Bröllop mellan Simmerskan och Partykungen

Bröllopet mellan furst Albert av Monaco och Charlene Wittstock var verkligen jättefint. Det fantastiska ljuset och det ljusa kyrkorummet med stora, vita trappor bidrog till det fina fotot. Bruden var strålande vacker. Tyvärr måste jag säga att jag inte tror på detta äktenskap, mellan Simmerskan och Partykungen. Som elitidrottare utvecklar man en särskild personlighet, ett särskilt tänk och ett visst förhållningssätt till omgivningen. Det är långt ifrån alla personlighetstyper som kan idrotta på elitnivå. Det krävs en enorm träningsdisciplin, man måste kunna hantera tävlingsnerver och med år av tävlande utvecklar man sig i att prestera när det väl gäller. Charlene, som varit hårt tränande och hälsosam OS-simmerska, har en sådan person. Albert däremot, som hela sitt vuxna liv varit partykung och kväll efter kväll festat med olika jet-set-gäng, han har en helt annan person. Han är van vid att inte behöva tvinga eller pusha sig till något på det sätt som en elitidrottare måste göra. Albert i egenskap av furst är istället van vid att alla andra anpassar sig efter honom. Det enda Albert behöver tänka på, är att inte kläcka ur sig något politiskt opassande eller olämpligt i det land han befinner sig i.

Vissa hävdar ju att motsatspersonligheter kan vara bra för varandra, men det tror inte jag. Det är endast enskilda egenskaper som den teorin funkar på. Lika barn leka bäst, så är det. Speciellt när det handlar om grundläggande personlighetstyper och på vilket sätt man lärt sig att hantera, och förhålla sig till, sina egna prestationer och omgivningen. Charlene behöver en idrottare eller ex-idrottare som äkta man. Albert behöver en politiskt korrekt ex-kaffeflicka ur jet-set-klanen, som redan är inväxt i rollen som ett leende kuttersmycke. Jag gissar att Charlene kommer att tröttna på Albert inom 2-3 år, om hon inte redan har gjort det. Och Albert kommer snart ha 2-3 andra tjejer vid sidan av Charlene, om han inte redan har det. Men att skilja sig, det kommer de inte att göra. Monacos kungahus behöver knappast fler skilsmässor, och det vet de båda två.


Jag hade bakat prinsessrosa cupcakes med grönt och rosa strössel inför TV-sändningen av detta gigantiska bröllop. Hela svenska kungafamiljen var på plats, men även en annan svenska i form av Victoria Silvstedt, som tillhör rivierans jet-set.


Ida var kungligt snygg i vit spetsklänning.


Jag var varm och klibbig i gul sommarklänning.


Förskolläraren var fin i blommigt men tyckte även hon att det var väldigt varmt. Hon hade dessutom cyklat från Hornstull till Norrmalm.


Bruden anländer.


Det var långan väg att vandra. Charlene gick på röd matta med sin far över en stor borggård innan hon började den långa vandringen i kyrkan fram till altaret.


Brud och brudgum säger "oui" till varandra på det fina franska språket.


Alla biskopar och präster hade rosa, små hattar på sig. Denna vigselförrättare hade dock tryckt på en stor hatt över den rosa mössan.


Snygg och rik. Prinsessan Carolines dotter Charlotte Casiraghi, född 1986, var snyggast i kyrkan. Men hon hade kunnat skippa det svarta floret. Hon läste en vers för brudparet. På bilden tillsammans med sin moster, prinsessan Stéphanie av Monaco.


Det syns inte alls på bilden, men bruden var sminkad i ljus pastell. Rosa läppar och silverlila ögonskugga.


Hon simmar ut ur bild. Under entrén i kyrkan följdes Charlene av ett gäng söta brudnäbbar. På väg ut följdes hon av ett gäng vuxna tärnor med simmarkroppar.


Stans bästa sushi. Efter vigseln gick vi till Sushi Devil på Tegnérgatan och tog take away. Det är hemskt vad jag kommer sakna färsk och vällagad sushi när jag snart bor i Mora.


Vi fick besök av två söta vänner till Ida, som jag sett flera gånger på bilder på Idas FB, men aldrig träffat förr. De heter Klara och Johanna. Cocktailglas och drinkbatteriet åkte fram.

Sen gick vi till Norra Bantorget och blev antastade av turister, som antagligen var på jakt efter svenska tjejer. Fy, vad jag avskyr turister. Det går ju inte att vistas i Stockholm när det är sommar.