Min vän Förskolläraren har meddelat att hon får hämta tärnklänningarna i morgon. Äntligen är de klara. Som vi har väntat. Det är nu två veckor kvar till bröllopet och jag måste såklart prova min tärnklänning så fort jag anländer till Stockholm. Då ser jag om klänningen går att dra igen i ryggen, eller om jag har två veckor på mig att banta bort bysten så att klänningen passar. Om jag hamnar i ett sådant nödläge måste jag tömma min kropp på så mycket fett som det bara går på två veckors tid. Detta gör jag genom att helt utesluta fett och socker ur kosten och köra 10 träningspass per vecka. Jag kommer då även att utesluta alla typer av kolhydrater så att kroppen inte längre binder vätska. Sen kanske klänningen passar. Men jag hoppas såklart att jag inte behöver göra detta. Det är inte kul när man börjar äta normat igen och kroppen då drar åt sig allt den kan få, så man därefter faktiskt väger mer än vad man gjorde när dieten startade. Min mormor har också varit tärna en gång. Det var på hennes storasysters bröllop.
Mormor som tärna. Mormor och morfar är paret till vänster i bild och året är 1950. Tärnklänningarna var ljusblå, men det syns ju inte på denna svartvita bild. Brudnäbben bär Aspeboda folkdräkt.
Min mormor var väldigt fin på sitt eget bröllop, med tyll över kjolen, söta puffärmar och en lång slöja. Klänningen lät hon sy upp efter egna önskemål och året var 1953.
Mormor som tärna. Mormor och morfar är paret till vänster i bild och året är 1950. Tärnklänningarna var ljusblå, men det syns ju inte på denna svartvita bild. Brudnäbben bär Aspeboda folkdräkt.
Min mormor var väldigt fin på sitt eget bröllop, med tyll över kjolen, söta puffärmar och en lång slöja. Klänningen lät hon sy upp efter egna önskemål och året var 1953.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar