Gott Nytt MMXI

Jag firar in det nya året i en svart nyårsblåsa med volanger och ena axeln bar.

Nyårspynt

Idag på lunchen fixade jag de sista prylarna till min nyårsoutfit. Alla accessoarer hade jag tänkt skulle blinga i strass. Min klänning kommer vara svart och full av små vollanger, med ena axeln bar. Till det svarta, tunna strumpbyxor.

På Bianco hittade jag ett par ljusblå skor med strass på tån. De långa, snirkliga örhängerna, hårspännena och armbandet är från Glitter. De svarta balhandskarna hade jag sen förut.

Nyårsförhandling

Jag tror aldrig det har varit så svårt att komma till ett beslut vad gäller nyårsfirande som i år. Visserligen har nyårsplaneringen alltid varit ångestladdad och problematisk, men i år var det extra svårt. Anledningen till detta är att jag visste att jag absolut inte vill gå på parmiddag som ensam singel. Alla mina kompisar ska ha parmiddag. Eller rättare sagt, mina närmaste vänner är fördelade på tre olika parmiddagar och jag vill helst inte vara med på någon utav de middagarna. Inte för att jag inte vill umgås med mina vänner som är världens bästa och de trevligaste tänkbara. Men att vara typ trettonde hjulet under vagnen på nyår, det är inte skoj. Jag försökte därför styra upp en ”parfri middag” hemma hos mig med två andra tjejkompisar som också är singlar. Problemet var dock att vi inte hade en enda manlig singelgäst som kunde eller ville komma. Att tre singeltjejer ska sitta ensamma och skåla tillsammans med varandra, det lät bara så tragiskt. Alternativet parfri middag fick därmed strykas.

Jag försökte därefter förgäves att få med mig dessa två singeltjejer till något uteställe och betala för en nyårsmiddag. Fredrika ska ha t.ex. ha fest på Hamburger Börs och en bekant ska ha privat fest på Hotellet och jag var inbjuden till båda festerna. Mina singeltjejer var dock mindre intresserade av detta. De ville varken gå till Hamburger Börs eller Hotellet. Den ena tjejen ville inte gå ut över huvud taget, för henne gjorde det ingenting om hon hamnade på en parmiddag i brist på annat. Den andra tjejen ville absolut inte gå på parmiddag, men ville inte heller gå till något av de ställen som jag var inbjuden till. Hon ville gå till Sturecompagniet, V eller någon annan brattig stureplansklubb. Det ville inte jag. För jag vet att risken att behöva umgås med 25-åriga brats då är allt för överhängande.

Resultatet för min del blev att jag tvingades välja mellan att gå själv till antingen Hamburger Börs eller Hotellet. Min vän Lina som var med i Dagens Man var redan anmäld till festen på Hotellet så jag valde att haka på henne till den festen. Jag ska alltså fira nyår på Hotellet och det ska bli riktigt roligt, hoppas jag. Det blir champagne till fördrink, trerätters middag med bordsplacering, dansgolv efter middagen och skål vid tolvslaget. Jag ser verkligen fram emot i morgon. Det ska bli den bästa nyår jag någonsin har upplevt. Det har jag bestämt och tänker eftersträva.

En långtråkigt besök på Änglagård

Jag har varit på bio och sett den tredje filmen om Änglagård. Filmen är betydligt sämre än det första mästerverket till film och betydligt mindre händelserik än den andra. Faktum är att denna film knappt har någon handling alls. Det hela bygger på att Fannys dotter vill åka till Änglagård för att ta reda på vem som egentligen är hennes morfar. Så mycket mer händer det faktiskt inte. Första halvan av filmen höll jag dessutom på att bli tokig av allt förbannat hälsande. Jag vet inte hur många gånger som de tre huvudpersonerna sträckte fram sina händer och hälsade på gamla och nya bybor. Det var grymt störande att behöva sitta och titta på alla dessa hälsningar som tog upp ganska mycket speltid. En väldigt seg film, måste jag säga. Det enda positiva med denna film var att åter igen få höra den välkända och fina Änglagårdsmusiken samtidigt som en bil susar fram över grusvägen. Att få se tillbakablickar i form av material från tidigare filmer som inte tidigare visats, det var också fascinerande. Speciellt vad gäller klipp på den avlidna Viveka Seldahl. Men detta räcker tyvärr inte för att filmen ska få mer betyg av mig än en tvåa av fem.

