsen till fet" och att jag "knappast har en modellkropp". Men varför skulle jag ha en modellkropp? Eller vara spinkig och mager? Jag är faktiskt jurist, inte fotomodell. Eller måste man vara modell för att vara med på bild? Jag är faktiskt smal på dessa bilder, om man jämför med idag.

Körtelfeber

Idag har jag äntligen fått provsvar från läkaren. Jag har ingen bakterieinfektion, mina blodvärden är helt fläckfria, levervärderna är okej och sköldkörtelvärdena är som de ska. Det jag antagligen har drabbats av, som nu är i slutfasen, är barn- och ungdomssjukdomen körtelfeber. Det är en virussjukdom som botas av sig själv, men det tar lång tid. Symtomen för körtelfeber stämmer precis in på mitt sjukdomsförlopp. Först influensaliknande symtom i två veckor med halsont, feber, förkylning och allt. Därefter 3-4 veckor med något som känns som lätt feber, svettningar och trötthet. Tröttheten kan sitta kvar upp emot ett år efteråt. Antagligen hade mina levervärden varit sämre om det inte var för att sjukdomen är i slutfasen. Det roliga är även att en bloggläsare åter igen knäckte diagnosen före läkarna. Det fantastiskt vilka läsare jag har! Tyvärr går det långsammare att bli frisk om man har körtelfeber som vuxen i jämförelse med när man är barn. Men jag hoppas verkligen att denna sjätte vecka ska vara den sista.

Som tur är så får man denna sjukdom endast en gång i livet, om inte immunförsvaret sänks drastiskt. Kroppen bildar antokroppar precis som vid vattkoppor. Körtelfeber smittar via saliv och upprepad kroppskontakt, som t.ex. handskakningar. Jag misstänker att jag fick detta virus när jag den första månaden på mitt nya jobb hälsade på sammanlagt ca 200 nya människor, både på jobbet och privat på olika mingel. Tidsperspektivet stämmer med tanke på att inkubationstiden är 4-6 veckor. Tyvärr kommer jag inte få träna på fyra veckor efter att jag blivit frisk. Mjälten kan tydligen ta skada då.

Lina Hellqvist har checkat in

En av tjejerna som jag lärde känna när jag spelade in dejtingshowen Dagens Man, det är Lina Hellqvist som också har en blogg. Igår checkade Lina in på Paradise Hotel. Hon orsakde rubriker innan programmet ens har sänts och har idag blivit totalt nedringd av media. Ikväll kl 19.30 på TV6 ska jag titta när Lina går på gruppdejt med alla killar samtidigt och därefter får besked om hon får stanna eller inte. Jag hoppas verkligen att Lina får vara kvar. Hon är en sjukt rolig människa som får upp stämningen rejält med sin glädje och alla tokigheter som händer runt henne. Visst är hon en de mest högljudda människor jag någonsin träffat, men även en av dem med störst hjärta och en enorm omtänksamhet. Dessutom är hon väldigt duktig på keramik. Jag har två jättefina koppar hemma som Lina både har designat och tillverkat själv. Heja Lina!

Något är verkligen fel

Idag har jag spenderat tid hos läkaren som har tagit rör efter rör med blod från mig. Jag får svar på proverna om 1-2 dagar. Jag känner i hela kroppen att någonting verkligen är fel. Den enorma kroppsvärme jag har är ingen vanlig feber med muskelvärk m.m. Det här är enbart hög kroppstemperatur. Igår var det mest pannan, nacken, magen och låren som var varma som element. Idag har det varit nacken, hela benen, fötterna och magen. Jag har varit så varm om fötterna att var jag än har gått så har det blivit svettfläckar av mina strumpor på golvet. Precis som Stig-Helmer i Sällskapsresan. Hostar gör jag fortfarande, men lunginflammation verkar vara uteslutet. Det läkaren nu på förhand tror kan vara felet med mig är följande.

1) Kraftig virusinfektion som inte vill ge sig.

2) Bakterieinfektion som blivit behandlad med fel antibiotika, d.v.s. att jag egentligen skulle ha haft något annat än Kåvepenin.

3) Fel på blodvärderna.

4) Obalans vad gäller sköldkörteln.

5) Mögelpartiklar eller något slags damm nere i lungorna.

