Ikväll har jag varit på den enda svenska förhandsvisningen av Lars von Triers omtalade film Melancholia. Filmen har premiär nu på fredag den 27 maj. Denna film kan klassas som både obehaglig och äcklig för en människas mentala hälsa. Kirsten Dunst gör rollen som en melankolisk och ambivalent brud jättebra och Alexander Skarsgård matchar henne fint som den förstående, mesiga maken. Han som försöker stötta henne bakom hennes märkliga beteende, och därmed får rollen som statist i deras äktenskap. Brudens skräckslagna syster som spelas av Charlotte Gainsbourg tycker jag dock gjorde den allra bästa skådespelarinsatsen.
Kirsten Dunst som Justine och Charlotte Gainsbourg som systern Claire.
Filmen är uppdelad i två delar. Hela första delen avverkas i bröllopsklänning. Kirsten Dunsts karaktär Justine är på väg till sin egen bröllopfest och den första delen utspelar sig under festen. Jag blev riktigt illamående under denna del. Jag tänkte först att jag kanske hade ätit något konstigt eller var på väg att bli sjuk. Men förstod ganska snart att det var fotot som gjorde mig åksjuk. Jag fick även medhåll av min vän Energijuristen som även hon blev yr och illamående under första delen. Fotot är nämligen ganska märkligt och skakigt, kamerorna sveper över rummen istället för att vara stilla. Detta gör att man känner sig åksjuk. Lägg därtill att det är väldigt svårt att inte bli irriterad på bruden. Hon gör inte som en brud förväntas göra. Hon är hela tiden på andra ställen än där hon bör vara, och folk blir märkbart irriterande. Men hon håller samtidigt skenet uppe och blir gång på gång förlåten med hjälp av ett sött leende. Hade jag inte varit i en biosalong hade jag flippat ur och skrikit rakt ut något i stil med "Men snälla du! Fattar du inte? För i helvete, gå ner och skär i din jävla tårta! Det är du som är festen! Alla väntar på dig, igen!". Åksjukan i kombination med irritationen gjorde att jag ville resa mig upp och gå hem. Men jag stanade kvar i salongen för att få se den andra delen.
Kirsten Dunst och Alexander Skarsgård får regi av Lars von Trier.
Den andra delen utspelar sig ur brudens systers vinkel. Det är dagen efter bröllopet och brudens syster Claire är helt skräckslagen inför det faktum av planeten Melancholia är på väg mot jorden. Vissa forskare säger att planeten kommer gå förbi jorden, medan andra säger att det finns risk för krock. Den skräck och dödsångest som byggdes upp under denna del gav mig samma känslor som när jag som flygrädd sitter i ett plan som snart ska starta, samt när planet är uppe i luften och det inte finns något annat att göra förutom att vänta. Jag var helt kallsvettig under denna del av filmen och kände, precis som i ett flygplan, en enorm maktlöshet inför universums dragningskrafter. Det var läskigt. Jag kan erkänna att jag drog en lättnadens suck när jag äntligen fick komma ut i verkligheten igen. I och för sig var första tanken att gå hem och sprätta min champagne värd 4000 kr som ligger under sängen och väntar på bättre tider. Varför spara på grejer när jorden kan gå under redan i morgon? Men jag försöker tänka att det faktiskt bara var en film. Eller?
Kirsten Dunst gav oss med denna rolltolkning en mycket irriterande men snäll variant av den klassiska bridezillan. Känsliga personer bör inte se denna film. Speciellt inte sådana som drömmer om det perfekta bröllopet eller som snart ska gifta sig och har börjat få brudnerver.
[Bilderna är pressbilder från Melancholias officiella webbplats.]
Kirsten Dunst som Justine och Charlotte Gainsbourg som systern Claire.
Filmen är uppdelad i två delar. Hela första delen avverkas i bröllopsklänning. Kirsten Dunsts karaktär Justine är på väg till sin egen bröllopfest och den första delen utspelar sig under festen. Jag blev riktigt illamående under denna del. Jag tänkte först att jag kanske hade ätit något konstigt eller var på väg att bli sjuk. Men förstod ganska snart att det var fotot som gjorde mig åksjuk. Jag fick även medhåll av min vän Energijuristen som även hon blev yr och illamående under första delen. Fotot är nämligen ganska märkligt och skakigt, kamerorna sveper över rummen istället för att vara stilla. Detta gör att man känner sig åksjuk. Lägg därtill att det är väldigt svårt att inte bli irriterad på bruden. Hon gör inte som en brud förväntas göra. Hon är hela tiden på andra ställen än där hon bör vara, och folk blir märkbart irriterande. Men hon håller samtidigt skenet uppe och blir gång på gång förlåten med hjälp av ett sött leende. Hade jag inte varit i en biosalong hade jag flippat ur och skrikit rakt ut något i stil med "Men snälla du! Fattar du inte? För i helvete, gå ner och skär i din jävla tårta! Det är du som är festen! Alla väntar på dig, igen!". Åksjukan i kombination med irritationen gjorde att jag ville resa mig upp och gå hem. Men jag stanade kvar i salongen för att få se den andra delen.
Kirsten Dunst och Alexander Skarsgård får regi av Lars von Trier.
Den andra delen utspelar sig ur brudens systers vinkel. Det är dagen efter bröllopet och brudens syster Claire är helt skräckslagen inför det faktum av planeten Melancholia är på väg mot jorden. Vissa forskare säger att planeten kommer gå förbi jorden, medan andra säger att det finns risk för krock. Den skräck och dödsångest som byggdes upp under denna del gav mig samma känslor som när jag som flygrädd sitter i ett plan som snart ska starta, samt när planet är uppe i luften och det inte finns något annat att göra förutom att vänta. Jag var helt kallsvettig under denna del av filmen och kände, precis som i ett flygplan, en enorm maktlöshet inför universums dragningskrafter. Det var läskigt. Jag kan erkänna att jag drog en lättnadens suck när jag äntligen fick komma ut i verkligheten igen. I och för sig var första tanken att gå hem och sprätta min champagne värd 4000 kr som ligger under sängen och väntar på bättre tider. Varför spara på grejer när jorden kan gå under redan i morgon? Men jag försöker tänka att det faktiskt bara var en film. Eller?
Kirsten Dunst gav oss med denna rolltolkning en mycket irriterande men snäll variant av den klassiska bridezillan. Känsliga personer bör inte se denna film. Speciellt inte sådana som drömmer om det perfekta bröllopet eller som snart ska gifta sig och har börjat få brudnerver.
[Bilderna är pressbilder från Melancholias officiella webbplats.]
0 kommentarer:
Skicka en kommentar