En av väldigt många hälsningar. Fanny hälsar, Zack hälsar. Fannys dotter presenterar sig. Därefter konstateras att de inte besökt byn på 15 år. Fanny rättar och säger att det är 16 år.

Grönkålsmiddag hos Mormor

Annandagen spenderades på mormors gård som heter Valfridsborg och ligger i Aspeboda utanför Falun. Där åt vi annandagsmiddag i form av grönkålssoppa med ägghalvor. Det var nästan hela släkten på mammas sida som var med. När klockan blev fyra gick vissa av oss till kyrkan för att gå på julgudstjänst. De som inte ville följa med till kyrkan åkte hem. I kyrkan sjöngs det julpsalmer och julsånger. Gudstjänstens tema var "martyrer" och jag fick lära mig att agnarna ska skiljas från vetet och att agnarna ska brinna i helvetet. Jag hade missat det där med dricks. Eller kollekt som det heter i kyrkan. Två kronor kunde jag dock gräva fram ur handväskan och bidraga med, eftersom de varken tog emot visakort eller rikskuponger i kyrkan. Vilken tur att jag redan har betalat över 4000 kr i kyrkoavgift detta år, annars hade jag haft dåligt samvete idag. Och vilken tur att både mamma och mormor kunde ge betydligt mer i dricks.

Grönkålssoppa med ägghalvor. Detta var fantastiskt gott. Som spenatsoppa fast godare. Till förrätt intogs skinksmörgås och snaps. Men jag fick lax istället för skinka.

Till dessert serverades ostkaka med jordgubbar och grädde. Drycken i glaset är madeira.


Till kaffet serverades fyra olika sorters kakor och julgodis.

Radiokaka. Detta klassiska bakverk blev populärt på 1920-talet då radion blev vanlig i de svenska hemmen. Kakans kunde ätas utan att det knaprade eller knastrade, vilket var en klar fördel då man lyssnade på radio med hörlurar och ljudsvaga kristallmottagare. Chokladsmet, mariekex och kokosfett är kakan gjord av.

Juldagsfest i hippieklänning

Eftersom jag inte dirket trodde att jag skulle orka eller vilja gå ut i Falun på juldagen så hade jag inte tagit med några kläder. Jag reste i mina vardagliga och arbetsrelaterade juristkläder och tog endast med den röda klänningen som jag skulle ha på julafton. När jag då sen kom på att jag faktiskt ville gå ut så var klädproblemet ett faktum. Jag fick lov att gå loss i min systers garderob. Hon har kläder i storlek 34 som kan passa mig även fast jag vanligtvis har storlek 36. Jag och min syster har dock lite olika klädstil men jag lånade en orange, kort liten hippieklänning som syster hade på midsommar för några år sedan. Den blev lite mer jag tillsammans med svarta nylonisar, svarta decimeterpumps och en svart liten kavaj. Kvällen spenderade jag på Bishop Arms i Falun. Där träffade jag människor som jag glömt bort att jag känner.

Förfest i systers lägenhet. Jag förfestade på glögg. Min syster bor mitt inne i centrala Falun, på Slaggatan.

Kungen och hans hattar

Idag håller vår kära kung Hans sitt traditionella jultal. Att Hans Majestät håller jultal kan jag inte riktigt ta på allvar, eftersom det med all sannolikhet inte är han själv som har skrivit talet. Han har i och för sig valt att godkänna det skrivna talet och dessutom valt att framföra det, men det är antagligen inte hans egna ord. I så fall gillar jag mer när han uttrycker sig själv med spontana ord och som svar på direkta frågor från journalister. Som t.ex. när han sa att det är "dags att vända blad" om den där skandalboken. Det finns en jätterolig sida där Hans Majestät visar upp sig i en mängd hattar. Den sidan finns här.


Skogens konung. Hans Majestät Karl XVI Gustaf i en röd och vit flugsvampshatt. Designen är antagligen hämtad från tv-serien Trolltyg i Tomteskogen.