Kvartersakuten nästa

Om tolv timmar öppnar Kvartersakuten som ligger runt hörnet från min gata. Jag räknar ner timmarna, för när de öppnar ska jag vara på plats för undersökning. Jag har fortfarande något som liknar feber och det har blivit värre de två senaste dagarna. Min kropp är så varm att man skulle kunna steka ett ägg på min rygg, men jag har varken muskelkramper eller är helt väck, så som man brukar vara när man har hög feber. Jag har nog endast lättare feber, om det nu är feber? Det känns ganska otäckt att det har gått fem hela veckor nu och jag är fortfarande inte frisk. Jag förbereder mig mentalt för många provtagningar under morgondagen. De får göra vad sjutton de vill, bara jag blir frisk.

Life is evil

Denna femte vecka av sjuka kände jag mig hyfsat pigg tisdag till torsdag. Mattheten och segheten som hela tiden känts som mycket svag feber var nästan borta. Det enda jobbiga var att jag fortfarande hostade väldigt mycket på kvällarna. Det kändes som att hostmedicinen Quilla inte hjälpte ett dugg så jag bytte ut den mot Theracough vilket gjorde att jag faktiskt ganska omgående kände mig piggare. Theracough är dock bland det äckligaste jag svalt i medicinväg. När den värsta slemhostan gått tillbaka fick jag märkligt nog rethosta istället. Jag har de senaste dagarna därför tagit Noskapin som är tabletter mot rethosta. Dessa hjälper ganska bra, men hostan är inte helt borta ännu.

I onsdags kväll kände jag mig hyfsat pigg och var på bio med Skärgårdsekonomen. På torsdag kväll började dock mattheten och det som känns som svag feber att komma tillbaka. På fredag morgon var jag helt tillbaka i svaghetsdimman igen, men fullföljde dagen även då jag kände mig riktigt svag och matt på morgonen. Det blev dock bättre mot kvällen. I morse var jag lika risig som igår och har tillbringat denna lördag liggandes under en filt i soffan. Min kropp är väldigt varm även fast det inte direkt känns som att jag har feber. Ingen hög feber i alla fall. Jag måste nog gå till läkaren igen på måndag. Det verkar inte normalt att mitt immunförsvar inte kan ta kål på en infektion på fem veckor.

Från trist nörd till dollarmiljardär

Igår satt jag i Sveriges största biosalong och såg en förhandsvisning av filmen ”The Social Network”. Denna film ligger just nu etta på biotoppen i USA och har premiär i Sverige nästa fredag. Filmen handlar om Mark Zuckerberg, hur han som ung student på Harvard knackade ihop grunden till den första versionen av Facebook, hur siten växte och blev ett världsomfattande socialt nätverk och även ett upphovsrättligt mål i rätten. Trots att denna film har hypats till skyarna och fått väldigt bra kritik, så hade jag bara måttliga förväntningar på filmen. Jag hade tänkt mig att det är svårt att göra en sevärd spelfilm om något som skulle passa bättre att visas som en dokumentär. Men jag blev positivt överraskad.

Storyn är bra. Tempot i filmen är även det mycket bra, man blir aldrig uttråkad som tittare och vissa av scenerna är faktiskt riktigt bra gjorda. Som när Harvards roddlag tävlar till tonerna av en modern version av ”I Bergakungens sal”. Jusitn Timberlake spelar rollen som Napsters grundare och han gör rollen hur bra som helst. Den knarkande partykillen som grundade Napster sökte nämligen upp Zuckerberg och hjälpte honom att göra siten mer kommersiell och gick sen även in som delägare i bolaget. Det var även Napsters grundare som rådde Zuckerberg att ta bort ordet ”The” framför ”Facebook”. Sammanfattningsvis måste jag säga att denna film nog kommer bli en sådan film som alla bara måste ha sett, bara för att man ska uppleva och veta hur det gick till när en kille född 1984, bygger upp denna enorma världssuccé och blir världens yngste dollarmiljardär.

Jag tror för övrigt att alla som använder Facebook regelbundet, någon gång måste har konstaterat att de människor som inte är med i detta nätverk lätt hamnar utanför den digitala gemenskapen. Att inte ha Facebook år 2010, det är ungefär samma sak som att leva på 80-talet och inte ha en telefon.


Justin Timberlake som Napsters grundare Sean Parker och Jesse Eisenberg som Mark Zuckerberg.


Sean Parker i färd med att beställa in lysgula cocktails till Mark och hans lilla gäng på sammanlagt tre personer.