En magisk julafton

En riktigt God Jul

Jag önskar er alla en god och fridfull jul! Om några timmar bär det av mot Falun med tåg. Det ska blir intressant att se om jag kommer fram. Att boka en tågbiljett under vinterhalvåret när det är snö ute är väl egentligen vansinne, men på något sätt vill jag såklart ta mig till Dalarna. Egentligen skulle vi i min familj och släkten på mammas sida ha firat jul i huset i Älvdalen, det har vi aldrig någonsin gjort förut. Men på grund av det svåra väglaget och kylan så blir det Falun som vanligt.


Så här ser granen ut hemma hos R.G. Han har en kungsgran som är gigantiskt stor. Bilden gör inte granen rättvisa. Den ser större ut i verkligheten.

Personligt rekord i goodiebag

I torsdags var jag på två event samma kväll. Det var jag och Förskolläraren som först gick till Café Opera för att vara med på Finests smygläsning av tidningen S. Sen gick vi vidare till Brunogallerian där Linda Skugges eventbolag bjudit in till 5-årsjubileum av webbplatsen Stardoll. På båda eventen fick vi tunga goodiebags fyllda till bredden. Jag har aldrig någonsin kommit hem med så mycket grejer på en och samma kväll. I Brunogallerien spelade EMD. Jag har aldrig hört EMD spela live, men de var väldigt duktiga. Jag hejade på Danny som kände igen mig från när jag inte mindes hans namn på lanseringen av Call od Duty. Nu försöker jag bli vän med Danny på Facebook, men han vägrar bli kompis med mig. Därför ska jag aldrig mer applådera åt EMD. Men jag behåller sången "Baby Goodbye" i snapshäftet till midsommar.


Danny Saucedo är den blonda killen i mitten. Vad de andra två heter har jag ingen aning om. Inte kan jag se skillnad på dem heller.


Två dvd-filmer, två veckotidningar, Camilla Läckberg, värmeskydd, muffinsformar, fem olika parfymer, två ögonskuggor, diverse hårprodukter, glasögonfodral, sega råttor, anteckningsblock, fjäderpenna, tamponger, tuggummi, energidryck, m.m, m.m.

Om jag gick på högstadiet

Om jag hade gått på högstadiet eller gymnasiet just nu och var i full färd med att koreografera de sista numren inför en julshow. Då hade jag lätt gjort en parodi på den fantastiska scenen i filmen Mean Girls. Då när de fyra populära tjejerna dansar till Jingle bell rock. Jag kan inte rå för att idéerna bara hoppar upp i mitt huvud. En skruvad parodi på denna scen hade kunnat bli hur rolig som helst.

Notera att tjejen längst till höger är Amanda Seyfried, hon som spelade huvudrollen i succéfilmen Mamma Mia.

Julfest hos Sussi

Att det skulle bli en rolig lördagskväll hemma hos Sussi, det visste jag redan när jag satt på tåget mot Uppsala. Sussi är en fantastisk värdinna och lagar väldigt god mat. Att hon dessutom kan laga mycket mat till många personer och även trycka in dem i sin lägenhet så att alla kan sitta ner och äta, det är också fantastiskt. Lördagens tema och dresscode var "något rött" och att det handlar om Sussis årliga julfest är ett faktum. Alla kom verkligen i något rött, med undantag för min vän Obygdsjuristen kom klädd i en hel tomtedräkt med skägg och allt. Han ska alltid vara värst, den där Obygdsjuristen. Som vanligt är jag extremt lat med bloggkameran nu för tiden, så jag har lånat bilderna nedan från Sussis blogg.

Min vän Dalajuristen tar för sig av snittar och lax. Spana in de extremt goda chokladmuffinsarna till höger.

Förutom jag syns på denna bild, från vänster till höger, Mooremodellen, Spotifydrottningen, Hammarhajen och längst fram i röd klänning värdinnan själv.

Som vanligt på Sussis roliga fester förvandlades hennes vardagsrumsgolv till ett dansgolv. På denna bild är Sussi mitt i ett dansmove. Hennes blogg finns här.

Barnkalas

Att mitt kusinbarn Tyra nu är 3 år gammal, det är lite svårt att förstå. Det känns som att hon föddes för bara något år sedan. I lördags var det i alla fall stort firande av Tyra. Min kusins lägenhet i Uppsala var full av gratulanter i form av släktingar från både när och fjärran. Födelsedagsbarnet öppnade det ena paketet efter det andra och förvänat var stor kring paketens innehåll. Av mig fick hon dockan Skrållan. En talande docka som jag köpte i Ullared.

Nya glas till skåpet

Jag har skuffat undan så pass många glas ur mitt vitrinskåp att en hel hylla har blivit ledig. Jag måste nämligen göra plats för mina nya, fina glas med Hollywoodtema. Jag har införskaffat drinkglas med motiv i form av Marilyn Monroe, samt whiskyglas med olika fordon i storstadsmiljö. Dessa glas fastnade jag för direkt och insåg att jag bara måste ha dem.




Glasen hittade jag på glasavdelningen på Gekås i Ullared. Ett riktigt fynd.

Nya pjäser till jul

Det är väldigt enkelt att hitta saker till sig själv när man egentligen är ute för att leta julklappar till andra. Jag och Skatterättsjuristen råkade springa in på Belle Shoes på Slöjdgatan och kom båda två ut med nya klackar. Jag har nog detta år köpt julklappar till mig själv för dubbelt så mycket pengar som jag spenderat på klappar till alla andra. Men det är ju bara jul en gång om året. Det enda som nu återstår att köpa är en röd julaftonsklänning.

Årets julskyltning på NK

Jag måste erkänna att jag är en aning besviken på årets julskyltning på NK. Att förra årets succé med Snödrottningen skulle bli svårslagen, det hade man i och för sig kunnat räkna ut. Men detta? Vad är det för juligt med att visa upp ett vattenlandskap med öar? Eller en upp- och nervänd kinesisk stad? Vad gör egyptens skatter och orientaliska fat i något som bör återspegla den sagolika och traditionella julen bland tomtar och leksaker, polkagrisar och halmkrubbor? Det är många frågetecken som uppstår efter att ha granskat årets fönster. Sagan som står skiven på rutorna handlar om två tomtar som reser jorden runt. Därav de internationella inslagen. Nästa år kan NK få kontakta mig inför skapandet. Jag har minst tre idéer redan nu på teman vad gäller en julskyltning som ska täcka minst fem fönster och skapa julstämning, inte besvikelse.

















Efter att ha granskat året flopp till julskyltning gick jag och Skatterättsjuristen in på NK för att titta lite i butikerna och fika. Men det var så himla mycket folk på fiket på plan 4, så vi gick till Hötorget och fikade på Waynes istället.

Från taket inne på NK hängde en enorn gran. Jag hoppas den sitter fast ordentligt.


Jag kollade in Djävulsglasen som ingår i Nobelserien från Orrefors. De ostar 1300 kr/st men är så grymt snygga. Jag skulle i och för sig inte våga använda dem om jag hade dem i min ägo.

Tomten ringde till mig...

...och sa att hans kropp vill ha tillbaka huvudet.

Besök i Uppsala Konserthus

Jag har aldrig varit på en konsert i Uppsala Konserthus, men igår var jag där med pappa, bror och syster. Vi åt en mycket fin buffé i konsertrestaurangen och därefter bjöd pappa oss på en konsertupplevelse. Jul i Folkton hette konserten som innehöll på både traditionella och icke-traditionella julsånger i folktonstappning. Jag har hört "O helga natt" framföras på näverlur och samma sång framfördes även på Älvdalska av Lena Willemark. Kvällens bästa framträdande var nog Sofia Karlsson som klädd i vitt sjöng "Tänd ett ljus" med sin späda men ändå starka änglaröst. De irländska inslgen var också riktigt bra, dessa fick igång publiken rejält. Jag måste erkänna att när sju personer som kan räknas till Sveriges folkmusikelit står på scen tillsammans, då låter det riktigt bra.

Utsikten från Uppsala Konserthus är riktigt fin. Längst upp till vänster kan ni skymta slottet och i mitten Uppsala domkyrka.