Ångad kronärtskocka

Ikväll har jag haft en gammal kollega från Harrys på middag. En tjej som jag umgicks mycket med i Falun när vi båda arbetade som bartenders och servitriser på Harrys. Hon bor också i Stockholm nu men det är tyvärr inte ofta vi hinner ses. Jag lagade lax med cous-cous till huvudrätt. Till förrätt ångade jag kronärtskocka som vi åt med vitlökssmör. Det var en kille som arbetade på Linklaters som jag dejtade när jag var 24 år gammal som lärde mig att ångkoka kronärtskocka och hur man äter dem. För er som inte vet så kan jag berätta att man drar av blad efter blad underifrån, doppar det i smöret och biter av den mjuda delen på bladet. Alltså den del som sitter närmast roten på kronärtskockan. När alla blad är bortryckta skalar man bort allt hår på den platta som då finns kvar. Under håret brer man vitlökssmör på plattan och äter allt utom den lilla stumpen som utgör stjälken.

Kronärtskocka i kastrull.


Smör och vitlök i skål. Detta ska bli vitlökssmör.

Kronärtskocka och vitlökssmör på tallrik.

Nya lurviga ben

Idag har premiärgått i mina nya moonboots som är väldigt håriga. Det är himla sköna skor jag har skaffat mig, som jag dessutom kan studsa fram i ganska snabbt. Jag har numera dubblat min hastighet nere i tunnelbanan, när jag går sträckorna från perrong till perrong. Apropå tunnelbana så pratade jag med en kille idag på tunnelbanan. Han kände igen mig från bloggen. Efter ett tag förstod jag att han trodde att jag var Isabella Löwengrip. Till det lustiga hör att killen i fråga arbetar på det webbhotell som hostade den blogg som det står om i tidningarna idag. En blogg där någon idiot kontinuerligt har gjort upphovsrättsintrång och stal blogginlägg och bilder från Blondinbella och låtsades att det var hennes riktiga blogg.


Moonboots från Din Sko, femhundra spänn. Jag har köpt extra sulor också som är varma, så jag ska kunna ha dessa skor när den extremkalla vintern kommer.

Ett eget litet apotek

Denna vecka har jag utökat mitt apotek. Nu är det sex olika preparat som jag behandlar mig med i hopp om att bli helt frisk. Förutom Probiotika, Multivitaminer och Breocca så har jag införskaffat hostmedicin i form av Quilla, Kan Jang och anti-inflammatorisk salva för ögonen som jag lägger under ögonlocken. Min yrsel från gårdagen har försvunnit men jag är fortfarande lite tung i huvudet. Nytt för idag är att jag luktar som ett helt kärnkraftsverk ur munnen. Det är en vidrig stank som kommer ur min hals. Jag funderar och svär över varför näsan är placerad så nära munnen? Det var väl onödigt. Hur tänkte han egentligen?

Hostmedicin, Kan Jang och Noviform. Hittills tycker jag att jag bara hostar mer av hostmedicinen. Det kanske är medicin för hosta som jag köpt? Istället för mot hosta.

Yrsel hela dagen

I morse kändes mitt huvud tungt som bly. Jag hade en riktigt kraftig betongkeps runt huvudet. Det kändes ungefär som att jag druckit en liter Whisky helt själv, fast det har jag såklart inte gjort. Jag har inte druckit någon alkohol alls den senaste tiden. Var denna betongkeps kom ifrån har jag ingen aning om, men jag fick ganska snart yrsel och vinglade fram var jag än gick. Denna yrsel har jag dragits med hela dagen. Det snurrar både när jag går, står och sitter. Eftersom öron, näsa och hals sitter ihop, och balnsen sitter i öronen, så är väl detta något slags grädde på moset efter den kraftiga halsinfektionen och förkylningen. Var min ögoninflammation kommer ifrån förstår jag dock inte. Medan jag hade ont i halsen hade jag ögoninflammation två gånger, en gång på vardera ögat. Sen blev det bra, men i förrgår kom inflammationen i ögonen tillbaka igen. Nu på båda ögonen samtidigt. Jag har köpt anti-inflammatorisk ögonsalva på Apoteket som jag förde in i ögonen igår kväll och i morse, men har knappast märkt någon skillnad ännu.

Mina ögon är helt röda och inflammerade, yrseln tvingar ner mig i liggande ställning på soffan, den kraxande hesheten sitter kvar i stämbanden och jag hostar fortfarande ganska mycket. Detta är fjärde veckan jag är sjuk. Det är synd om mig nu.

Don't drug and drive

Detta videoklipp har jag skrattat åt idag, när jag fick det på länk. Men jag hade faktiskt sett det förut också. Den gröna Absinth-häxan är oslagbar. Kom nu ihåg att man inte ska droga under bilkörning. Och inte annars heller för den delen.

Releasefest för Kändisjakten

Ikväll har jag varit på releasefest för boken "Kändisjakten" som är skriven av Malin Lundblad. Det är en analyserande bok kring vad kändisskap är och innebär och varför människor över lag är så intresserade av kändisar. Boken är till viss del baserad på författarinnans arbete i Los Angeles där hon bodde i sju år och arbetade som kändisreporter. Jag är väldigt glad för Malins skull att denna bok nu är ute till försäljning, för jag vet vad mycket hon har arbetat och slitit med denna bok. Jag minns när jag träffade Malin Lundblad för första gången. Det var för ganska exakt två år sedan på en tjejmiddag på Rose i regi av Rebecca Simonsson. Jag minns att jag fick intrycket av att hon var skärpt, smart och seriös, en tjej som kan lägga i högsta växeln när det krävs. Sedan dess har jag träffat Malin, som bloggar på Improveme.se, på väldigt många olika tillställningar. Det ena eventet efter det andra där det bjudits på gratisdrinkar och goodiebags. Därför kändes det nu extra kul att ikväll få vara med på hennes eget event, när hon nu själv har ett releaseparty och fixat både välfylld goodebag och fina cocktails på Story Hotel.

En glad och stolt journalist, som nu också kan kalla sig författarinna. Malin Lundblad fick en massa blommor och hälsade glatt på alla innanför entrén.

Kändisjakten har en egen hemsida. En representant från bokförlaget Mormor berättade att boken hittills sålt så bra att de beslutat redan efter första dagen att göra ett tilltryck. Det är fantastiskt. Boken går att köpa här för 179 kr och den kommer snart ta slut.

Eftersom jag varit sjuk så har jag i princip inte träffat några andra människor än mina kollegor den senaste tiden. Detta var första gången på fyra veckor som jag gick på något. Min vän Förskolläraren följde med. Jag hittade även Fredrika i entrén.

I morgon fredag ska jag titta på Förkväll på TV4, för då är Malin gäst i studion och berättar om boken. Hon var även med i Nyhetsmorgon för några dagar sedan. Klippet går att se här.

På Story Hotel var det många som hade samlats för att gratulera Malin och fira boksläppet. Ett tag var det riktigt trångt i lokalen.

Kändisreportern och journalisten Daniel Nyhlén intervjuade både Malin och en representant från bokförlaget.

En kur dunderhonung

Jag har nu jobbat den första dagen på min fjärde vecka som sjuk, vilket känns för jävligt, att det aldrig tar slut. Jag var jätterädd att jag skulle vakna i morse med relativt hög feber igen, precis som jag gjorde på söndagsmorgonen, men som tur var så hade jag endast lite ont i halsen och kände mig allmänt hängig. Så jag gick till jobbet med något matt och trött kropp, men efter tvåtiden hade jag kvicknat till ganska bra. I fredags insåg jag att min kropp kanske behöver en rejäl vitaminboost som hjälp på vägen till att bli frisk. Jag gick då till en hälsokostbutik, förklarade läget och blev rekommenderad både vitaminer och probiotika. Probiotikan hjälper till att bygga upp bakteriakulturen i magen eftersom den bryts efter en antibiotikabehandling vilket gör att man kan bli trött och slö.

Brobiotika, Multikvinna och Berocca. Tabletterna som heter Multikvinna innehåller bl.a. vitamin A-E, jod, järn, kalcium, koppar, krom, magnesium och mangan, zelen och zink. Berocca är vitaminer som brustablett, jag fick dem av en snäll arbetskollega.

Vilohelg i Finspång

Hela veckan har jag känt mig svag och trött i kroppen efter min fruktansvärda sjuka med behandling i form av antibiotika. I fredags kände jag mig dock lite piggare även om hosattackerna på nätterna var vidriga. Efter jobbet i fredags tog jag R.G:s bil och åkte till hans gård i Finspång för en vilohelg, utan varken aktiviteter eller måsten på schemat. Jag har bara ätit mat, läst tidningar och tittat på TV. Den värsta hostan började ge med sig en aning under helgen, vilket jag blev väldigt glad över. Men den glädjen varade inte speciellt länge. I morse vaknade jag med halsont och feber. Helt sanslöst, vad är det som händer? Det är den tredje omtagningen vad gäller feber. Halsontet försvann efter några timmar då tre koppar te, coca cola och mängder av halstbletter intagits, men nu när jag är hemma igen har jag fortfarande lite feber och är helt matt i kroppen. Nu ska jag försöka sova bort denna feber och hoppas på att jag kan gå till jobbet i morgon, istället för att åter igen gå till läkaren på vårdcentralen.

Min lyckokaka

"The best times of your life have not yet been lived". Jag får hoppas på att det stämmer. Skulle min bästa tid redan ha varit vore det inte så roligt, att veta att det inte blir bättre än så här.